Sveriges förbindelser med Egypten

Kontakterna och besöksutbytet mellan Sverige och Egypten sker på flera olika nivåer och är frekvent. Sverige har ambassad i Kairo och Egypten har ambassad i Stockholm.

Förbindelserna mellan Sverige och Egypten har stärkts ytterligare genom Svenska Institutet i Alexandria, vars uppdrag är att vara ett centrum för dialog mellan Sverige, Egypten och övriga Arabvärlden. Därtill är Anna Lindhsstiftelsen för dialog mellan kulturer (Anna Lindh Euro-Mediterranean Foundation for the Dialogue between Cultures) förlagd i Alexandria sedan 2005 tack vare ett gemensamt svensk-egyptiskt initiativ.

Handelsförbindelserna mellan länderna har utvecklats positivt under senare år. Ett stort antal svenska företag finns representerade genom dotterbolag, joint-ventures eller agenter.

Sverige har ett begränsat utvecklingssamarbete med Egypten inom ramen för den regionala samarbetsstrategi för Mellanöstern och Nordafrika som regeringen antog i september 2010. Det regionala stödet syftar till att främja respekten för de mänskliga rättigheterna, ett hållbart nyttjande av gränsöverskridande vattenresurser och ekonomisk integration. Bilateralt stöd ges till insatser för valobservation och information kring valen.

Omkring 500 svenskar är bosatta i Egypten, de flesta i Kairo och Alexandria. Cirka 200 000 nordiska turister, många av dessa svenskar, besöker årligen Egypten.

Egypten i dag

Egypten är enligt grundlagen en parlamentarisk demokrati med ett oberoende rättsväsende. Undantagslagar, som råder sedan president Sadat mördades 1981, åsidosätter emellertid delar av det grundlagsskydd som finns och ger myndigheterna möjlighet att hänskjuta juridiska ärenden till militär- och specialdomstolar. Efter revolutionen i januari 2011, som tillsammans med omvälvningar i andra länder har kommit att kallas den arabiska våren, tvingades president Mubarak avgå. Ett militärråd styr landet under övergången till demokrati. Parlamentsval ska äga rum efter ett komplicerat schema under tiden november 2011 till mars 2012. Presidentval uppges komma att äga rum under 2012, varefter militärrådet avser överlämna makten till ett civilt styre.

Revolutionen i Egypten i januari 2011 har inneburit en stor förändring i landets politiska liv, genom att så många människor, inte minst ungdomar, har engagerat sig politiskt. De tidigare förbjudna, men ändå tolererade, islamistiska grupperingarna som Muslimska brödraskapet, har kunnat ställa upp till de kommande parlamentsvalen. Hur den politiska framtiden ser ut är dock fortfarande en öppen fråga - revolutionen har satt igång en utveckling, som ingen ännu vet var den leder.

Egyptens befolkning är fattig och inkomstklyftorna är mycket stora. Sysselsättningsläget är ansträngt med en hög arbetslöshet och kraftig befolkningsökningstakt. Landet har på senare år drivit ett flertal reformer, såsom privatisering av statliga bolag och sänkta skatter, för att få igång ekonomin, och den ekonomiska situationen har förbättrats den senaste tiden. Den viktigaste näringen för Egypten är turismen vilken stadigt har ökat de senaste åren. Även intäkterna från Suez-kanalen genererar viktiga statsintäkter.

Egypten för en aktiv utrikes- och säkerhetspolitik som ska syfta till att åstadkomma en fredlig utveckling och bevara stabiliteten i regionen genom samarbete med omvärlden. Landet har sedan länge spelat en nyckelroll vad gäller fredsprocessen i Mellanöstern. Utrikespolitiskt betonas landets geografiska läge med sin direkta närhet till arabländerna, Afrika och Medelhavsområdet.

Egypten har mycket nära kontakter med Europa och är sedan 2008 samordförande i Unionen för Medelhavet (UfM) där länderna runt Medelhavet inklusive EU:s samtliga medlemsstater ingår. Egypten deltar också aktivt inom ramen för EU:s grannskapspolitik (ENP) och har ett associeringsavtal med EU sedan 2004. På basis av associeringsavtalet finns en handlingsplan med Egypten sedan 2007. Egypten omfattas av det stöd, som EU erbjuder för övergången till demokrati.

Situationen för de mänskliga rättigheterna i landet behandlas i UD:s rapport om efterlevnaden av de mänskliga rättigheterna i Egypten, vilken kan konsulteras på Regeringens webbplats för mänskliga rättigheter.

Kort historisk bakgrund

Den egyptiska civilisationen tog sin början kring år 3000 f Kr och är en av världens äldsta. Den arabiska invandringen ägde rum under 600-talet e Kr. 1517 erövrades Egypten av det ottomanska riket. Under den senare hälften av 1800-talet stod Egypten under starkt brittiskt inflytande, mycket på grund av byggandet av Suezkanalen. Landet förklarades självständigt 1922 under kung Fuad I, men var i praktiken en brittisk lydstat fram till andra världskriget. Under ledning av den unge officeren Gamal Abdel Nasser genomfördes 1952 en oblodig statskupp och ett år senare blev Nasser president efter att monarkin avskaffats.

I praktiken var Egypten under Nasser en militärdiktatur som närmade sig Sovjetunionen och som präglades av Nassers panarabiska strävanden. Inrikespolitiskt förstatligades jordbruk och industri. 1970 avled Nasser och efterträddes av Anwar al-Sadat, även han medlem i 1952-års statskupp. Dennes politik innebar att landet närmade sig USA och att ett flerpartisystem infördes. Egypten blev 1979 det första arabland som undertecknade ett fredsavtal med Israel, vilket ledde till kritik från flera arabländer. Sadat mördades 1981 av islamistiska extremister och efterträddes av Hosni Mubarak som styrde landet till februari 2011. Som en följd av jasminrevolutionen i Tunisien ledde folkliga protester i Egypten i januari 2011, framför allt koncentrerade till Tahrirtorget i Kairo, till att Mubarak tvingades avgå. En övergångsprocess mot demokrati har därefter inletts.