Peru

UD:s reseinformation

Du hittar reseinformation om Peru under Externa länkar.

Visum till Peru

UD svarar inte på visumfrågor till Peru. För information om visumregler kontakta Perus ambassad, se Externa länkar.

Sveriges förbindelser med Peru

Sverige och Peru har en lång tradition med goda relationer och många svenska företag har verksamhet sedan decennier (SKF var först på plats redan 1918). I dagsläget finns det ett femtontal svenska företag representerade i Peru. Handeln mellan Sverige och Peru har vuxit snabbt under de senaste åren, om än från en blygsam nivå, och året 2012 var Peru Sveriges tredje exportmarknad i Sydamerika. Den svenska exporten till Peru domineras av verkstadsprodukter, främst maskiner, verktyg och transportmedel. Andra stora exportprodukter är papper och papp, stål och järn samt medicinska och farmaceutiska produkter. Importen från Peru utgörs huvudsakligen av livsmedel såsom kaffe, frukter, blommor och fisk. Utöver detta importerar Sverige råvaror - främst kopparmalm och bomullsgarn för konfektionsindustrin.

Sveriges regering beslutade år 2007 att koncentrera det svenska utvecklingssamarbetet till ett mindre antal länder. Peru var ett av de länder som därmed avskrevs som bilateralt samarbetsland och biståndet avvecklades gradvis för att upphöra helt 2010. Stödet har uppgått till mellan 20 och 25 miljoner kronor per år och inriktades på demokrati och främjandet av mänskliga rättigheter.

Peru idag

I valet 2011 valdes den f.d. arméofficeren och vänsterpolitikern Ollanta Humala till president för perioden 2011-2015. Humalas regering har fortsatt driva den marknadsliberala politiken som den tidigare presidenten Alan García inledde med öppenhet för frihandel, men Humala har fokuserat på att tillväxten även skall komma socialt svaga grupper till del.

Den peruanska ekonomin har under det senaste decenniet tillhört regionens snabbast växande. Den genomsnittliga tillväxten har legat på över 5,5 procent under 2000-2010. Under 2011 var siffran 6,5 procent. De nationella och internationella investeringarna ökar framförallt i gruvnäringen, som står för 60 procent av landets export. Motorn i tillväxten har bl.a. varit mineraler, guld, olja och naturgas. Numera kategoriseras Peru som ett övre medelinkomstland inom Världsbanken. Fattigdomen har också minskat: från 42 procent av befolkningen år 2007 till 28 procent 2011.

Av den totala befolkningen i Peru beräknas cirka 45 procent tillhöra någon av landets urfolk, vilka i många avseenden fortfarande ofta är marginaliserade, t.ex. genom bristande tillgång till utbildning och sjukvård.

År 1980 återupprättades det demokratiska styret efter många år av ständiga maktskiften och återkommande militärdiktaturer. 1980-talet kom dock att kännetecknas av ekonomisk skuldkris och av väpnat uppror av gerillarörelserna Sendero Luminoso och MRTA. Alan García styrde landet 1985-1990 vilket slutade med ekonomisk kollaps och en dramatiskt försämrad säkerhetssituation. År 1990 vann Alberto Fujimori presidentvalet och genomförde efter två år vid makten en internationellt kritiserad "självkupp", genom vilken landets konstitution suspenderades och parlamentet upplöstes. Fujimori etablerade ett starkt auktoritärt styre, och lyckades i stort sett besegra gerillarörelserna med militära medel. Fujimoris styre slutade med att han avsattes och gick i landsflykt år 2000 men 2009 dömdes han till 25 års fängelse för övergrepp och korruption. Året efter Fujimoris landsflykt valdes Alejandro Toledo till president som ledde landet mot ekonomisk tillväxt och utveckling. I juli 2006 återvaldes Alan García till president som denna gång förespråkade finansiell stabilitet, decentralisering och transparent förvaltning.

Kort historik

Peru var under medeltiden hjärtat i det väldiga Inkariket som i början av 1500-talet sträckte sig över det nuvarande Bolivia, Ecuador, Peru, södra Colombia och norra Chile. År 1532 anlände spanjorerna till Peru under ledning av Francisco Pizarro och de lyckades under loppet av ett par år erövra hela landet. Det spanska kolonialväldet blev förödande för urfolket. Krig, nya sjukdomar och tvångsarbete, i kombination med försörjningssystemets sammanbrott, ledde till att urfolket på bara ett halvt sekel reducerades från uppskattningsvis 12 miljoner till 2 miljoner.

Den argentinske generalen José de San Martín intog år 1821 staden Lima och utropade ett självständigt Peru. Den avgörande segern över Spanien vanns dock först tre år senare i slaget vid Ayacucho och kom att innebära slutet för landets kolonialvälde i Sydamerika. Efter självständigheten följde strider mellan lokala militära ledare, caudillos, tills viss stabilitet uppnåddes på 1850-talet.