Friheten på nätet

Nätcensur ofta brott mot de mänskliga rättigheterna

Yttrandefriheten är en grundläggande rättighet, tydligt formulerad i den Allmänna förklaringen om de mänskliga rättigheterna och skyddad av en rad internationella konventioner. För oss i Sverige är det självklart att reglerna om åsiktsfrihet och yttrandefrihet också gäller för Internet och i andra nya media. Men i många länder med totalitära och auktoritära regimer har man sett yttrandefriheten som ett hot mot maktinnehavet. Händelserna i Nordafrika under 2011 års första månader har tydligt illustrerat detta. Men också i andra delar av världen pågår alltjämt försök att kväva eller begränsa yttrandefriheten genom olika former av övervakning och censur av Internet. Olika regimer försöker stoppa oppositionsrörelser genom att begränsa deras möjligheter att kommunicera med omvärlden. Mobiltrafik och nätanvändning störs eller stängs ned. Det görs också försök att spåra regimkritiker, och att spionera på dem på nätet, i syfte att kontrollera utbyte av tankar, åsikter och idéer. Resultatet är att ett hundratal s.k. cyberdissidenter i dag sitter fängslade i olika länder.

Bristande säkerhet hotar friheten

Den nya informationsteknologin kan också utnyttjas för cyberkrigföring och cyberspionage. Bristande säkerhet på nätet utnyttjas för att hota användarnas frihet. Den hotar också den personliga integriteten. Detta visar att frihet på nätet är starkt kopplad till säkerhetsfrågor som nätverkens funktion och användarnas integritet. Det finns en viktig intresseavvägning mellan å ena sidan användarnas frihet och å andra sidan skyddet för den personliga integriteten och kraven på säkerhet och kontroll för att bekämpa missbruk.

Svenska initiativ för frihet och säkerhet på nätet

De många utmaningarna bakom de nya teknologiernas användning visar på ett behov av att skärpa efterlevnaden av de internationella regler som skyddar yttrandefriheten. Skyddet för Internetanvändare behöver stärkas. Detta är bakgrunden till en serie svenska internationella initiativ på området.

I juni 2010 samlade Sverige ett antal stater från olika regioner till ett gemensamt anförande i FN:s människorättsråd i Genève om mänskliga rättigheter och Internet. Ungefär samtidigt (16-17 juni) samlades ett första expertmöte i Stockholm för att diskutera principer för yttrandefrihet på nätet. Där deltog utrikesminister Carl Bildt och även FN:s specialrapportör för yttrandefrihetsfrågor, Frank La Rue.

Sverige har därefter gett stöd till en serie regionala konsultationer som Frank La Rue hållit kring frihet på nätet och angränsande frågor. Dessa har ägt rum i Buenos Aires, Bangkok, Kairo, Johannesburg och New Delhi.

Den 30-31 mars 2011 samlas ett nytt expertmöte i Stockholm för att ge ytterligare vägledning för specialrapportören La Rue i hans fortsatta arbete. Hans avsikt är att presentera en FN-rapport om Internet och mänskliga rättigheter i tid för nästa session med människorättsrådet i Genève i juni.

Den svenska regeringen är sedan beredd att på olika sätt följa upp La Rues rapport, både inom ramen för människorättsrådet och utanför.

Nyligen hade biståndsminister Gunilla Carlsson i Stockholm med nätaktivister och andra som haft idéer om hur informations- och kommunikationsteknologin kan användas i frihetens tjänst. Hon har även bjudit in aktivister, entreprenörer och bloggare att skicka in idéer om hur de nya teknologierna kan användas för att stärka frihet och demokrati i utvecklingsländer. Under 2011 satsar regeringen 150 miljoner kr på särskilda insatser för demokratisering och yttrandefrihet.