Honduras

Sveriges förbindelser med Honduras

Sveriges handel med Honduras är begränsad och få svenska företag är etablerade i landet. Den främsta svenska exportprodukten är telekommunikationsutrustning och den i särklass viktigaste importprodukten är kaffe, vilken representerar hela 99 procent av den sammanlagda importen från Honduras.

Svenskt utvecklingssamarbete påbörjades på 1980-talet. Under 90-talet, i synnerhet efter orkanen Mitchs framfart 1998, ökade biståndet kraftigt. Det svenska utvecklingssamarbetet med Honduras ska fasas ut under perioden 2008-2011.

Det övergripande målet för Sveriges utvecklingssamarbete med Honduras under perioden 2008-2011 är en förbättrad demokratisk samhällsstyrning inklusive utökat erkännande och tillämpning av mänskliga rättigheter, samt förbättrade levnadsvillkor för kvinnor, män, flickor och pojkar som lever i fattigdom på landsbygden. Utvecklingssamarbetet ska under utfasningsperioden koncentreras till två sektorer: demokratisk samhällsstyrning inklusive jämställdhet och lokal utveckling, samt vatten och sanitet på landsbygden inom sektorn för naturresurser och miljö. Volymen för utvecklingssamarbetet kommer under 2009 att uppgå till ca 70 miljoner kronor och den kommer fram till 2010 ha minskat till ca 45 miljoner kronor.

Honduras i dag

Honduras, Centralamerikas näst största land, är samtidigt det tredje fattigaste landet i Latinamerika. Naturkatastrofer, statskupper, stora utlandsskulder och det traditionella beroendet av banan- och kaffeexport är några bidragande faktorer. Biståndets andel av statsbudgeten är hög. Landet erhöll dock under 2005 betydande skuldlättnader från multilaterala och bilaterala långivare. Den ekonomiska tillväxten har stärkts de senaste åren, men ojämlikheterna och klyftorna i samhället är fortfarande stora. Organiserad brottslighet och läget vad gäller mänskliga rättigheter utgör andra betydande utmaningar.

Liksom många av sina centralamerikanska grannar har Honduras en begränsad demokratisk historia och det var först i början på 1990-talet som en demokratiseringsprocess utan militärens inflytande kunde påbörjas. Honduras dåvarande president Manuel Zelaya Rosales avsattes genom en statskupp i juni 2009, bara några månader innan presidentval skulle hållas i landet. Statskuppen innebar ett allvarligt bakslag för den demokratiska utvecklingen i landet. I december 2009 hölls presidentval där kandidaten för oppositionspartiet PN (Partido Nacional), Porfirio Lobo Sosa segrade.

Honduras ekonomi är den näst minsta i Centralamerika, både sett till landets totala BNP och BNP per capita. Näringslivet domineras traditionellt av jordbruk, tillverkningsindustri och handel. De mest betydelsefulla exportprodukterna är bananer och kaffe. En av de större förändringarna på senare år är tillkomsten av skattebefriade zoner för tillverkning av varor för export, som nu står för cirka en tredjedel av landets totala export. Penningförsändelser från honduraner bosatta i utlandet, s.k. remitteringar, utgör cirka 15 procent av BNP.

Kort historisk bakgrund

Spanjorerna koloniserade Honduras under 1500-talet efter relativt hårt motstånd från Lencaindianerna. Runt 1570 upptäcktes silver- och guldfyndigheter nära huvudstaden Tegucigalpa. Detta gav upphov till en maktkamp där spanjorerna fokuserade på Honduras inre områden medan britterna tog kontroll över det karibiska kustområdet, som därefter blev ett brittiskt protektorat. Först 1859 återlämnades detta område till Honduras, som då varit självständigt från Spanien sedan 1821. Efter en kortare tid som medlem i en centralamerikansk federation förklarade sig Honduras självständigt 1838.