Jordanien

Sveriges förbindelser med Jordanien

Sveriges relationer med Jordanien är goda. Sverige stödjer det fortsätta arbetet med reformer av Jordaniens offentliga sektor och fördjupad demokrati i samhället. Handeln mellan Sverige och Jordanien är blygsam. Under de senaste åren har Sveriges export till Jordanien omfattat cirka 500 miljoner kronor årligen. Importen uppgår till mellan 5-10 miljoner kronor per år.

Exporten från Sverige omfattar bland annat läkemedel, elektronisk utrustning, papper, trä, spannmål samt fordon. Fyra svenska företag har i dag dotterbolag i Jordanien: ABB, de-Laval, Ericsson och Tetrapak. Ungefär ett trettiotal företag är representerade genom jordanska representanter eller agenter, däribland Saab, Volvo, Wirsbo och Terraco.

Svenskt utvecklingssamarbete med Jordanien är relativt begränsat i sin omfattning och består av kontraktsfinansierat tekniskt samarbete (KTS) bland annat på miljöområdet, krediter, stöd till främjandet av demokrati och respekten för de mänskliga rättigheterna samt deltagande i internationella kurser.

I april 2006 antog regeringen en ny treårig regional samarbetsstrategi för Mellanösternregionen. Strategin omfattar 18 länder, men initialt skall samarbetet inriktas på fem länder, däribland Jordanien. Syftet med strategin är att främja demokrati och respekten för de mänskliga rättigheterna samt utveckling mot fred och säkerhet. Enbart projekt med regionala konsekvenser kommer i fråga för stöd, varför rent bilaterala projekt inte kan finansieras inom strategins ram.

Jordanien idag

Jordanien är en konstitutionell monarki där kungen har ett betydande inflytande över politik och samhällsfrågor. Kungen är överbefälhavare, utnämner premiärministern, har i praktiken även inflytande över hela regeringens sammansättning och utnämner medlemmarna i senaten. Monarken kan när som helst upplösa det direktvalda underhuset och utlysa nyval samt driva igenom lagstiftning eller undantagstillstånd utan parlamentets godkännande. Det saknas även koppling mellan utnämningen av regeringen och parlamentets sammansättning, varför majoriteten i parlamentet inte nödvändigtvis behöver avspegla sig i regeringens sammansättning. Partipolitiken är svag, varför kungens och regeringens maktbas i stor utsträckning utgörs av landets klanbaserade grupper samt armén. Allmänna val hölls senast i juni 2003.

Såväl regenten som regeringen har under de senaste decennierna verkat för att modernisera landet. Detta har bland annat tagit sig uttryck i en vilja att eftersträva ekonomiska och politiska reformer samt för att genomföra en långsiktig utvecklingsplan. Den politiskt instabila situationen i regionen i kombination med rädslan att utsättas för terroristattacker bidrar dock till att främjandet av reformer för demokrati och mänskliga rättigheter inte framskrider med den omfattning och hastighet som vore önskvärd.

Trots landets geografiska läge i en orolig region och bristande tillgång på naturresurser är Jordanien idag ett medelinkomstland i gruppen av utvecklingsländer.
Jordaniens ekonomi tillhör de öppnare i Mellanöstern. Ekonomin har under de senaste tre åren utvecklats i positiv riktning med ökad BNP och låg inflation. Jordanien är medlem i WTO sedan 2000. I oktober 2000 ingick landet ett frihandelsavtal med USA och i maj 2002 trädde associeringsavtalet med EU i kraft. En grundläggande princip i detta associeringsavtal är respekten för de mänskliga och de demokratiska principerna. Målsättningen är senast 2010 skapa ett frihandelsområde mellan EU:s medlemsstater och länderna kring Medelhavet.
Landets viktigaste inkomstkällor är, vid sidan av biståndet, servicenäringen, textilier, pottaska och fosfat samt kapitalöverföringar från den jordanska diasporan. Även om servicesektorn dominerar går tillverkningsindustrin framåt, bland annat inom områdena textilier och farmaceutiska produkter. Regeringen hoppas att kommunikations- och informationsteknologin ska bli en kommande expansionssektor för den jordanska ekonomin.

Kort historisk bakgrund

Det område som idag utgör Jordanien var fram till första världskriget en del av det osmanska riket. 1916 inleddes "den stora arabiska revolten" som resulterade i att Jordanien hamnade under brittiskt styre. 1921 etablerades transjordanska emiratet under brittiskt styre där prins Abdullah I bin Al-Hussein blev kung 1922. Trettio år efter revolten, 1946, blev Jordanien en självständig stat vilket medförde att namnet ändrades till det Hashemitiska kungadömet Jordanien. I samband med det israelisk-arabiska kriget som inleddes två år senare annekterade Jordanien Västbanken och östra Jerusalem.
År 1951 mördades kung Abdullah I av en palestinier under en fredagsbön i Al Aqsa-moskén i Jerusalem. Hans sonson Hussein bin Talal, som var med honom, överlevde attentatet. Ett år senare, endast 17 år gammal, utsågs Hussein till kung.

Under sexdagarskriget 1967 tvingades Jordanien ge upp Västbanken och östra Jerusalem som en följd av Israels ockupation. När kung Hussein bin Talal dog 1999 övertog hans äldste son Abdullah II bin Hussein tronen.