Guinea

Sveriges förbindelser med Guinea

Sverige har begränsade bilaterala förbindelser med Guinea. Sverige ger finansiellt stöd till humanitära insatser i Guinea men Guinea tillhör inte den grupp länder som Sverige bedriver ett mer långsiktigt utvecklingssamarbete med. Kontakter med Guinea sker huvudsakligen genom multilaterala fora såsom EU och IMF/Världsbanken. Genom EU-samarbetet har Sverige fått vidgade kontakter med fransktalande Afrika. Till exempel är ECOWAS och dess roll för konfliktförebyggande/hantering ett område som Sverige och EU stöder. Genom sitt uppdrag som EU:s särskilde representant för Mano River Union (Guinea, Liberia och Sierra Leone) under perioden 2001-2007 var förre kabinettssekreteraren Hans Dahlgren särskilt engagerad i utvecklingen i Guinea. Guinea bevakas av den svenska ambassaden i Dakar, Senegal.

Den svenska exporten till Guinea har ökat kraftigt de senaste åren. Merparten av den svenska exporten utgörs av telekomutrustning. Mellan 2005-2007 ökade den svenska exporten till landet från 36 till 235 miljoner kronor. Importen till Sverige från Guinea är dock fortfarande marginell.

Guinea i dag

Trots stora naturtillgångar är Guinea ett av världens fattigaste länder. Guinea styrdes länge av Lansana Conté. Missnöjet med hans styre var utbrett och vid ett flertal tillfällen initierade fackföreningarna landsomfattande demonstrationer. Demonstrationerna slogs brutalt ned av säkerhetsstyrkorna. Vissa förändringar i demokratisk riktning tvingades fram men president Conté behöll alltjämt den yttersta kontrollen över makten. Oron för vad som skulle ske när den åldrige presidenten gick bort var stor. Några timmar efter Contés död den 23 december 2008 genomfördes en militärkupp. Juntan förklarade konstitutionen upphävd och förbjöd all facklig och politisk verksamhet. Juntaledaren militärkapten Camara utropade sig själv till Guineas nye president. Som skäl för statskuppen angavs bl a förskingring av offentliga medel, den utbredda korruptionen, regeringens och parlamentets brist på legitimitet och den utbredda ansvarsfriheten. Juntan har uppgivit att val ska hållas före utgången av 2009. En interimistisk regering har utsetts som till stor del består av militärer.

Det utbredda missnöjet med Conté-regimen och rädslan för instabilitet gjorde att militärkuppen inledningsvis hade stöd av både den guineanska befolkningen, ledarna för de viktigaste politiska partierna, fackföreningarna och organisationerna i det civila samhället. Ökad osäkerhet om kuppmakarnas avsikter och deras faktiska önskan att övergå till ett demokratiskt styre har dock gjort att stödet för kuppen synes minska. Underliggande etniska spänningar, avsaknaden av demokratiska traditioner och den stora tillgången på vapen i regionen förvärrar situationen.

EU, Afrikanska Unionen (AU), ECOWAS (Västafrikanska staters ekonomiska gemenskap), FN och Nigeria fördömde kuppen och uppmanade kuppmakarna att återupprätta konstitutionellt styre. Guinea har uteslutits ur AU och ECOWAS tills så sker.

Utvecklingen i Guinea har i hög grad återverkningar på hela regionen.

Kort historisk bakgrund

Före militärkuppen i december 2008 hade Guinea bara haft två presidenter sedan självständigheten från Frankrike 1958. Lansana Conté kom till makten 1984 när militären tog militären tog styret efter förste presidents död, Sekou Toure. Inte förrän 1993 hölls val då general Conté (chef för militära regeringen) även valdes till civil president.

Krigen i Liberia och Sierra Leone skapade spänningar även i Guinea, som tog emot hundratusentals flyktingar under 1990-talet. Detta innebar svåra påfrestningar för det fattiga landet.