Sveriges förbindelser med Syrien

Sverige upprättade diplomatiska förbindelser med Syrien kort efter självständigheten 1946 och har sedan 1974 en ambassad i Damaskus. Syrien öppnade en ambassad i Stockholm 2001. På grund av det försämrade säkerhetsläget i Syrien beslutade Utrikesdepartementet den 29 mars, 2012, att tills vidare dra ned på verksamhet och personal vid Sveriges ambassad i Damaskus. Med anledning av utvecklingen under den senaste tiden är ambassaden för närvarande inte kontinuerligt bemannad i Damaskus och delar av verksamheten bedrivs i anslutning till det honorära generalkonsulatet i Beirut.

Syrien i dag

Sedan mitten av mars 2011 råder en mycket allvarlig situation i Syrien. Demonstrationer av olika omfattning uppstod i både större och mindre orter runtom i landet. Demonstranterna hade krav på framförallt demokratiska reformer och respekt för de mänskliga rättigheterna. Dessa krav bemöttes med omfattande våld av polis, säkerhetsstyrkor och militär. Under 2012 utvecklades situationen till en väpnad konflikt mellan regimen och olika oppositionella grupperingar.

EU har sedan oroligheterna började vid upprepade tillfällen fördömt regimens brutala repression mot demonstranter och civila och krävt att våldet upphör. EU har till följd av det fortsatta våldet beslutat att införa sanktioner riktade mot regimen (för sanktionsbeslut och rådslutsatser, se länklista). EU stödjer vidare FN:s och Arabförbundets gemensamme sändebud Lakhdar Brahimi och hans fortsatta arbete för att försöka hitta en fredlig lösning på konflikten.

Syrien är en auktoritär sekulär republik. Enligt författningen har Baath-partiet en central roll i landets styre. Baath-partiets ideologi är panarabisk med socialistiska förtecken och partiet dominerar den politiska scenen. Presidenten är statschef och överbefälhavare och nomineras formellt av parlamentet och måste godkännas i en folkomröstning. Mandatperioden är sju år och presidenten kan återväljas. Bashar al-Assad, son till framlidne presidenten Hafez al-Assad, är sedan 2000 Syriens president och även generalsekreterare för Baathpartiet. Presidenten leder regeringen, utser premiärminister och på dennes rekommendation övriga ministrar. Parlamentets 250 ledamöter utses i val vart fjärde år. Hälften av platserna är reserverade för Baathpartiet. Sedan 1963 har Syrien styrts av undantagslagar.

Ett principbeslut fattades 2004 om ett associeringsavtal mellan EU och Syrien, där bland annat frihandel, politisk dialog och mänskliga rättigheter är viktiga komponenter. Detta har ännu inte undertecknats, vilket gör att Syrien är det enda land tillsammans med Libyen i Medelhavsområdet som saknar ett associeringsavtal med EU. EU har till följd av situationen i Syrien beslutat att frysa förhandlingarna om associeringsavtalet. Syrien deltar också i Unionen för Medelhavet (UfM) där länderna runt Medelhavet inklusive EU:s samtliga medlemsstater ingår.

Syriens utrikespolitik formas av landets relationer med grannländerna, framför allt Libanon, Israel och Irak. De diplomatiska relationerna med Irak återetablerades 2006 efter ett avbrott på över 25 år. Relationerna mellan Syrien och Iran har stärkts sedan den iranska revolutionen 1979. Relationerna med Turkiet har försämrats sedan 2011.

Situationen för de mänskliga rättigheterna i landet behandlas i UD:s rapport om efterlevnaden av de mänskliga rättigheterna i Syrien, vilken kan konsulteras på Regeringens webbplats för mänskliga rättigheter.

Historisk bakgrund

Historisk bakgrund
Syrien har en mycket lång historia och omnämns i kontakter med civilisationerna i Egypten och Mesopotamien. Det moderna Syrien uppstod efter första världskriget då man tillsammans med Libanon blev ett franskt mandat under Nationernas förbund. 1925 delades mandatet upp och 1946 uppnådde landet självständighet. Perioden fram till 1970 var politiskt orolig och karaktäriserades av återkommande militärkupper. Syrien ingick i union med Egypten 1958-1961. Hafez al-Assad grep makten 1970 och styrde Syrien fram till sin död 2000, då sonen Bashar al-Assad tog över makten.

Syrien deltog i kriget i Palestina 1948-1949 i samband med Israels upprättande och tillsammans med Egypten i krigen mot Israel 1967 och 1973. Israel ockuperar sedan 1967 Golanområdet på gränsen mellan Israel och Syrien. Syrien saknar fortfarande fredsavtal med Israel och ett återlämnande av det ockuperade Golan är ett syriskt krav för fred. Sedan 1974 ansvarar FN-styrkan UNDOF för en buffertzon mellan det Israelockuperade Golan och syriskkontrollerat territorium. I samband med inbördeskriget i Libanon intervenerade Syrien 1976 på libanesisk begäran och stannade kvar i landet till 2005.