Handel och konfliktförebyggande
Ökad handel och ekonomiskt samarbete har en positiv inverkan för att undvika att konflikter uppstår mellan länder.
Handeln har en positiv inverkan på strukturella riskfaktorer, såsom bristande rättssäkerhet, ekonomisk stagnation, arbetslöshet och resursbrist.
Om den sociala och ekonomiska situationen i ett land är en grogrund för konflikt kan handel och specialisering förbättra möjligheterna för ekonomisk och positiv politisk utveckling.
Genom handel skapas ömsesidiga beroenden mellan stater och folk som stärker intresset av att, så långt som möjligt, undvika destruktiva metoder för att lösa konflikter.
Stärkt samarbete och kommunikation mellan länder minskar risken för att missförstånd skall kunna uppstå mellan olika länders företrädare, bland annat genom att handelsavtal kan leda till samarbetsinstitutioner och tvistlösningsmekanismer samt ökad tillämpning av internationellt överenskomna regler och normer.
På detta sätt lämnar handel och annat ekonomiskt utbyte, bl.a. i form av investeringar, ett positivt bidrag till det strukturella/långsiktiga konfliktförebyggandet.
Handelspolitik kan också leda till konflikter
Men handel och inte minst handelspolitik kan också vara konfliktgenererande på kort sikt och under vissa betingelser.
Handel medför ett konkurrenstryck för inhemska producenter, vilket kan innebära inkomstbortfall, ökad arbetslöshet eller t.o.m. konkurser inom en enskild sektor. Diskriminerande behandling av import och prisdumpning av export kan ge upphov till handelskonflikter stater emellan.
Insikten om detta är grunden för bildandet av GATT (sedermera WTO) liksom exempelvis WTO:s tvistlösningsmekanism och principen om särskild och differentierad behandling inom handelssystemet.
