Östliga partnerskapet
Våren 2008 tog Sverige och Polen gemensamt initiativ till en diskussion om att förstärka och fördjupa relationerna med de länder som närmast gränsar till EU i öster, dvs. Armenien, Azerbajdzjan, Georgien, Moldavien, Ukraina och Vitryssland. Resultatet av initiativet blev Östliga partnerskapet, som lanserades vid ett toppmöte i Prag i maj 2009.
Östliga partnerskapet är dels en EU-politik för de sex östliga grannländerna, dels ett format för samarbete mellan EU och dessa länder. Partnerskapet är ett uttryck för solidaritet och ett långsiktigt engagemang från EU:s sida gentemot de sex länderna. Det är också ett svar på partnerländernas vilja att närmare samarbeta med EU. Syftet med partnerskapet är att främja ländernas EU-integration genom praktiskt och konkret arbete för anpassning till EU:s regelverk inom olika områden, harmonisera lagstiftning och att bygga demokratiska institutioner.
Samarbete på många områden
Partnerskapet har höjt EU:s ambition vad gäller relationerna med dessa länder avsevärt. Det erbjuder associeringsavtal och djupgående frihandelsavtal för de länder som vill och har kapacitet att genomföra de åtaganden som avtalen medför. Viseringsfrihet anges som en långsiktig målsättning. Samarbete på energiområdet - kring energisäkerhet, förnyelsebara energikällor, diversifiering och effektivisering - är en annan viktig del av partnerskapet.
Partnerskapet är också ett verktyg för att främja reformer i partnerländerna. Med partnerskapet följer ett fördjupat arbete för att bygga fungerande, demokratiska institutioner. Respekt för mänskliga rättigheter, demokrati och rättstatens principer är grundläggande för partnerländernas fördjupade integration och samarbete med EU.
Sedan lanseringen 2009 har ett antal framsteg gjorts. Bland dessa återfinns start av förhandlingar om associeringsavtal med Moldavien, Georgien, Armenien och Azerbajdzjan liksom framsteg gällande mobilitet och mellanfolkliga kontakter. För Ukraina och Moldavien har handlingsplaner med krav för framtida viseringsfrihet tagits fram och viseringsförenklings- och återtagandeavtal har slutits med Georgien.
Program till stöd för institutionsbyggande i partnerländerna, s.k. Comprehensive Institution Building Programs, har inrättats. Syftet är att bana väg för framtida implementering av såväl associationsavtal som djupgående frihandelsområden.
Regelbundna möten
Partnerskapet består av en bilateral dimension, där relationen mellan EU och vart och ett av de sex partnerländerna står i fokus, och en multilateral dimension, där kontakter och samarbete sker mellan EU:s medlemsstater och institutioner och samtliga sex partnerländer. Den multilaterala dimensionen omfattar möten på stats- och regeringschefsnivå vartannat år, årliga möten på utrikesministernivå samt regelbundna möten i så kallade tematiska plattformar och expertpaneler kring olika ämnen. Partnerskapets multilaterala samarbete har under det senaste året konsoliderats ytterligare och ett antal nya expertpaneler och samarbetsprojekt har lanserats, t.ex. avseende förvaltningsreform och korruptionsbekämpning.
De fyra tematiska plattformarna är:
Plattform 1: Demokrati, god samhällsstyrning och stabilitet
Plattform 2: Handel/ekonomi, klimat/miljö
Plattform 3: Energisäkerhet
Plattform 4: Utbildning, kultur, forskning och ungdomsfrågor
Under plattformarna finns expertpaneler för följande frågor: gränskontroll, korruptionsbekämpning, reform av rättsväsendet, förvaltningsreform, handelfrågor, miljö och klimatförändring, näringsliv samt små och medelstora företag. Utöver panelerna pågår även arbete i form av workshops och seminarier.
Civila samhället har en viktig roll
Inom ramen för partnerskapet har ett forum för samarbete mellan det civila samhällets aktörer i partnerländerna och EU-länderna inrättats. Det andra årliga mötet i formatet hölls i Berlin i november 2010. Det civila samhället har en viktig roll att spela i utvecklingen av partnerskapet genomförandet av dess politik.
