Frågor & svar: Migrations- och asylpolitik
- Vad är asyl?
- Hur många personer kommer till Sverige för att söka asyl?
- Vem är flykting?
- Kan man fatta beslut om att alla asylsökanden från ett särskilt land eller t.ex. med en viss religion ska få uppehållstillstånd?
- Kan regeringen, någon minister eller Justitiedepartementet påverka eller uttala sig om att en asylsökande ska få uppehållstillst
- Hur lång tid tar det att behandla en ansökan om asyl?
- Vad är skillnaden mellan avvisning och utvisning?
- Hur kan det vara möjligt att personer som har vistats i landet i flera år blir avvisade eller utvisade?
- Vad är humanitära skäl och synnerligen ömmande omständigheter?
Vad är asyl?
Med asyl avses uppehållstillstånd som beviljas för en utlänning därför att han eller hon är flykting. Ett uppehållstillstånd innebär tillstånd att resa in i och vistas i Sverige under en viss tid (tidsbegränsat uppehållstillstånd) eller utan tidsbegränsning (permanent uppehållstillstånd).
UppHur många personer kommer till Sverige för att söka asyl?
Fram till 1 december 2010 hade 29 600 personer sökt asyl i Sverige. Under 2009 var antalet 24 200 och 24 350 år 2008. Migrationsverkets prognos från oktober 2010 är att 31 000 personer kommer att ansöka om asyl i Sverige under 2011.
Under de första åren på 2000-talet ökade antalet asylsökande till Sverige kraftigt. Åren 2000 till 2002 närmast fördubblades antalet nya asylsökande till cirka 33 000 personer per år. Antalet nya asylsökande minskade under 2003 och de två följande åren till en nivå som i stort motsvarade den för 2000. Från och med hösten 2006 ökade återigen antalet asylsökande, främst på grund av att många irakier sökte asyl i Sverige. Under 2008 minskade antalet asylansökningar jämfört med 2007. Det ökade antalet asylsökande under 2010 beror främst på ett ökat antal asylsökande från Serbien
Vem är flykting?
Med flykting avses, enligt 1951 års Flyktingkonvention, en person som befinner sig utanför sitt land, därför att han eller hon känner välgrundad fruktan för förföljelse på grund av sin ras, nationalitet, tillhörighet till en viss samhällsgrupp eller på grund av sin religiösa eller politiska uppfattning, och som inte kan eller på grund av sin fruktan inte vill begagna sig av detta lands skydd. Enligt svensk lag gäller detta oberoende av om förföljelsen utgår från landets myndigheter eller om dessa inte kan antas bereda trygghet mot förföljelse av enskilda.
Under vissa omständigheter kan en person som inte uppfyller kraven för flyktingstatus få uppehållstillstånd som skyddsbehövande enligt de kriterier som räknas upp i utlänningslagen. Detta gäller exempelvis den som känner välgrundad fruktan för att straffas med döden eller att utsättas för tortyr eller annan omänsklig behandling.
Kan man fatta beslut om att alla asylsökanden från ett särskilt land eller t.ex. med en viss religion ska få uppehållstillstånd?
I Sverige prövas inte asylansökningar gruppvis. Migrationsverket och migrationsdomstolarna gör alltid en individuell bedömning av asylskälen i varje enskilt fall. Detta görs oavsett vilket land eller samhällsgrupp den sökande kommer ifrån eller vilken nationalitet, religion eller politisk uppfattning som den asylsökande har.
Beslut som omfattar en grupp av utlänningar kan dock fattas i de fall det föreligger en massflyktssituation. Ett tidsbegränsat uppehållstillstånd för tillfälligt skydd kan då beviljas. Tillfälligt skydd är en undantagssituation som endast blir aktuell vid en massiv tillströmning av skyddsbehövande till en eller flera medlemsstater i EU. Skyddsperioden är inledningsvis ett år, med möjlighet till förlängning. Maximalt kan det tillfälliga skyddet gälla i tre år. Om någon som omfattas av det tillfälliga skyddet ansöker om asyl görs emellertid alltid en prövning av hans eller hennes individuella skäl.
