Förbindelserna med länderna i Östeuropa och Centralasien är prioriterade i svensk utrikespolitik. Sverige verkar för närmare och djupare samarbete med dessa länder - både bilateralt och inom EU.

Sveriges samarbete med denna region syftar till att stärka länderna som självständiga och suveräna stater i utveckling mot demokrati, marknadsekonomi och respekt för mänskliga rättigheter och därigenom till att främja fred, stabilitet och ekonomisk utveckling.

Länderna i Östeuropa innefattar Armenien, Azerbajdzjan, Georgien, Moldavien Ryssland, Ukraina och Vitryssland. De centralasiatiska republikerna är Kazakstan, Kirgizistan, Tadzjikistan, Turkmenistan och Uzbekistan.

Östeuropa ett område med tillväxtpotential

Sverige har ett väl utvecklat bilateralt samarbete med alla länder i regionen. Handeln och det ekonomiska samarbetet utvecklas generellt i positiv riktning. Våra myndigheter samarbetar på olika områden, exempelvis inom miljö och energi, sjö- och flygräddning, liksom på rättsområdet. Det finns också ett välutvecklat samarbete mellan svenska kommuner och län och deras motsvarigheter i Östeuropa. Svenska enskilda organisationer, universitet och kulturinstitutioner är också aktiva i regionen. På den politiska sidan har vi ett tätt besöksutbyte.

Sverige har ambassader i Astana, Chisinau, Kiev, Minsk, Moskva och Tbilisi och ett generalkonsulat i Sankt Petersburg. Sverige har en Stockholmsbaserad ambassadör för de fem länderna i Centralasien.

Regionalt samarbete i norr

Inom UD är det Enheten för Östeuropa och Centralasien som ansvarar för handläggningen av Sveriges förbindelser med regionen.

Förutom relationerna med de enskilda länderna har enheten också ett samordnande ansvar för mycket av det regionala samarbetet kring Östersjön och i den arktiska regionen. Det samarbetet bedrivs inom Östersjöstaternas råd, Nordliga dimensionen, Barents euro-arktiska råd och Arktiska rådet.

Sverige arbetar för regionens EU-närmande

Det svenska stödet till länderna i Östeuropa är betydande. Det tidigare mycket omfattande utvecklingssamarbetet med Ryssland har fasats ut, men stöd ges fortfarande till insatser i landet på områdena kärnsäkerhet, miljö, demokrati och mänskliga rättigheter. Sverige är bland de största enskilda bilaterala samarbetsaktörerna i Georgien, Moldavien, Ukraina och Vitryssland. Det bilaterala stödet till Ukraina, Moldavien och Georgien fokuserar på att främja ländernas EU-närmande. I Vitryssland inriktas stödet på insatser för att främja demokrati, MR och jämställdhet, miljö och marknadsutveckling.

Enheten handlägger också det bilaterala utvecklingssamarbetet med Turkiet och länder på västra Balkan - Albanien, Bosnien-Hercegovina, Kosovo, Makedonien och Serbien. Fokus i detta arbete är att främja ländernas EU-närmande.

Samverkan genom EU

EU:s sammanhängande politik gentemot de länder som efter EU-utvidgningen i maj 2004 blev EU:s nya grannar genomförs inom den Europeiska grannskapspolitiken (ENP). Denna politik preciseras och fördjupas sedan 2009 inom det så kallade Östliga partnerskapet (Öst-P), som tillkom på svensk-polskt initiativ. Huvudsyftet med Öst-P är att stödja närmandet till EU och därigenom bidra till reformer, stabilitet och en hållbar utveckling i de sex Öst-P-länderna: Armenien, Azerbajdzjan, Georgien, Moldavien, Ukraina och Vitryssland.

EU förhandlar nya omfattande samarbetsavtal med Ryssland, Ukraina, Moldavien, Georgien, Armenien och Azerbajdzjan. EU:s Partnerskaps- och samarbetsavtal med Vitryssland har inte ratificerats på grund av den rådande politiska situationen i landet. Med fyra av de fem centralasiatiska republikerna har EU PSA-avtal, medan unionen hösten 2009 ratificerade ett interimistiskt handelsavtal med Turkmenistan.

EU:s främsta utvecklingsprogram för regionen är European Neighbourhood and Partnership Instrument (ENPI) för de sex Öst-P-länderna samt Ryssland respektive Instrument for Development Co-operation (DCI) för de fem centralasiatiska länderna. EU:s stöd till västra Balkan och Turkiet kanaliseras genom förmedlemskapsstödet IPA (Instrument for Pre-accession Assistance).