Språkliga frågor och svar

A

  • akin

    Fråga: Kan man skriva "akin"?
    Svar: Skriv inte "akin" eller "l'acquis" i svenska texter. Skriv "EG:s regelverk" eller "EU:s regelverk" i stället.

  • anförande

    Fråga: Hur böjs ordet "anförande"?
    Svar: Det heter i obestämd form "ett anförande", "flera anföranden" och i bestämd form "anförandet", "anförandena". Ordet "anförande", som är av t-genus, böjs som andra ord av t-genus som slutar på vokal, t.ex. "ett dike", "flera diken". Ordet "ordförande" däremot, som är av n-genus och som slutar på -ande, har ingen ändelse i plural, precis som ord som slutar på -are, t.ex. "en arbetare", "flera arbetare". Det böjs i obestämd form "en ordförande", "flera ordförande" och i bestämd form "ordföranden", "ordförandena".

  • anställbar, anställbarhet

    Fråga: Heter det "anställbar" eller "anställningsbar"?
    Svar: Skriv "anställbar", "anställbarhet".

  • ansökan, ansökning

    Fråga: Hur böjs "ansökan"?
    Svar: "Ansökan" heter i bestämd form singular "ansökan", medan ordet "ansökning" heter "ansökningen" i bestämd form singular. Så har orden alltid böjts enligt SAOL. I pluralis däremot används "ansökningar" vid båda orden. Jämför andra ord på -an ("försäkran", "erinran", "fordran", "verkan", "önskan"). Det finns ingen betydelseskillnad mellan "ansökan" och "ansökning". Man bör välja det ena eller det andra och sedan använda det konsekvent genom en och samma text. "Ansökan" är dock vanligast i författningstext.

  • approximation

    Fråga: Hur ska man översätta engelskans "approximation"?
    Svar: Ordet "tillnärmning" är den svenska översättningen av engelskans "approximation".

Upp

B

  • beaktandesatserna (i inledningen till en EG-rättsakt)

    Fråga: Vad kallas satserna i inledningen till en EG-rättsakt, "beaktandesatser" eller "beaktandeled"?
    Svar: De kallas numera "beaktandeled". "Beaktandeleden" är den del av ingressen som kommer före skälen och innehåller hänvisningar till rättsaktens rättsliga grund och de förslag och yttranden som inhämtats enligt bestämmelserna i fördragen. "Beaktandeleden" inleds i de flesta fall "med beaktande av". Efter det sista "beaktandeledet" följer alltid frasen "... och
    [blankrad]
    av följande skäl:".

  • benchmarking

    Fråga: Vad bör "benchmarking" heta på svenska?
    Svar: Använd exempelvis "riktmärkning" i stället för "benchmarking". Det engelska uttrycket "benchmarking" betyder att saker och ting jämförs med varandra sedan man enats om en måttstock. "Riktmärkning" ("riktmärka", "riktmärke") kan användas för att uttrycka både ambitioner och mål men kan också användas mer konkret med betydelsen 'måttstock, referens'. Beroende på sammanhang och innebörd kan även andra uttryck användas: "prestandamätning", "prestandajämförelse", "framgångsanalys", "nyckeltalsmätning", "jämförelse", "måttstock", "utvärderingsprov", "referens(punkt)", "konkurrentanalys".

Upp

C

  • capacity building

    Fråga: Hur översätts "capacity building" till svenska?
    Svar: I EU:s termdatabas TIS får man den svenska översättningen "kapacitetsuppbyggnad". Tills vidare får man använda den svenska översättningen, ev. kompletterat med den engelska ("kapacitetsuppbyggnad, s.k. capacity building på engelska"), men samtidigt förklara vad det står för. När man nämnt uttycket kan man sedan variera sig med omskrivningar och samtidigt precisera vad det handlar om för resurser i det aktuella fallet: "resursexport till utvecklingsländer", "finansiera utbildningssatsningar i Sydafrika" etc.

