Sveriges förbindelser med Jordanien

Sverige har en ambassad i Amman sedan 1981. Jordaniens ambassadör i Berlin är sidoackrediterad till Sverige. Kontakterna med Jordanien sker med regelbundenhet och Sverige stödjer det fortsätta arbetet med reformer av Jordaniens offentliga sektor och fördjupad demokrati i samhället. Utrikesminister Carl Bildt besökte Jordanien senast i mars 2011.

Handeln mellan Sverige och Jordanien är blygsam. Under de senaste åren har Sveriges export till Jordanien omfattat cirka 600 miljoner kronor årligen. Importen uppgår till mellan 5-10 miljoner kronor per år. Exporten från Sverige omfattar bland annat läkemedel, elektronisk utrustning, papper, trä, spannmål samt fordon. Fyra svenska företag har i dag dotterbolag i Jordanien: ABB, de-Laval, Ericsson och Tetrapak. Ungefär ett trettiotal företag är representerade genom jordanska representanter eller agenter, däribland Saab, Volvo, Wirsbo och Terraco.

Sverige har ett begränsat utvecklingssamarbete med Jordanien inom ramen för den regionala samarbetsstrategi för Mellanöstern och Nordafrika som regeringen antog i september 2010. Det regionala stödet syftar till att främja respekten för de mänskliga rättigheterna, ett hållbart nyttjande av gränsöverskridande vattenresurser och ekonomisk integration.

Jordanien i dag

Jordanien är en konstitutionell monarki där kungens maktställning är stark. Kungen kan enligt författningen upplösa det folkvalda underhuset och utlysa nyval samt driva igenom lagstiftning eller undantagstillstånd utan parlamentets godkännande. Regeringen, vilken ansvarar för det dagliga styret, leds av en premiärminister som utses av kungen. Även om de övriga ministrarna utses av premiärministern har kungen ett visst inflytande över regeringens sammansättning. Parlamentet måste godkänna regeringen i en förtroendeomröstning, men det saknas ofta koppling mellan regeringens och parlamentets sammansättning. Politiska partier i västerländsk mening är svaga. Parlamentet består av det folkvalda underhuset och senaten vars ledamöter utses av monarken. Parlamentsval ägde senast rum i november 2010.

Såväl monarken som regeringen har under de senaste decennierna verkat för att modernisera landet. Detta har bland annat tagit sig uttryck i en vilja att eftersträva politiska, ekonomiska och sociala reformer samt för att genomföra en långsiktig utvecklingsplan. Landets politik färgas både av en känslig regional situation och av en inrikespolitisk motsättning mellan den traditionella, konservativa och patriarkala stamstrukturen och önskan om att modernisera, reformera och demokratisera samhället.

Jordanien deltar aktivt inom ramen för EU:s grannskapspolitik (ENP) och har ett associeringsavtal med EU sedan 2002. På basis av associeringsavtalet finns en handlingsplan med Jordanien sedan 2005. Under det svenska EU-ordförandeskapet 2009 fattades beslut om att ytterligare fördjupa samarbetet. Jordanien visar också stort intresse och engagemang i Unionen för Medelhavet (UfM) där länderna runt Medelhavet inklusive EU:s samtliga medlemsstater ingår.

Trots landets geografiska läge i en orolig region och bristande tillgång på naturresurser är Jordanien i dag ett medelinkomstland i gruppen av utvecklingsländer. Jordaniens ekonomi tillhör de öppnare i Mellanöstern. Ekonomin har under de senaste tre åren utvecklats i positiv riktning med ökad BNP och låg inflation. Landets viktigaste inkomstkällor är, vid sidan av biståndet, servicenäringen, textilier, pottaska och fosfat samt kapitalöverföringar från den jordanska diasporan. Även om servicesektorn dominerar går tillverkningsindustrin framåt, bland annat inom områdena textilier och farmaceutiska produkter. Regeringen hoppas att kommunikations- och informationsteknologin ska bli en kommande expansionssektor för den jordanska ekonomin.

Jordanien är medlem i WTO sedan 2000 och har sedan 2000 ett frihandelsavtal med USA.

Situationen för de mänskliga rättigheterna i landet behandlas i UD:s rapport om efterlevnaden av de mänskliga rättigheterna i Jordanien, vilken kan konsulteras på Regeringens webbplats för mänskliga rättigheter.

Kort historisk bakgrund

Det område som i dag utgör Jordanien var fram till första världskriget en del av det osmanska riket. 1916 inleddes "den stora arabiska revolten" som resulterade i att Jordanien hamnade under brittiskt styre. 1921 etablerades transjordanska emiratet under brittiskt styre där prins Abdullah I bin Hussein blev kung 1922. Landet erhöll successivt mer självstyre och trettio år efter revolten, 1946, blev Jordanien en självständig stat. I samband med det israelisk-arabiska kriget som inleddes två år senare annekterade Jordanien Västbanken och östra Jerusalem. 1949 ändrade landet namn till Jordanien.

1951 mördades kung Abdullah I av en palestinier i Jerusalem. Hans sonson Hussein bin Talal, som var med honom, överlevde attentatet. Ett år senare, endast 17 år gammal, besteg Hussein tronen.

Under sexdagarskriget 1967 tvingades Jordanien ge upp Västbanken och östra Jerusalem som en följd av Israels ockupation. När kung Hussein bin Talal dog 1999 övertog hans äldste son Abdullah II bin Hussein tronen.