Surinam
Sveriges relationer med Surinam
Den svenska ambassaden i Brasilia har Surinam som sidoackrediterat land och ansvarar för relationerna mellan Sverige och Surinam. Det finns en svensk honorärkonsul i Paramaribo. Surinam har en ambassad i Haag som ansvarar för kontakterna med Sverige.
Inrikespolitik
Surinam är idag ett demokratiskt land, men med sköra demokratiska institutioner, som styrs av president Ronald Venetiaan sedan 2000. Han var tidigare president 1991-1996 och efterträddes av Jules Wijdenbosch. Venetiaan omvaldes till president 2005. Landets ekonomiska situation har varit i fokus i inrikespolitiken i flera år. Surinam är ett fattigt land där cirka 70 procent av landets hushåll befinner sig under fattigdomsgränsen (2002). Den informella sektorn beräknas stå för ungefär 20 procent av Surinams BNP.
Hälften av Surinams befolkning bor i eller utanför huvudstaden Paramaribo och vid kusten medan inlandet är väldigt glest befolkat. Totalt bor det 439 000 invånare i Surinam.
Surinams inkomster kommer främst från bauxit som står för 70 procent av exporten. Man exporterar också en betydande mängd socker, framförallt till USA och Nederländerna. Tillverkningsindustrin är ej utvecklad. Jordbruk bedrivs längs kusten men mindre än 1 procent av landets yta är uppodlad. Ungefär 90 procent av Surinams yta utgörs av regnskog och illegal timmeravverkning anses vara ett stort problem då den hotar landets urfolk och biologiska mångfald.
Utrikespolitik
Surinam har av tradition och historia starka band till Nederländerna, som även är den största biståndsgivaren. 1980-talets militärregeringar försökte inleda samarbete med Kuba och Libyen, vilket gjort att förhållandet till västländerna i allmänhet och USA i synnerhet varit dåligt. Senare demokratiska regeringar har dock försökt reparera dessa relationer. Traditionellt har man även haft flera gränstvister med Guyana, fast steg har tagits på senare år för att lösa dem.
Den 4 juli 1995 gick Surinam med i CARICOM (Karibiska gemenskapen). CARICOM har som syfte att förbättra levnadsstandarden för de olika människorna i sina medlemsländer. Surinam är också medlem i OAS, Organisation of American States, FN samt Non-Aligned-Movement (NAM).
Kort historisk bakgrund
Surinam tros ha varit bebott av olika urfolk sedan 8 000 f Kr. Spanjorerna anlände till kusten år 1499 och en tid senare inrättade holländarna handelsstationer i Surinam. Den första kolonin grundades 1651 av brittiska sockerodlare som förde med sig slavar från Barbados.
Storbritannien bytte 1667 bort Surinam till Nederländerna i utbyte mot ett område i Nordamerika kallat Nieuw Amsterdam (Nya Amsterdam), som idag utgör New York. Surinam förblev därefter under nederländskt styre 300 år framåt under namnet Holländska (Nederländska) Guyana, med kortare avbrott under Napoleonkrigen.
Mellan 1650-1820 hämtades ungefär 300 000 slavar från Västafrika till kolonin för arbete främst inom jordbruket. När holländarna avskaffade slaveriet 1863 började man istället ta emot kontraktsarbetare från Indien och Java (i nuvarande Indonesien).
Efter andra världskriget inleddes en politisk utveckling mot större självständighet i det som nu började kallas Surinam. De olika etniska grupperna började bilda politiska partier och fram till 1960-talet styrde koalitioner med kreolska och indiska partier. Ovissheten och spänningar mellan olika etniska grupper gjorde att 40 procent av befolkningen utvandrade till Nederländerna strax före självständigheten 1975, däribland merparten av landets ekonomiska och intellektuella elit.
Det självständiga Surinams första premiärminister blev kreolen Henck Arron. Han styrde landet fram till 1980 när överste Désiré Bouterse genomförde en militärkupp. Därefter ledde Bouterse flera konstellationer av militära regeringar fram till att en ny konstitution infördes 1987 och parlamentsval kunde hållas.
Visum till Surinam
För information om visumregler till Surinam hänvisas till Surinams ambassad i Haag.