  • Celex-nummer

    Fråga: Hur ska Celex-nummer skrivas?
    Svar: Celex-numren ska skrivas så att årtalet anges med fyra siffror, t.ex. 32000L0243. Detta gäller även bakåt i tiden. Om man gör en hänvisning till en rättsakt från 1968 ska alltså Celex-numret skrivas t.ex. 31968L0243. Det kommer dock att vara möjligt att söka i Celex-basen genom att skriva numren med tvåsiffriga årtal även i fortsättningen.

  • center

    Fråga: Hur böjs ordet "center"?
    Svar: Det böjs "ett center", "centret", "flera center", "centren".

  • Central- och Östeuropa

    Fråga: Hur skriver man Central- och östeuropa?
    Svar: Med stort C och stort Ö, alltså Central- och Östeuropa.

  • centrum

    Fråga: Hur böjs ordet "centrum"?
    Svar: Det böjs "ett centrum", "centrumet", "flera centrum", "centrumen".

  • controller

    Fråga: Hur ska man översätta ordet "controller"?
    Svar: Våra förslag är "styrekonom", "chefsekonom", "resultatanalytiker".

Upp

D

  • datum

    Fråga: Hur skriver man datum?
    Svar: I löptext skrivs datum helst enligt mönstret: "den 15 augusti 2005". I huvudet till brev, expeditioner, beslut, protokoll och andra dokument kan datum skrivas med siffror enligt mönstret: 2005-08-15. Man kan också skriva 15.8.2005 (vanligt i de övriga nordiska länderna och inom EU) eller 15/8 2005.
    Ordningsföljden år-månad-dag är fastslagen som internationell standard, men än så länge är det ytterst få länder som tillämpar den. Därför bör man i korrespondens med utlandet följa adressatlandets sätt att skriva datum. Om man inte kan få reda på det, bör man skriva ut månadens namn: "den 15 augusti 2005".

  • de eller dem

    Fråga: När används "de" och "dem"?
    Svar: "De" används som subjekt (De åkte tåg). "Dem" används som objekt (Vi såg dem) och efter preposition (Skicka det här brevet till dem). Om du är osäker på om det ska vara "de" eller "dem", finns det ett enkelt knep. Byt ut "de"/"dem" mot "vi"/"oss" eller "jag"/"mig" och du ska se att det hela klarnar. "En av vi gick till affären" låter fel. "En av oss" ska det vara och följaktligen "en av dem".

    Skilj på "de" som personligt pronomen och "de" som bestämd artikel. I meningen "Vi väntar på de senaste rönen" är "de" bestämd artikel och alltså oböjligt, trots att frasen "de senaste rönen" är objekt och föregås av en preposition. Ett annat exempel på en fras som står som objekt och som innehåller bestämd artikel är "de här" i meningen "De här säljer vi till ett bra pris". Se även "de som eller dem som".

  • den eller de (singular eller plural)

    Fråga: Får man underförstå singularformen i konstruktioner som "den eller de berörda kommittéerna"?
    Svar: Ja, det är tillåtet att underförstå singularformen av adjektiv och substantiv i sådana konstruktioner. Exempel: "Den eller de medlemsstater som har invändningar mot detta förslag, kan ...", "den eller de kommittéer som avses i artikel 5 ska informeras".

  • de som eller dem som

    Fråga: När används "de som" och "dem som"?
    Svar: I objektsposition (se "de eller dem") och efter preposition kan både "de som" och "dem som" användas, "Det får konsekvenser för de/dem som drabbas". Det som talar för att man ska använda "dem som" är att frasen är objekt och föregås av preposition. Motiv för att använda "de som" är att konstruktionen innehåller ett underförstått substantiv "de (personer) som", "de" kan ses som korrelat till som och motsvarar då bisatsens subjekt och, sist men inte minst, "de som" kan ses som en sammanhållen konstruktion och "de" uppfattas därmed inte som ett självständigt, böjbart pronomen.

    I subjektsposition kan bara "de som" användas: "De som fått plats i styrelsen har valts ut på formella meriter".

