Telefonförhör

Allmänt

Svenska regler

Av lagen (2000:562) om internationell rättslig hjälp i brottmål framgår att rättegångsbalkens regler om telefonförhör i brottmål får tillämpas av svensk domstol när den som ska höras i en rättegång befinner sig i ett annat land och det andra landet tillåter det. Även en svensk åklagare får hålla telefonförhör under förundersökning med personer som befinner sig i ett annat land, om det andra landet tillåter det. Möjligheten att hålla telefonförhör i civilmål inom EU regleras av EG:s bevisupptagningsförordning (se nedan). Förordningen kompletteras av lagen (2003:493) om EG:s förordning om bevisupptagning i mål och ärenden av civil eller kommersiell natur och regeringens tillkännagivande (2003:483) i samma ämne. I förhållande till stater utanför EU saknas svenska lagregler beträffande telefonförhör i civilmål. Enligt praxis får dock sådant förhör ske om det andra landet tillåter det.

I nu nämnda fall förutsätter telefonförhör att den som ska höras samtycker till förhöret.

Beträffande en utländsk begäran om telefonförhör i Sverige, har den svenska hållningen sedan länge varit att det inte är myndighetsutövning om ett annat land håller telefonförhör med en person på svenskt territorium. Detta har ansetts gälla i både brott- och civilmål. Därför kan en utländsk myndighet hålla telefonförhör med någon i Sverige utan några formaliteter och utan inblandning av svenska myndigheter, om den som ska höras samtycker till förhöret.

Internationella regler

Inom EU regleras möjligheten att i brottmål hålla telefonförhör med någon som vistas på en annan medlemsstats territorium genom 2000 års konvention om ömsesidig rättslig hjälp i brottmål mellan EU:s medlemsstater. Sverige har ratificerat konventionen och nästan alla övriga medlemsstater har tillträtt den.

I civilmål finns sedan den 1 januari 2004 ett särskilt förfarande för bevisupptagning mellan EU:s medlemsstater enligt EG:s förordning om bevisupptagning i mål och ärenden av civil eller kommersiell natur. Bestämmelsen om så kallad direkt bevisupptagning i förordningen (art.17) ska tillämpas när en domstol i en medlemsstat vill hålla telefonförhör med någon som befinner sig i en annan medlemsstat. Förordningen är direkt tillämplig i Sverige.

I övrigt saknar Sverige överenskommelser med andra länder om telefonförhör. Det är upp till varje land att avgöra om de ska tillåta telefonförhör på sitt territorium och i sådant fall under vilka förutsättningar det kan ske. Notera att svensk beskickning utomlands (ambassad eller konsulat) inte utgör svenskt territorium. Information om andra länders inställning till telefonförhör finns i en särskild förteckning på denna hemsida.

Alternativ om telefonförhör inte är tillåtet

Som framgår av listan över olika länders möjlighet till telefonförhör, tillåter vissa stater inte alls att utländska myndigheter håller telefonförhör på deras territorium. För att få tillgång till ett vittnesmål från en person som vistas i ett sådant land kan ett alternativ vara att ansöka om rättslig hjälp i brottmål/civilmål med bevisupptagning genom vittnesförhör vid domstol. Många länder tillåter att en representant för den ansökande myndigheten närvarar vid förhöret. Information om vad en ansökan bör innehålla finns på sidorna om rättslig hjälp i brottmål och rättslig hjälp i civila mål och ärenden.

Telefonförhör i brottmål

Förhör med någon i Sverige

Av 4 kap. 8 § lagen (2000:562) om internationell rättslig hjälp i brottmål framgår att Sverige, utan krav på ansökan och utan inblandning av svenska myndigheter, tillåter att utländska rättsliga myndigheter håller telefonförhör med en person som befinner sig i Sverige, om den som ska höras samtycker till telefonförhöret.

Om en utländsk myndighet behöver bistånd av en svensk åklagare eller domstol vid förhöret, till exempel med att kontrollera personens identitet, kan den utländska myndigheten ansöka om rättslig hjälp med telefonförhöret. En sådan ansökan ska ges in till Justitiedepartementet, som lämnar den vidare till behörig åklagare eller tingsrätt beroende på om förhöret sker under förundersökning eller i en rättegång. En ansökan från en annan EU-stat eller från Norge eller Island får göras direkt hos behörig domstol eller åklagare enligt 2000 års EU konvention och 1974 års nordiska överenskommelse. Detsamma gäller för övriga länder, om det följer av en internationell konvention som är bindande för Sverige. Utförligare information om innehållet i och formerna för en ansökan om rättslig hjälp i Sverige finns på sidan om rättslig hjälp i brottmål.

Förhör med någon i utlandet

Många länder har samma synsätt som Sverige i frågan om möjligheten att hålla telefonförhör med någon som befinner sig på deras territorium. Det innebär att de tillåter att svenska domstolar eller åklagare ringer upp den som skall höras direkt, utan att någon ansökan om rättslig hjälp behöver göras. En förutsättning är att personen samtycker till förhöret, se 4 kap. 9 § lagen (2000:562) om internationell rättslig hjälp i brottmål.

Andra länder tillåter visserligen telefonförhör på sitt territorium utan en särskild ansökan, men enbart under vissa särskilt angivna förutsättningar. Det kan vara att telefonförhör enbart är tillåtet med utländska medborgare eller att telefonförhöret måste ske på en viss plats, t.ex. vid domstol, ambassad, polisstation eller liknande.

Ett tredje fall är att det andra landet kräver att en formell framställning om rättslig hjälp görs för att tillåta telefonförhör. En svensk åklagare eller domstol kan då ansöka om rättslig hjälp avseende telefonförhör om det har avtalats om sådan rättslig hjälp i en internationell överenskommelse med det andra landet eller om det landet annars ger sådan hjälp.

