Brasilien

UD:s reseinformation

Du hittar reseinformation om Brasilien under Externa länkar.

Visum till Brasilien

UD svarar inte på frågor om visum till Brasilien. För information om visumregler kontakta Brasiliens ambassad, se Externa länkar.

Sveriges förbindelser med Brasilien

Sverige och Brasilien upprättade diplomatiska relationer redan den 5 januari 1826. De första svenska utvandrarna anlände till Brasilien 1890 och 1909 grundades den första sjöfartsrutten mellan de två länderna av Johnssonlinjen.

Under slutet av 1800 - talet inleddes de svenska investeringarna i Brasilien. Ericsson var pionjären som 1891 installerade den första telefonen i landet. ASEA medverkade när linbanan upp till Sockertoppen byggdes i Rio de Janeiro 1912. Den svensk-brasilianska handelskammaren grundades 1953 i São Paulo.

Brasilien är idag vår största handelspartner i Latinamerika. Den svenska exporten uppgick 2010 till 10,8 miljarder kronor medan importen uppgick till 3,6 miljarder kronor. Antalet anställda i cirka 220 svenskrelaterade företag uppgår idag till omkring 55 000 och företagens totala omsättning ligger på ca 102,4 mdkr. De flesta svenska storföretag - och många mellanstora och mindre företag - finns på plats: ABB, Alfa Laval, Astra Zeneca, Atlas Copco, Autoliv, Electrolux, Ericsson, Sandvik, SKF, Stora Enso, Tetra Pak, Thule, Trelleborg och många fler.

Flera tusen svenska medborgare finns idag bosatta i Brasilien, de flesta i São Paulo-området. Cirka 6 000 brasilianska medborgare bor i Sverige. Antalet brasilianska studerande vid svenska universitet och högskolor ökar, liksom inom företagsanknuten yrkesutbildning. Rio de Janeiro och nordöstra Brasilien är attraktiva destinationer för svenska turister.

De politiska kontakterna mellan Sverige och Brasilien är omfattande. Länderna delar många gemensamma värden och målsättningar i utrikespolitiken: till exempel multilateralt samarbete, fred och nedrustning, hållbar utveckling, fattigdomsbekämpning, mänskliga rättigheter och demokrati.

I september 2007 kom dåvarande presidenten Luiz Inácio Lula da Silva på statsbesök till Sverige. Syftet med besöket, som blev mycket lyckat, var framförallt att öka det bilaterala samarbetet på områden som miljö, klimat och energi, och ett bilateralt avtal om samarbete inom bioenergi skrevs under.

I oktober 2009 stod statsminister Fredrik Reinfeldt, tillsammans med EU-kommissionens ordförande José Manuel Barroso, värd för ett EU-toppmöte med Brasilien. Mötet fokuserade på klimatförändringarna och den globala ekonomiska och finansiella krisen. Dagordningen omfattade även regionala och internationella frågor och utmaningar. Efter EU-toppmötet träffades Fredrik Reinfeldt och Lula för bilaterala överläggningar. Sverige och Brasilien antog då en handlingsplan för det strategiska partnerskapet mellan Sverige och Brasilien (Strategic Partnership Action Plan). Länderna undertecknade även ett avtal avseende högteknologi och innovation och en MoU om politiska konsultationer, samt kom överens om att ett svenskt-brasilianskt företagsråd skulle etableras.

Kung Carl XVI Gustaf och Drottning Silvia avlade ett statsbesök i Brasilien i mars 2010.

Statsminister Reinfeldt avlade ett officiellt besök i Brasilien (Brasilia och São Paulo) 16-18 maj 2011 tillsammans med en stor näringslivsdelegation.

Brasilien idag

Brasilien är välutvecklat inom jordbruk, gruvdrift, tillverkning och servicenäring. Landet har också rika naturtillgångar. De senaste två decennierna har Brasilien genomgått en häpnadsväckande utveckling. Från att ha varit ett land med ständiga problem av hyperinflation och snabba politiska växlingar till att ha blivit en stabil och kraftigt växande ekonomi. Brasilien tog sig förvånansvärt lätt igenom den globala finansiella krisen 2008, och är idag Latinamerikas ledande ekonomi, världens sjätte största ekonomi och en viktig global aktör.

Under den förre presidenten Luiz Inácio Lula da Silvas åtta år vid makten (2002-2010) konsoliderades en rad sociala reformer som har bidragit till att över 20 miljoner brasilianare har lyfts ur fattigdom. Minimilönen har höjts kraftigt och arbetslösheten har minskat. Genom en stabil makroekonomisk politik har man attraherat investerare till landet och Brasiliens trovärdighet som handelspartner har ökat internationellt. Skillnaderna mellan Brasiliens fattigaste och rikaste befolkning minskar även om inkomstskillnaderna fortfarande är stora i internationell jämförelse.

Den nuvarande presidenten Dilma Rousseff, som tillträdde den 1 januari 2011, var Lulas utpekade efterträdare och hon har fortsatt på den inslagna vägen med fokus på fattigdomsbekämpning och bibehållen makroekonomisk stabilitet. Samtidigt har Rousseff tagit hårdare tag mot korruption och oegentligheter än sin företrädare och har satt frågor om mänskliga rättigheter högre på dagordningen. Rousseff har också ökat betoningen på investeringar i infrastruktur, utbildning och hälsa och ser detta som en förutsättning för en långsiktigt hållbar ekonomi.

Kort historisk bakgrund

En portugisisk flotta på väg mot Indien upptäckte år 1500 Sydamerikas östra spets. Området befolkades vid tidpunkten av tupítalande stammar vilka var enkla jordbrukare och samlare. Kolonin kom att organiseras kring sockerplantager till vilka man under århundradena förde mer än 3,5 miljoner afrikaner, i huvudsak som slavar. Detta har starkt präglat den etniska och kulturella sammansättningen.

Brasilien blev självständigt på fredlig väg 1822 men med den portugisiske kronprinsen som kejsare. 1889 störtades kejsaren och landet blev en förbundsrepublik. Landet brottades under första hälften av 1900-talet med ekonomiska problem och militären ingrep vid flera tillfällen och avsatte politiska ledare. I början av 1960-talet ökade den ekonomiska obalansen med en växande inflation som följd. Situationen orsakade social oro med växande konfrontationer och polarisering. I mars 1964 utbröt en militärrevolt och den här gången kom militären att stanna vid makten i 21 år. Militärdiktaturen, som styrde landet med tidvis mycket hårda metoder, avvecklades stegvis och sedan 1985 har landet varit demokratiskt styrt.

Kontakt

Åsa Hindenborg
Departementssekreterare
work 08-405 11 68
e-post till Åsa Hindenborg