  • dopning

    Fråga: Heter det "doping" eller "dopning"?
    Svar: Skriv "dopning".

  • Du, du, Ni, ni

    Fråga: Vilket tilltal ska man använda, "du" eller "ni"?
    Svar: Myndigheter kan skriva "du" (hellre än "Du") eller "Ni" i beslut och liknande skrivelser till en enskild medborgare. När myndigheten riktar sig till flera, kan man välja tilltalet "ni" eller "Ni". Till juridiska personer kan man också skriva "ni" eller "Ni". I allmän information riktad till en stor grupp medborgare är tilltalet numera i regel "du".

  • dumpning

    Fråga: Heter det "dumping" eller "dumpning"?
    Svar: Skriv "dumpning".

Upp

E

  • eEurope

    Fråga: Hur skrivs "eEurope" på svenska?
    Svar: Uttrycket "eEurope" skrivs "e-Europa".

  • EG:s regelverk, EU:s regelverk

    Fråga: Kan man skriva "akin"?
    Svar: Skriv inte "akin" eller "l'acquis" i svenska texter. Skriv "EG:s regelverk" eller "EU:s regelverk" i stället.

  • ensamkommande barn

    Fråga: Hur översätts termen "unaccompanied minor"?
    Svar: Termen "unaccompanied minor" översätts med "ensamkommande barn". I en del EG-direktiv används översättningen "underåriga utan legal medföljande vårdnadshavare". Termen "ensamkommande barn" är dock att föredra.

  • e-post

    Fråga: Vad heter "e-mail" på svenska?
    Svar: Skriv "e-post" i stället för eng. "e-mail". Själva meddelandet kan kallas "e-brev" eller "e-meddelande". Som verbuttryck använder man "skicka, sända (med/via) e-post" eller "e-posta". Ett vardagligare uttryck är "mejl", "mejla".

  • euro, EUR

    Fråga: Hur böjer man "euro" på svenska?
    Svar: På svenska heter det "en euro", "euron" (bestämd form singular) med litet e. I plural får "euro" (i likhet med t.ex. franc och dollar) klara sig utan ändelse; det heter alltså "50 euro". Exempel: "Kan du låna mig 50 euro?" I bestämd form plural används formen "eurona". Exempel: "De där eurona du lånade av mig ...". På svenska uttalas "euro" så här: [ev'ro el. eu'ro].
    Ordformen "euro" ska generellt användas i löpande text och tabeller. Valutakoden EUR kan användas t.ex. i tabeller där övriga valutor anges med kod. EUR placeras efter siffran, avskild med ett mellanslag: 30 EUR.

  • Europeiska ekonomiska och sociala kommittén (EESK)

    Fråga: Vilket är det nya namnet på "Ekonomiska och sociala kommittén"?
    Svar: Enligt kommitténs arbetsordning, som antogs den 17 juli 2002, är namnet numera "Europeiska ekonomiska och sociala kommittén", förkortning EESK. På engelska: "European economic and social committee", förkortning EESC, på franska: "Comité économique et social européen", förkortning CESE.

  • Europeiska rådet

    Fråga: Vad är "Europeiska rådet"?
    Svar: "Europeiska rådet" består av medlemsstaternas stats- eller regeringschefer och kommissionens ordförande. Europeiska rådets möten, som ofta kallas toppmöten, äger rum 1 eller 2 gånger per ordförandeskap. "Europeiska rådet" fattar sällan formella beslut men fastställer, i form av slutsatser, allmänna politiska riktlinjer för unionen. Observera! "Europeiska rådet" är inte detsamma som "Europeiska unionens råd".

  • Europeiska unionens råd

    Fråga: Vilket är det fullständiga namnet på "rådet"?
    Svar: "Europeiska unionens råd" är det fullständiga namnet på "rådet" (ibland även kallat "ministerrådet") som träffas i olika rådskonstellationer. Kortformen "rådet" skrivs alltid med liten begynnelsebokstav. För information om rådskonstellationer, besök <http://www.regeringen.se/sb/d/6692> Observera! "Europeiska unionens råd" är inte detsamma som "Europeiska rådet".

