AP-fonderna
AP-fonderna förvaltar det fonderade kapital som ingår i inkomstpensionssystemet och dessutom en andel av det fonderade kapital som ingår i premiepensionssystemet. Finansdepartementet ska se till att AP-fonderna förvaltas i enlighet med Riksdagens uppdrag och vid behov föreslå förändringar av regelverket.
De allmänna pensionsfonderna (AP-fonderna) ingår i ålderspensionssystemet. Första, Andra, Tredje och Fjärde och Sjätte AP-fonderna förvaltar det buffertkapital som ingår som en mindre del av inkomstpensionssystemets tillgångar. Sjunde AP-fonden förvaltar en stor andel av det fonderade kapitalet i premiepensionssystemet. Eftersom det inte längre finns någon femte AP-fond är fonderna sex till antalet.
Den lagstadgade allmänna pensionen består av två separata system, inkomstpensionen och premiepensionen. Inkomstpensionen är ett så kallat fördelningssystem, vilket innebär att pensionsbetalningar finansieras löpande av de pensionsavgifter som betalas in till systemet varje månad. Premiepensionens storlek beror på hur värdet av sparpengarna utvecklas.
AP-fondernas roll är att utjämna svängningar i balansen mellan pensionsavgifter och pensioner, i synnerhet på längre sikt. När den stora efterkrigsgenerationen börjar gå i pension från ca 2010 kommer pensionssystemets utgifter att överstiga de löpande inkomsterna. AP-fonderna är dimensionerade för att klara sådana obalanser utan att pensionerna ska behöva påverkas negativt.
Första, Andra Tredje och Fjärde AP-fonderna har samma uppdrag: att förvalta globala portföljer av aktier, obligationer och andra räntebärande papper.
Sjätte AP-fonden har ett specialiserat uppdrag att investera en mindre del av pensionssystemets fonderade kapital i små och medelstora onoterade bolag.
De som inte väljer fond själva får sina premiepensionsmedel placerade i Premiesparfonden. Sjunde AP-fonden har inrättats för att förvalta Premiesparfonden. Sjunde AP-fonden förvaltar även Premievalsfonden, som är ett statligt alternativ bland de ca 775 valbara fonderna i premiepensionssystemet. Detta system är fullt fonderat, det vill säga det fonderade kapitalet är lika med premiepensionssystemets tillgångar.
AP-fondernas övergripande mål är att förvalta fondkapitalet på ett sådant sätt att det blir till största möjliga nytta för pensionssystemet. Fonderna ska långsiktigt maximera avkastningen i förhållande till risken i placeringarna. Fonderna ska eftersträva neutralitet mellan generationer i sin placeringsverksamhet. Det innebär bland annat att fondernas risker inte får minimeras på kort sikt om det medför en ökad risk att pensionerna ska påverkas negativt för kommande generationer.
AP-fondernas styrelser har ansvaret för fondernas löpande verksamhet. Regeringen tillsätter styrelser, utser AP-fondernas revisorer och fastställer fondernas resultat- och balansräkningar. Finansdepartementet tar fram underlag för dessa beslut. Regeringen svarar också för en årlig utvärdering av AP-fondernas verksamhet. Utvärderingen görs av Finansdepartementet med stöd av externa konsulter och läggs fram för riksdagen i maj varje år i form av en skrivelse.
Aktuellt
Finansdepartementet ansvarar för regleringen av AP-fonderna. En översyn av Sjätte AP-fondens regelverk har inletts, bl.a. genom att fonden under 2007 gavs rätten att placera en mindre andel av fondkapitalet utomlands.
Enligt en beställning från riksdagen ska AP-fondernas riktlinjer för miljö och etik utvärderas i särskild ordning, vilket ska ske genom en offentlig utredning som ska arbeta under det kommande året. Utredningen ska även granska AP-fondernas riktlinjer för bolagsstyrning ur förtroendesynpunkt.
Sjunde AP-fondens regelverk ses över inom ramen för översynen av premiepensionssystemet. Det finns bl.a. förslag, som har remissbehandlats, om att Sjunde AP-fonden ska få möjlighet att inrätta generationsfonder, att det ska bli möjligt att välja Premiesparfonden aktivt och att Sjunde AP-fonden ska få rätt att rösta för fondens svenska aktier.