Slutligen finns det länder som över huvud taget inte tillåter telefonförhör på sina territorier. Den möjlighet som då står till buds är att begära bevisupptagning i det andra landet genom det landets myndigheters försorg.

Inom EU är 2000 års konvention om ömsesidig rättslig hjälp i brottmål mellan EU:s medlemsstater tillämplig i de flesta medlemsstater vid telefonförhör. Det innebär att de medlemsstater som tillträtt konventionen kan begära bistånd från en annan medlemsstat med telefonförhör med vittnen eller sakkunniga som vistas på deras territorium (art. 11). Medlemsstaterna kan ställa upp villkor, såsom att telefonförhöret endast kan ske vid lokal domstol eller att företrädare för inhemsk myndighet ska närvara. Eventuella villkor framgår av informationen på sidan om olika länders möjlighet till telefonförhör. Ansökan om rättslig hjälp skall som huvudregel göras direkt till den berörda rättsliga myndigheten, dvs. domstolen i domkrets där den som ska förhöras befinner sig, eller i undantagsfall via den svenska Centralmyndigheten (art. 6 i konventionen). Vilken domstol/myndighet i respektive stat som är behörig framgår av Europeiska straffrättsliga nätverkets webbplats.

Utförligare information om innehållet i och formerna för en ansökan om rättslig hjälp i utlandet finns på sidan om rättslig hjälp i brottmål.

Telefonförhör i civilmål

Förhör med någon i Sverige

Enligt EG:s förordning om bevisupptagning i mål och ärenden av civil eller kommersiell natur ska en ansökan om telefonförhör i Sverige från en annan medlemsstat göras på en särskild blankett (I) som ska sändas till det svenska Justitiedepartementet. Departementet ska meddela den utländska myndigheten om framställningen godtagits eller inte

För en utländsk begäran om telefonförhör i Sverige finns, vid sidan av EG:s bevisupptagningsförordning, inget reglerat förfarande. Det är dock - som redan sagts - tillåtet för utländska myndigheter att hålla telefonförhör med en person som befinner sig i Sverige utan några formaliteter och utan inblandning av svenska myndigheter, om den som ska höras samtycker till förhöret. Om den utländska myndigheten önskar att svenska myndigheter ska bistå vid ett telefonförhör, exempelvis med att kontrollera identiteten på den som ska förhöras, krävs en ansökan om bevisupptagning i Sverige åt utländsk domstol. Utförligare information finns på sidan om rättslig hjälp i civilmål.

Förhör med någon i utlandet

Många länder tillåter att en svensk domstol håller telefonförhör med någon som vistas på deras territorium, utan att några villkor ska vara uppfyllda eller att någon ansökan om rättslig hjälp behöver göras. Andra länder ställer dock upp vissa krav för att ett telefonförhör ska få genomföras, exempelvis att en representant för landets egna myndigheter närvarar vid förhöret. Dessa krav framgår av denna hemsidas information om olika länders möjlighet till telefonförhör. Det finns även länder som enbart tillåter telefonförhör på sitt territorium, om förhöret föregås av en framställning om rättslig hjälp i civilmål. Slutligen finns det länder som över huvud taget inte tillåter telefonförhör. Den möjlighet som då står till buds är att begära bevisupptagning i det andra landet genom det landets myndigheters försorg.

Inom EU finns som ovan nämnts ett särskilt förfarande enligt EG:s förordning om bevisupptagning i mål och ärenden av civil eller kommersiell natur. Om en svensk domstol vill hålla telefonförhör i civilmål med en person som befinner sig i någon av EU:s medlemsstater, tillämpas art. 17 i förordningen. Av den bestämmelsen framgår att den ansökande domstolen ska fylla i formulär I (som är bilagt förordningen) och sända det till det aktuella landets centrala organ eller behöriga myndighet som har att besvara framställningen. Mer information om bevisupptagningsförordningen samt vilka domstolar/myndigheter som är behöriga finns på sidan om rättslig hjälp i civila mål och ärenden samt på webbplatsen för det rättsliga nätverket på privaträttens område.

Olika länders möjligheter till telefonförhör

För information om telefonförhör, kontakta Centralmyndigheten, telefon 08-405 10 00 (växel), 08-405 45 00 (kansli), fax 08-405 46 76 eller e-post birs@regeringskansliet.se.

Lagar, konventioner, avtal m.m.

Följande författningar innehåller särskilda bestämmelser om telefonförhör i förhållande till ett annat land:

- Lagen (2000:562) om internationell rättslig hjälp i brottmål (prop. 1999/2000:61, prop. 2004/05:144)

- Förordningen (2000:704) om internationell rättslig hjälp i brottmål

- Tillkännagivande (2012:605) av överenskommelser som avses i lagen (2000:562) om internationell rättslig hjälp i brottmål

- Lagen (2003:493) om EG:s förordning om bevisupptagning i mål och ärenden av civil eller kommersiell natur

- Tillkännagivande (2003:483) om EG:s förordning om bevisupptagning i mål och ärenden av civil eller kommersiell natur (prop. 2002/03:76)

Följande internationella överenskommelser innehåller bestämmelser om telefonförhör:

- 2000-års konvention om ömsesidig rättslig hjälp i brottmål mellan Europeiska unionens medlemsstater (SÖ 2005:42)

- Förordning (EG) nr 1206/2001 om samarbete mellan medlemsstaternas domstolar i fråga om bevisupptagning i mål och ärenden av civil eller kommersiell natur (EGT L 174, 27.6.2001 s. 1)