  • examenstitlar

    Fråga: Punkter eller inte i examenstitlar?
    Svar: Förkortningar i form av avbrytning markeras med punkt. Avbrytning innebär att man utelämnar ordets slutparti. Man skriver alltså "jur.kand." (juris kandidat), "fil.mag." (filosofie magister), "med.lic." (medicine licentiat). Förkortningar i form av sammandragningar (första och sista bokstaven i ordet) har däremot inte punkt. Skriv alltså "tekn.dr" (teknologie doktor).

Upp

F

  • fler eller mer, flera eller mera

    Fråga: När används "fler" och "mer"? Går det lika bra med "flera" och "mera"?
    Svar: "Fler" används vid antal och "mer" vid mängd. Man säger alltså: "Jag har fler enkronor än Kjell" men "Jag har mer pengar än Kjell". Om man vill betona att det finns en mängd människor på en plats och ser det hela som en mängd är det naturligt med "mer", alltså "Det var mer än 500 personer där". Men ibland vill man betona antalet: "Det var fler deltagare på det första mötet än på det andra".

    I valet mellan "fler" och "flera" gäller att "flera" alltid används när det betyder "många": "Han läser flera böcker i veckan". Vid jämförelser kan det däremot växla: "Han läser fler(a) böcker än Ulla".

    I valet mellan "mer" och "mera" gäller att "mer" används i somliga fasta fraser, t.ex. "mer och mer", medan "mera" används i andra, t.ex. "med mera". Annars växlar bruket, med den skillnaden att "mer" är mer skriftspråkligt: "Det var mer än 500 personer på konserten". Ett mer talspråkligt intryck ger: "Det var mera än 500 personer på konserten".

  • food safety

    Fråga: Hur översätts "food safety" till svenska?
    Svar: Svenskt språkbruk för begreppet "det att livsmedlen är säkra att konsumera" bör vara "säkra livsmedel" med "livsmedelssäkerhet" som alternativ. Jämför "food security".

  • food security

    Fråga: Hur översätts "food security" till svenska?
    Svar: Svenskt språkbruk för begreppet "det att försörjningen av livsmedel är tryggad" bör vara "tryggad livsmedelsförsörjning" med "livsmedelstrygghet" som alternativ. Jämför "food safety".

  • forum

    Fråga: Hur böjs ordet "forum" på svenska?
    Svar: "Ett forum", "forumet", "flera forum", "forumen". Undvik den latinska pluralformen "fora".

  • framdeles eller framledes?

    Fråga: Heter det "framdeles" eller "framledes"?
    Svar: Båda formerna har en historisk förankring i svenskan. Det är dock "framdeles" som har varit den dominerande formen under lång tid och är så fortfarande. Men skriv ännu hellre "i fortsättningen", "framöver", "i framtiden

  • functional food

    Fråga: Hur bör man översätta "functional food" till svenska?
    Svar: "Mervärdesmat" rekommenderas som svensk motsvarighet till "functional food(s)" och öppnar eventuellt på sikt för kortformen "mermat". Problemet med detta begrepp är att det än så länge är ganska oklart och kan beskrivas som "livsmedel med produktspecifika hälsopåståenden", vilket är den benämning som Livsmedelsverket också använt. Svenska biotermgruppen rekommenderar termen "mervärdesmat".

  • funktionalitet

    Fråga: Hur används ordet "funktionalitet"?
    Svar: Ordet "funktionalitet" förekommer i alla möjliga sammanhang och används ofta med innebörden "funktionsduglig", "hög prestanda" eller ungefär "med många tekniska finesser". Här är ett exempel på hur ordet används: "Dessutom är mobilteleoperatörerna missnöjda både med telefonens kvalitet och funktionalitet". Använd gärna ett mer precist uttryck.

