Sveriges förbindelser med de palestinska områdena

De ockuperade palestinska områdena omfattar Västbanken, östra Jerusalem och Gaza. Det svenska generalkonsulatet i Jerusalem ansvarar för Sveriges officiella kontakter med den palestinska myndigheten (PA). I Sverige företräds den palestinska myndigheten/PLO av Palestinas generaldelegation (General Delegation of Palestine).

Sverige har ett stort engagemang för det palestinska statsbyggandearbetet, med målsättningen om att Palestina ska bli en oberoende, livskraftig och demokratisk stat som lever sida vid sida med Israel i fred och säkerhet. Sveriges totala stöd till palestinierna är omfattande och har de senare åren uppgått till ca 700 miljoner kronor per år. Detta inkluderar det statsbyggande stödet, stödet till UNRWA (FN:s organ för de palestinska flyktingarna), Sidas utvecklingssamarbete och humanitära insatser.

Utrikesminister Carl Bildt har flera gånger besökt de palestinska områdena, senast i mars 2011. Även biståndsminister Gunilla Carlsson, handelsminister Ewa Björling och finansminister Anders Borg har genomfört besök de senaste åren. Den palestinske presidenten Mahmud Abbas besökte Sverige i april 2007 och i februari 2009.

De palestinska områdena idag

Den palestinska myndigheten (PA) leds av premiärminister Salam Fayyad, och president Mahmoud Abbas (Abu Mazen), som också är ordförande för PLO. Under premiärminister Fayyads ledning görs ett omfattande arbete för att bygga upp de palestinska institutionerna.

Den palestinska myndighetens självstyre omfattar endast vissa delar av Västbanken, främst de palestinska städerna. Resten av Västbanken kontrolleras av Israel. Västbanken har en låg levnadsstandard, om än bättre än i Gaza. Den ekonomiska situationen på Västbanken påverkas negativt av de begränsningar i rörelsefriheten som orsakas av Israels vägspärrar och den fortsatta utbyggnaden av separationsbarriären. I dag bor cirka 450 000 israeliska bosättare på Västbanken och i östra Jerusalem, vilket står i strid med internationell humanitär rätt.

Hamas styr Gaza sedan övertagandet i juni 2007. Israel har benämnt Gaza som "fientligt territorium" och isolerar Gaza från omvärlden. Levnadsstandarden var redan innan Hamas maktövertagande låg och har sedan dess ytterligare försämrats. Cirka 80 procent av befolkningen (som till nästan hälften består av barn under 15 år) lever på humanitär hjälp och rörelsefriheten är kraftigt begränsad. Miljösituationen är också oroande, rapporter visar att endast ca en tiondel av grundvattnet är tjänligt som dricksvatten. Situationen i Gaza förvärrades ytterligare efter den tre veckor långa konflikt som startade i december 2008 och som ledde till att 1300 personer dog och omfattande förstörelse av byggnader och infrastruktur.

I september 2010 har fredssamtal återupptagits under den amerikanske presidenten Barack Obamas och hans sändebud George Mitchells värdskap. Det internationella samfundets målsättning är en tvåstatslösning, där Israel och ett oberoende, livskraftigt och demokratiskt Palestina existerar sida vid sida, i fred och säkerhet.

Situationen för de mänskliga rättigheterna i landet behandlas i UD:s rapport om efterlevnaden av de mänskliga rättigheterna i de palestinska områdena, vilken kan konsulteras på Regeringens webbplats för mänskliga rättigheter.

Kort historisk bakgrund

1947 antogs en FN-resolution om delning av det dåvarande mandatområdet Palestina, och året därpå utropades staten Israel. Arabstaterna förkastade FN:s delningsplan. I det arabisk-israeliska krig som bröt ut 1948 erövrade Israel stora delar av det område som enligt FN:s plan skulle utgöra den palestinska staten.

I samband med sexdagarskriget 1967 ockuperade Israel Gaza (tidigare under egyptisk kontroll) och Västbanken inklusive östra Jerusalem (tidigare under jordansk kontroll). Bosättningar började upprättas i de ockuperade områdena. Cirka 725 000 palestinier flydde eller fördrevs från sina hem 1948, och ytterligare en flyktingvåg skedde i samband med sexdagarskriget 1967. I dag bor enligt UNRWA sammanlagt ca 4,7 miljoner palestinska flyktingar på de palestinska områdena och i grannländerna Libanon, Jordanien och Syrien.

1987 inleddes det första palestinska upproret, intifadan. 1993 ingicks Osloavtalet, som definierar ett antal grundläggande principer för en lösning på konflikten, och 1995 kom parterna överens om hur principerna skulle omsättas i praktiken, men flera viktiga frågor, de så kalllade slutstatusfrågorna (gränser, säkerhet, Jerusalems status, flyktingar, vatten) lämnades för att diskuteras i senare fredsförhandlingar. I samband med Osloavtalet upprättades också den palestinska myndigheten.