Handel med Israel och Palestina

Handel med Israel

EU:s - och därmed Sveriges - överenskommelser med Israel på handelsområdet finns i det så kallade associeringsavtalet från 1995. Utgångspunkten är WTO:s grundläggande regler och överenskommelser, men associeringsavtalet innehåller även ytterligare bestämmelser, till exempel om tullfrihet för vissa kategorier av varor.

Associeringsavtalet är inte bara ett handelsavtal. Det utgör den legala grunden för EU:s samarbete med Israel och omfattar även områden som politisk dialog, ekonomiska, sociala och rättsliga frågor, energi, miljö och vetenskap. I avtalets inledning slås fast att det grundar sig på respekten för de mänskliga rättigheterna och demokratiska principer. EU har klargjort att avtalet gäller staten Israel inom 1967 års gränser. Det gäller därmed inte för Västbanken, Gaza, östra Jerusalem eller Golan.

OECD-landet Israel har en högt utvecklad och starkt internationaliserad ekonomi. Israel är, liksom Sverige, ett av de länder i världen som satsar störst andel av BNP på forskning. Regeringen strävar efter att utveckla relationerna med Israel, inte minst genom ökad handel och näringslivsfrämjande verksamhet på områden som forskning och utveckling (R&D), innovation och miljöteknik. Viktiga svenska exportprodukter till Israel är bl a lastbilar, telekommunikation och papper. Från Israel importeras framför allt teknikprodukter och matvaror. Många av de stora svenska företagen, såsom IKEA, Ericsson och H&M, är etablerade i Israel. Handelsminister Ewa Björling besökte Israel 2008, och Israels dåvarande handelsminister Binyamin Ben Eliezer besökte Sverige 2010.

Handel med Palestina

På motsvarande sätt som med Israel har EU ett interimistiskt associeringsavtal med den palestinska sidan. Det är inte lika omfattande som avtalet med Israel, bl a beroende på begränsningar som har att göra med att Palestina ännu inte är en självständig stat. För att ytterligare underlätta den hittills begränsade handeln avser EU under 2011 att bevilja tullfrihet för alla palestinska varor som inte redan har det genom det befintliga avtalet. Ockupationen av de palestinska områdena, och inte minst den begränsade rörelsefriheten, utgör dock fortsatt en begränsande faktor för handeln med palestinska varor.

Som en del i det omfattande svenska stödet för palestinskt statsbyggande verkar regeringen för ökade svenska investeringar i de palestinska områdena och även för att främja kontakter mellan palestinska och israeliska företag, inte minst genom stöd till Palestine International Business Forum (PIBF). Handelsminister Ewa Björling besökte de palestinska områdena 2008.

Produkter från israeliska bosättningar

EU och Sverige anser att de israeliska bosättningarna på Västbanken, inklusive i östra Jerusalem, är illegala enligt folkrätten. Det finns inget förbud mot att handla med produkter från bosättningar, men EU och Sverige har en skyldighet att se till att de inte ges tullfrihet eller andra tullförmåner under associeringsavtalet mellan EU och Israel, som begränsas till staten Israel inom 1967 års gränser. En dom i EG-domstolen i februari 2010 (det s k Brita-fallet) bekräftar denna avgränsning.

Enligt en teknisk överenskommelse mellan EU och Israel märks israeliska produkter med postnumret för tillverkningsorten. Vid införseln i ett EU-land kontrolleras postnumret, och produkter från bosättningar beläggs med den tull som generellt gäller för import till EU från tredje land. Såväl EU-kommissionen som de enskilda EU-länderna har gjort regelbundna kontroller av att dessa tullregler följs. I Sverige är Tullverket är ansvarig myndighet.

Företags verksamhet och investeringar i bosättningar

Som nämnts ovan är bosättningarna illegala enligt folkrätten, vilken i första hand vänder sig till stater. När det gäller företag är det snarare en fråga om lämplighet och de val företagen gör utifrån det folkrättsliga läget. Varken Sverige eller EU kan förhindra europeiska företag från att verka eller investera i bosättningar. Det bör dock ligga i företagens intresse att undvika att uppfattas som en aktiv del av ett ockupationsförhållande. Företagen har också ett ansvar att respektera de mänskliga rättigheterna. Regeringen förväntar sig att svenska företag uppträder ansvarsfullt oavsett var de verkar. OECD:s riktlinjer för multinationella företag och de tio principerna i FN:s Global Compact är vägledande internationella ramverk som ska underlätta för företagen att agera på ett ansvarsfullt sätt.

Märkning av varor i butiker i Sverige

Det finns gemensamma EU-regler om varors ursprung och märkning som säger att informationen till konsumenterna inte får vara felaktig eller vilseledande. Det finns inga bestämmelser som talar om hur just produkter från bosättningar eller annat ockuperat område ska märkas, men det har heller inte framkommit några uppgifter om felaktig eller vilseledande märkning av sådana produkter i Sverige.

Dialog framför bojkott

Inte minst i samband med upptrappningar av den israelisk-arabiska konflikten höjs ibland röster för bojkott av Israel och israeliska varor. Regeringens ståndpunkt är att restriktioner på handelsområdet inte är en lämplig väg för att lösa konflikten.

Inom ramen för den europeiska grannskapspolitiken (European Neighbourhood Policy, ENP) pågår ett arbete med att fördjupa relationerna med EU:s grannländer i syd. Processen för att uppgradera relationerna mellan EU och Israel inleddes 2008 men har ännu inte nått i mål. EU har konstaterat att uppgraderingen måste ses i ett bredare sammanhang som omfattar fredsprocessen. Den existerande handlingsplanen för samarbetet har förlängts i flera omgångar, nu senast till och med juni 2011.