  • före

    Fråga: När används "före" respektive "innan"?
    Svar: Förr löd regeln att det heter "före klockan elva" men "innan klockan har slagit elva". "Före" är en preposition som normalt står före ett substantiv(iskt uttryck), "innan" är en konjunktion, ett fogeord, som inleder en bisats och följs av både subjekt (klockan) och predikat (har slagit).

    I dag är rekommendationen lite mer nyanserad. I prepositionsfraser där prepositionen följs av ett tidsuttryck eller en tidrymd kan även "innan" användas som preposition. Man kan alltså skriva "före klockan elva" eller "innan klockan elva", "före den 1 juli" eller "innan den 1 juli", "före kvällen" eller "innan kvällen". I det stående uttrycket "innan dess" är dock "innan" att föredra.

    Även i uttryck där prepositionen står ensam, utan något efterföljande bestämningsord, kan antingen "före" eller "innan" användas, "kvällen före" eller "kvällen innan".

    Som subjunktion (ord som inleder en bisats) bör man dock bara använda "innan", "Ta in dynorna innan regnet faller.".

  • förnybar eller förnyelsebar

    Fråga: Ska det heta "förnybar" eller "förnyelsebar"?
    Svar: "Förnybar". Jämför ordbildningen med "överlåtbar".

  • förslag (om, på eller till)

    Fråga: Heter det förslag "om", "på" eller "till" något?
    Svar: Ordet förslag kan enligt Svenskt språkbruk följas av flera olika prepositioner beroende på sammanhang, förslag "om" något (i betydelsen "gällande") , "Förslaget om ensamma flyktingbarn", förslag "på" något (i betydelsen "som rekommenderar"), "Rädda barnen välkomnar förslag på strängare straff", förslag "till" något (om ett mer konkret uppslag på hur ett problem kan lösas), "Ett förslag till lösning är att ...".

Upp

G

  • gender

    Fråga: Vilket ord ska användas för det engelska ordet "gender"?
    Svar: I de flesta sammanhang rekommenderas användning av orden "kön" (med precisionerna "kulturellt kön", "socialt kön") eller "könsroll". I politiska sammanhang kan "jämställdhet" vara en bra svensk motsvarighet till "gender". Några exempel: "gender issues" blir "jämställdhetsfrågor", "gender equality" blir "jämställdhet mellan kvinnor och män", "gender perspective" blir "jämställdhetsperspektiv", "gender disparities" blir "bristande jämställdhet".
    Facktermen "genus" bör endast användas i forskarvärlden.

  • genitiv (ägandeform)

    Fråga: Hur skrivs genitivform?
    Svar: Med -s i egennamn, t.ex. Stockholms slott, Louises brev, Bushs uttalande.
    Utan -s i stående förbindelser vid ortnamn som slutar på vokal, t.ex. Torsby kommun.
    Oförändrad form i namn som slutar på -s, -x, -z, t.ex. Västerås domkyrka, Kalix kommun, Schweiz utrikespolitik.
    Med kolon och -s efter förkortningar, t.ex. EU:s, fp:s.
    Om förkortningen slutar på s lämnas genitiven omarkerad: SAS styrelse.
    Förkortningar som uppfattas eller uttalas som ord får vanlig genitiv som vanliga ord med s, t.ex. Unicefs, Natos.
    När genitiv-s i namn som består av flera ord fogas till huvudordet, "Länsstyrelsens i Kalmar län beslut", uppfattas detta av många som stelt. Sätt hellre genitivmärket i sista ordet i namnet, "Länsstyrelsen i Kalmar läns beslut". Men det allra bästa är att formulera om hela frasen: "Ett beslut av länsstyrelsen i Kalmar län".

  • genus

    Fråga: Kan man använda ordet "genus" som ersättning för engelskans "gender"?
    Svar: I de flesta sammanhang rekommenderas användning av orden "kön" (med precisionerna "kulturellt kön", "socialt kön") eller "könsroll". I politiska sammanhang kan "jämställdhet" vara en bra svensk motsvarighet till engelskans "gender". Några exempel: "gender issues" blir "jämställdhetsfrågor", "gender equality" blir "jämställdhet mellan kvinnor och män", "gender perspective" blir "jämställdhetsperspektiv", "gender disparities" blir "bristande jämställdhet".
    Facktermen "genus" bör endast användas i forskarvärlden.

