Bildt om Baltikum
Utrikesminister Carl Bildt skriver ur ett svenskt perspektiv om tiden då Estland, Lettland och Litauen återvann sin självständighet, om Sveriges relationer till länderna och vad frigörelsen inneburit för Europa.
"De baltiska staterna har sedan många år intagit sin självklara plats bland länderna runt Östersjön. Deras aktiva förhållningssätt till EU har bidragit till att vidga de europeiska perspektiven och stärka EU:s norra regioner. Därtill återfinns de som självklara spelare i de självständiga demokratiernas lag i världspolitiken.
Mellan Sverige och de tre länderna är banden starka, både av historiska skäl och på grund av de senaste årens allt intensivare utbyte politiskt, ekonomiskt och kulturellt. Men just i år finns det anledning att minnas hur de pånyttfödda relationerna möjliggjorts genom den baltiska frigörelsen från Sovjetunionen.
I år är det 20 år sedan de tre baltiska folken äntligen kunde se sina frihetssträvanden förverkligas. Kraften i frihetslängtan hade blivit så stark att de mörkaste krafterna i det gamla sovjetimperiet inte kunde stå emot. De försökte dock och många människor fick sätta livet till när regimen i Moskva med våld ville kväsa de tre baltiska nationernas strävan efter självständighet.
Här på UD:s hemsida finns därför just i år information om det allt mer omfattande samarbete som bedrivs runt Östersjön och inte minst mellan Sverige och de baltiska länderna. Vi har också släppt sekretessen kring det mesta av den diplomatiska rapportering från Sovjetunionen och Baltikum som vittnar om den dramatiska utvecklingen och dessutom ger en insiktsfull bild av hur Sverige agerade och hur reaktionerna bland de berörda aktörerna var.
Sverige satt på första parkett och följde dramat när det sovjetiska imperiet började vackla. Sedan slutet av 1990 hade den hårda linjens män flyttat fram sina positioner i Moskva. President Gorbatjov vacklade. Utrikesminister Sjevardnadze hade avgått med en varning för att en ny diktatur var på väg.
En första avgörande konfrontation var oundviklig. Den kom i de tre baltiska länderna. Moskva ville med en kombination av direkta militära insatser och politiska operationer återta den makt i Tallinn, Riga och Vilnius som nu låg i händerna på folkvalda företrädare som hade självständighet som sin främsta ambition.
I Vilnius ledde det till att 13 personer miste livet vid TV-tornet i januari 1991. Omvärldens starka reaktion mot detta betydde säkert mycket för den fortsatta utvecklingen men ännu mer gjorde reaktionen från Rysslands egna demokrater. Rysslands president Boris Jeltsin reste till Tallinn och deklarerade sin solidaritet med de baltiska länderna. Och demonstrationerna mot våldet var större i Moskva än någon annanstans utanför de tre baltiska länderna.
Helt avgörande var dock visheten, uthålligheten och styrkan hos de tre baltiska folken själva och deras ledare.
Högtidlighållandet i år - i ett betydligt fredligare Europa - är inte bara ett tack till alla som gjorde segern möjlig utan också en förpliktelse att värna om en demokratisk framtid."