Kan regeringen, någon minister eller Justitiedepartementet påverka eller uttala sig om att en asylsökande ska få uppehållstillst
Enligt regeringsformen (11 kap. 7§) får inte regeringen eller departementen bestämma hur en myndighet ska besluta i enskilda ärenden. Regeringen och riksdagen styr myndigheterna genom lagar, förordningar och andra regelverk. Sedan är det myndigheternas skyldighet att tillämpa dessa i de enskilda fallen.
Migrationsverkets beslut kan överklagas till någon av de tre migrationsdomstolarna, det vill säga länsrätterna i Stockholm, Göteborg och Malmö. Överprövning av migrationsdomstolarnas beslut sker i en tredje instans, en Migrationsöverdomstol, som utgörs av Kammarrätten i Stockholm. De ärenden som Migrationsöverdomstolen avgör är prejudicerande, det vill säga styr praxis. Från den 31 mars 2006 när den nya instans- och processordningen för utlännings- och medborgarskapsärenden infördes får regeringen inte längre enskilda ärenden överlämnade för vägledande beslut.
Hur lång tid tar det att behandla en ansökan om asyl?
Målet för Migrationsverket är att en ansökan om asyl ska avgöras inom sex månader efter det att ansökan inkommit till Migrationsverket. Till och med november 2010 var den genomsnittliga handläggningstiden hos Migrationsverket 4,3 månader, vilket kan jämföras med 6,8 månader för år 2009. Migrationsverkets beslut kan överklagas till migrationsdomstolarna. Den totala genomsnittliga handläggningstiden för prövning hos Migrationsverket, migrationsdomstolarna och Migrationsöverdomstolen var 422 dagar år 2009, vilket är en minskning med cirka 50 dagar jämfört med år 2008.
UppVad är skillnaden mellan avvisning och utvisning?
Från och med den 31 mars 2006 används termen avvisning för ett avlägsnandebeslut som meddelas inom tre månader efter den första ansökan om uppehållstillstånd efter utlänningens ankomst till Sverige. Termen utvisning används för avlägsnandebeslut som meddelas efter dessa tre månader. Utvisning används också när domstolar beslutar att utlänningar som har begått brott av en viss svårighetsgrad ska föras ut ur Sverige.
Hur kan det vara möjligt att personer som har vistats i landet i flera år blir avvisade eller utvisade?
Det kan finnas olika anledningar till att en person blir avvisad eller utvisad efter lång vistelsetid i Sverige. I många fall accepteras inte myndigheternas beslut och personerna håller sig därför undan eller försvårar på annat sätt att beslutet verkställs.
Vad är humanitära skäl och synnerligen ömmande omständigheter?
Begreppet humanitära skäl har i den nya utlänningslagen från den 31 mars 2006 ersatts av ett nytt begrepp: synnerligen ömmande omständigheter. Dessa omständigheter kan undantagsvis leda till uppehållstillstånd om ingen av skyddsgrunderna är tillämplig. Vid prövningen ska en samlad bedömning göras. Det gäller särskilt av den sökandes hälsotillstånd, anpassning till Sverige och situation i hemlandet.
Uppehållstillstånd på grund av synnerligen ömmande omständigheter beviljas endast i undantagsfall till en person som har mycket starka skäl för att få stanna i landet. Ett skäl för uppehållstillstånd kan vara att utlänningen har en livshotande fysisk eller psykisk sjukdom eller lider av ett synnerligen allvarligt funktionshinder. Det ska då beaktas om det är rimligt att vården ges i Sverige. I princip krävs det att vården eller behandlingen leder till förbättring. Att vården skulle vara bättre i Sverige är i sig inte ett tillräckligt skäl för att bevilja uppehållstillstånd.
Det ställs alltså höga krav för att uppehållstillstånd ska beviljas på grund av synnerligen ömmande omständigheter. Ibland är skälen som åberopas sådana som uppstått på grund av lång vistelse i Sverige. Detta visar hur viktigt det är med korta handläggningstider och en effektiv asylprocess.
