Libanon

Sveriges förbindelser med Libanon

Sverige och Libanon har goda bilaterala förbindelser. Den svenska ambassaden i Beirut stängdes i juni 2001 av budgetskäl och ersattes av ett honorärt generalkonsulat. Ambassaden i Damaskus ansvarar för verksamheten i Libanon. Libanon har en ambassad i Stockholm. Drygt 20 000 personer med libanesiskt ursprung bor i Sverige. Drygt 450 svenskar (flertalet med libanesiskt ursprung) bor i Libanon.

Senaste ministerbesöket var biståndsminister Carin Jämtin, i augusti 2006. Merparten av svenskt bistånd kanaliseras via FN-organ verksamma i Libanon. Sverige är det land näst efter USA som donerar mest pengar till UNRWA, den FN organisation som med frivilliga bidrag hjälper palestinier i mellanöstern och vars verksamhet i Libanon är omfattande. För 2008 utbetalades 252 miljoner kronor.

Med anledning av den förstörelse som Libanon utsattes för under kriget mellan Israel och Hizbollah sommaren 2006, stod Sverige värd för en givarkonferens i Stockholm den 31 augusti 2006. Givarkonferensen fokuserade på den tidiga återuppbyggnaden i Libanon. Totalt genererade givarkonferensen cirka 6,7 miljarder kronor i utfästelser. Sverige bidrog med cirka 145 miljoner kronor.

Sverige deltog under oktober 2006 till och med den 15 augusti 2007 i Förenta nationernas insats i Libanon (UNIFIL). Insatsen ingick i UNIFIL:s marina komponent.

Libanon i dag

Den utrikespolitiska agendan domineras av den regionala Mellanösternkonflikten, relationerna med grannarna Israel och Syrien, samt utvecklingen i Irak efter kriget. Två politiska läger kämpar om makten. Situationen var länge osäker och det inrikespolitiska läget låst. Efter ett 18 månader långt dödläge valdes general Michel Suleiman i maj 2008 till president vid ett möte på initiativ av Arabförbundet i Doha, Qatar. Parlamentsval genomfördes i juni 2009. Regeringsbildningen drog ut på tiden men i november 2009 tillträdde den nya regeringen under premiärminister Saad Hariri.

Med anledning av mordet på förre premiärministern Rafiq Hariri 2005 har den särskilda FN-domstolen för Libanon (STL), den s.k. Hariri-tribunalen, upprättats i Haag. Tribunalen påbörjade sitt arbete 1 mars 2009 och den föregicks av utredningskommissionen UNIIIC.

Avväpning av Hizbollah samt de palestinska flyktinglägren har ännu inte genomförts. De palestinska flyktingarnas fortsatta närvaro i landet (permanent bosättning strider mot den libanesiska grundlagen) är en ständigt närvarande fråga, inte minst efter stridigheterna i flyktinglägret Nahr el-Bared i norra Libanon sommaren 2007.

Libanons ekonomi har sedan länge varit ansträngd och har det senaste året präglats av stagnation. Den stora statsskulden om ca 42 miljarder USD, den höga arbetslösheten och investeringsbortfall i kölvattnet av de politiska händelserna i landet är några exempel härpå.

Kort historisk bakgrund

Libanon fick sina nuvarande gränser, med kolonialmakten Frankrikes hjälp, 1920. Landet blev självständigt första januari 1944. Det politiska systemet bygger på maktdelning mellan de tre största befolkningsgrupperna: kristna maroniter, sunnimuslimer och shiamuslimer. Libanon har också tagit emot över 300 000 palestinska flyktingar över tiden - i dag är de cirka 400 000 personer. Ett inbördeskrig bröt ut 1975 och varade till 1990. Delar av landet har under långa perioder varit ockuperat av Israel, som drog sig tillbaka 2000 från Libanon - förutom vissa omtvistade gränsområden vid Golanhöjderna (Shebaagårdarna). Syrien lämnade Libanon 2005 efter 29 års närvaro. I oktober 2008 etablerade de båda länderna diplomatiska förbindelser med varandra.