Libanon

UD:s reseinformation

Du hittar reseinformation om Libanon under Externa länkar

Visum till Libanon

UD svarar inte på frågor om visum till Libanon. För information om visumregler kontakta Libanons ambassad, se Externa länkar
Tel: 08-665 19 61, 08-665 19 65
Webbplats: www.lebanonembassy.se

Sveriges förbindelser med Libanon

Den svenska ambassaden i Beirut stängdes 2001 av budgetskäl och ersattes av ett honorärt generalkonsulat. Ambassaden i Damaskus ansvarar för verksamheten i Libanon. Libanon har en ambassad i Stockholm. Den svenska ambassaden i Damaskus har, på grund av rådande säkerhetsläge i Syrien, tillfälligt upprättat ett mindre sektionskontor i Beirut.

Sverige har ett begränsat utvecklingssamarbete med Libanon inom ramen för den regionala samarbetsstrategi för Mellanöstern och Nordafrika som regeringen antog i september 2010. Det regionala stödet syftar till att främja respekten för de mänskliga rättigheterna, ett hållbart nyttjande av gränsöverskridande vattenresurser och ekonomisk integration. Efter kriget 2006 anordnade Sverige en givarkonferens i Stockholm om Libanons återuppbyggnad, vilken inbringade omkring 6,7 miljarder kronor i utfästelser. Sveriges bidrag var cirka 145 miljoner kronor. Vidare deltog Sverige under 2006-2007 i Förenta nationernas insats i Libanon (UNIFIL). Sverige har även bidragit med bland annat personal för minröjningsarbete i södra Libanon.

Den svenska exporten till Libanon uppgick 2013 till 726 miljoner kronor och bestod framförallt av verkstadsprodukter. Den svenska importen från Libanon består främst av livsmedel som frukt och köksväxter och uppgick år 2013 till 82 miljoner kronor

Sverige är en stor givare till FN:s organ för de palestinska flyktingarna (UNRWA), vars verksamhet i Libanon är omfattande. Sveriges stöd till UNRWA för 2013 uppgår till 334 miljoner kronor Stödet gör Sverige till UNRWA:s fjärde största nationella bidragsgivare.

Libanon i dag

Libanon har sedan inbördeskrigets slut (1975-1990) fortsatt att kännetecknas av återkommande politiska kriser och interna stridigheter vilka härrör från en kombination av maktdelningssystemet och den familje- och klanbaserade politiska strukturen. Regionala aspekter, inte minst relationerna med grannländerna Syrien, Israel och Iran samt den palestinska frågan, påverkar också libanesisk inrikespolitik. I dag finns 500 000 palestinska flyktingar i Libanon vilka, trots den långa vistelsen i landet, åtnjuter begränsade politiska, ekonomiska och sociala rättigheter. Libanon påverkas idag framförallt av krisen i Syrien. Över 1 miljon flyktingar har anlänt till landet som består av drygt 4 miljoner invånare. Detta har inte bara medfört ett starkt socio-ekonomiskt tryck utan även ett politiskt sådant.

Libanon är ett heterogent samhälle med ett så kallat konfessionellt statsskick. Enligt denna princip skall presidenten vara en kristen, talmannen i parlamentet vara en shiamuslim och premiärministern vara en sunnimuslim. Parlamentet har 128 ledamöter och en mandatperiod på fyra år. Parlamentet väljer presidenten vars mandatperiod är sex år. Presidenten utser därefter premiärministern som i sin tur bildar regering. Också regeringen är sammansatt efter det konfessionella mönstret. Parlamentsval ägde senast rum i juni 2009. Nya val var planerade att hållas i juni 2013 men blev uppskjutna till november 2014 på grund av oroligheterna i grannlandet Syrien och ett politiskt dödläge i parlamentet. Presidentval ska äga rum våren 2014.

Libanons ekonomi hämmades länge av de politiska motsättningarna. Fram till dess att Syrienkonflikten spillde över till Libanon i form av flyktingströmmen, kunde dock landet visa på en stark ekonomisk tillväxt, främst baserad på en väl utbyggd tjänstesektor f.f.a. vad gäller bank, turism och jordbruk. Sedan Syrienkrisens början har ekonomin påverkats hårt med bl.a. en nära 3-procentig BNP-minskning och en fördubbling av arbetslösheten.

Libanon deltar inom ramen för EU:s grannskapspolitik (ENP) och har ett associeringsavtal med EU sedan 2006. På basis av associeringsavtalet finns en handlingsplan med Libanon. Landet deltar också i Unionen för Medelhavet (UfM) där länderna runt Medelhavet inklusive EU:s samtliga medlemsstater ingår.

Situationen för de mänskliga rättigheterna i landet behandlas i UD:s rapport om efterlevnaden av de mänskliga rättigheterna i Libanon, vilken kan konsulteras på Regeringens webbplats för mänskliga rättigheter.

Kort historisk bakgrund

Den östra medelhavskusten där Libanon ligger har en historia som går tillbaka till världshistoriens första civilisationer i Egypten och Mesopotamien. Libanon fick sina nuvarande gränser efter första världskriget då man blev ett franskt mandat under Nationernas förbund. Landet blev självständigt 1943 och den politiska makten delades upp mellan de tre största befolkningsgrupperna inom landet: kristna maroniter, sunnimuslimer och shiamuslimer.

Libanon deltog i kriget i Palestina efter att staten Israel hade utropats 1948 och tog emot ett stort antal palestinska flyktingar. Ett inbördeskrig bröt ut 1975 och varade till 1990. Delar av landet har under långa perioder varit ockuperat av Israel, som drog sig tillbaka 2000 från Libanon förutom vissa omtvistade gränsområden vid Golanhöjderna (Shebaagårdarna). Relationerna mellan länderna har dock förblivit spända och eskalerade sommaren 2006 i en kortare väpnad konflikt.

Syrien, som under inbördeskriget hade tillskansat sig ett betydande inflytande i Libanon, drog tillbaka sina sista trupper från landet 2005 efter mordet på den f.d. premiärministern Rafiq Hariri och den efterföljande så kallade Cederrevolutionen. År 2008 etablerade de båda länderna diplomatiska förbindelser med varandra.