Kenya
UD:s reseinformation
Du hittar reseinformation om Kenya under Externa länkar.
Visum till Kenya
UD svarar inte på frågor om visum till Kenya. För information om visumregler kontakta Kenyas ambassad.
Tel: 08-21 83 00, 08-21 83 04, 08-21 83 09
E-post: kenya.embassy@telia.com
Sveriges förbindelser med Kenya
Sverige har haft diplomatiska relationer med Kenya sedan 1964 och har under den tiden haft fattigdomsinriktade utvecklingsprogram i landet. Under 1990-talet gick det mesta av det svenska biståndet till det civila samhället. Sverige var en frispråkig kritiker av den dåvarande regeringen och påtalade kränkningar av de mänskliga rättigheterna. Sedan 2003 har stödet till Kenya ökat och uppgick 2010 till 385 miljoner kronor.
Det övergripande målet för Sveriges utvecklingssamarbete med Kenya är ett Kenya där alla fattiga kvinnor, män, flickor och pojkar har förutsättningar att förbättra sina livsvillkor och där deras mänskliga rättigheter blir infriade. Programmet är fokuserat på tre sektorer: demokratisk samhällsstyrning och mänskliga rättigheter, naturresurser och miljö samt urban utveckling.
Handeln mellan Sverige och Kenya ökar sakta och den svenska exporten uppgår till ungefär 300 miljoner kronor. Importen är på ungefär 150 miljoner kronor. Det som främst importeras till Sverige är frukt, snittblommor, te och kaffe. Exporten består mestadels av papper, maskiner, medicinsk utrustning och fordon. Ett femtiotal svenskrelaterade företag finns i landet, inklusive Ericsson, Tetra Pak och Sandvik. Inte minst små svenska företag inom miljösektorn har visat intresse för Kenya och regionen och vissa har hittat former för etablering i begränsad skala.
Kenya i idag
Kenya är Östafrikas största och starkaste ekonomi. Landets befolkning är snart 40 miljoner, varav uppskattningsvis 45 procent lever under fattigdomsstrecket. Kenya har under många år uppvisat god och stabil makroekonomi med tillväxttal runt 6 procent. Samtidigt växer inkomstklyftorna snabbt. Den globala ekonomiska recessionen 2008 i kombination med torka och inrikespolitisk kris försvagade Kenyas ekonomi. År 2010 skedde en snabb återhämtning. Tillväxten blev omkring 5 procent och väntas öka ytterligare något 2011. Inflationen sjönk samtidigt och låg i slutet av 2010 strax över 3 procent.
Faktorerna bakom den ökande tillväxten är främst att regnen kommit som förväntat och i tillräcklig mängd vilket betytt att jordbrukssektorn hämtat igen det den förlorade p.g.a. den fleråriga torkan fram till 2009. Byggnads- och konstruktionsindustrin har utvecklats positivt. Tjänstesektorn, framför allt telekommunikation, utvecklas också mycket starkt och är nu större än produktionssektorn. En utmaning för Kenya är att attrahera mer utlandsinvesteringar, stärka sin tillverkningsindustri och öka sin export.
En positiv utveckling för möjligheterna till ökad export och utländska direktinvesteringar är att den gemensamma marknaden inom Östafrikanska gemenskapen (East African Community (EAC)) trädde i kraft i juli 2010. Detta bör innebära ökade möjligheter för fortsatt regional handel och integration, något som i sin tur kan stimulera den ekonomiska utvecklingen i Kenya och regionen. Exporten till EAC motsvara ca 25 procent av Kenyas totala export.
Mwai Kibaki är president sedan 2002, då han besegrade den auktoritäre Daniel Arap Moi i allmänna val. I presidentvalet den 27 december 2007 såg Kibaki och hans parti PNU ut att förlora mot huvudmotståndaren Raila Odinga från ODM, då rösträkningen tog en snabb vändning och Kibaki utropades till president med endast ett par procents övervikt. Odingas protester följdes av upplopp från ODM-väljare, vilket urartade i allvarliga våldsamheter som lämnade omkring 1 500 döda och ca 300 000 hemlösa.
Efter medlingsinsatser av förre generalsekreteraren Kofi Annan kunde ett avtal träffas i februari 2008 om nationell försoning. Uppgörelsen innebar bl a en maktdelning med Kibaki som president och Odinga som premiärminister. I enlighet med försoningsavtalet producerades också en ny grundlag, vilken godkändes med 2/3 majoritet i en folkomröstning i augusti 2010. Grundlagen anses vara en förebild ur demokratisynpunkt.
Den internationella brottmålsdomstolen, ICC, har inbjudits att utreda och lagföra misstänkta organisatörer av våldet för snart tre år sedan. I mitten av december 2010 offentliggjorde ICC:s chefsåklagare sina misstankar mot sex mycket högt uppsatta personer. Dessa inkallades till domstolen i Haag i april 2011 och ska förhöras igen den 1 september. Därefter kan åtal eventuellt väckas medan en eventuell dom väntas först 2013. ICC-processen sätter förnärvarande sin prägel på kenyansk politik och på positioneringar inför nästa president- och parlamentsval hösten 2012. Samtidigt är vardagskriminaliteten utbredd och etniskt baserade milisgrupper uppges bli fler och starkare.
Med inspiration i den nya grundlagen har ett flertal korruptionsfall avslöjats och några ministrar har avgått som direkt följd av dessa. Orsaken härtill tros dels vara ökad rapportering dels en faktisk ökning av korruption vilket grundar sig på avsaknad av politisk opposition och bristande politisk vilja. Det svenska biståndet fokuserar på åtgärder som ska stävja förekomsten av korruption i det kenyanska samhället och är utformat på ett sådant sätt att korruption motverkas i de enskilda insatserna.
Kort historisk bakgrund
Bördiga Rift Valley som löper tvärs genom Kenya har länge varit hem för mänskliga bosättningar. Bördigheten gjorde området till en naturlig knut- och slutpunkt för olika folkvandringar. Kring 700-talet e. Kr. började kustområdet koloniseras av arabiska handelsmän. Vid Berlinkonferensen 1884-1885 tilldelades Storbritannien det område som idag utgör Kenya. Efter en elva år lång självständighetskamp som inleddes 1952 med det så kallade mau-mau upproret blev Kenya självständigt. Jomo Kenyatta som lett upproret blev president 1964. Han styrde sedan landet fram till sin död 1978. Då tog vicepresident Daniel Arap Moi över makten. Moi utvecklades till en envåldshärskare och införde snabbt ett enpartisystem. Det avskaffades efter starka internationella påtryckningar 1991.