Upp

H

  • ha, har och hade (som hjälpverb)

    Fråga: Kan man utelämna hjälpverbet "ha", med böjningsformerna "har" och "hade", i bisatser?
    Svar: Ja, det går bra att utelämna "har" eller "hade" när dessa fungerar som hjälpverb i såväl tal som skrift och i olika stilarter. Här följer några exempel:
    "Det var det värsta jag (har) hört!"
    "Jag visste inte då att de redan (hade) gett sig av."
    "Om den som (har) beviljats lagfart ändrar sitt namn, kan endast inskrivningsmyndigheten föra in det nya namnet."

    Även infinitiven "ha" kan i vissa fall utelämnas (och för infinitiven gäller att den kan utelämnas både i huvudsatser och i bisatser): "Jag kunde inte (ha) gjort det bättre själv." Om det överordnade hjälpverbet står i presens, måste dock "ha" skrivas ut: "Han kan inte ha gjort det."

    Kort historik kring jakten på utelämnat "ha", den s.k. har-jakten:
    I slutet av 1600-talet började man utelämna "ha" som hjälpverb i svenskan. Det var en influens som troligen kom från tyskan och som i första hand påverkade det stelare skriftspråket. Under 1900-talet har bruket av "ha" och "inte ha" skiftat. I början av 1900-talet satte språkvårdarna för tydlighets skull konsekvent in "ha" när det inte fanns utsatt. Men i mitten av seklet började en del språkvetare acceptera "ha-lösa" bisatser, eftersom deras undersökningar visade att konstruktionen förekom i såväl talspråk som ledigt skriftspråk. I juridiska kretsar fortsatte man dock att konsekvent föra in "ha" om detta saknades. Det kan vara bra att känna till att man i dag inte måste ha med hjälpverbet "ha" i bisatser. Jakten på utelämnat "ha" är över. Det är helt i sin ordning att ibland utelämna "ha" när det skrivsättet känns naturligare.

  • Heliga Stolen

    Fråga: Vilken beteckning ska användas, "Vatikanstaten" eller "Heliga Stolen"?
    Svar: Det beror på sammanhanget. Statsbildningen heter "Vatikanstaten" medan påveämbetet som institution bör kallas "Heliga Stolen". I en lista över länder och valutor är "Vatikanstaten" det givna valet. Det är däremot "Heliga Stolen" som tar emot och sänder ut diplomatiska sändebud. (I FN-sammanhang används "Heliga Stolen". Utrikes namnbok bygger på FN:s lista över namn på länder. I EU-sammanhang används däremot oftare "Vatikanstaten".)

Upp

I

  • implementera

    Fråga: Bör man undvika ordet "implementera"?
    Svar: Ja, skriv "genomföra" i stället.

  • innan

    Fråga: När används "före" respektive "innan"?
    Svar: Förr löd regeln att det heter "före klockan elva" men "innan klockan har slagit elva". "Före" är en preposition som normalt står före ett substantiv(iskt uttryck), "innan" är en konjunktion, ett fogeord, som inleder en bisats och följs av både subjekt (klockan) och predikat (har slagit).

    I dag är rekommendationen lite mer nyanserad. I prepositionsfraser där prepositionen följs av ett tidsuttryck eller en tidrymd kan även "innan" användas som preposition. Man kan alltså skriva "före klockan elva" eller "innan klockan elva", "före den 1 juli" eller "innan den 1 juli", "före kvällen" eller "innan kvällen". I det stående uttrycket "innan dess" är dock "innan" att föredra.

    Även i uttryck där prepositionen står ensam, utan något efterföljande bestämningsord, kan antingen "före" eller "innan" användas, "kvällen före" eller "kvällen innan".

    Som subjunktion (ord som inleder en bisats) bör man dock bara använda "innan", "Ta in dynorna innan regnet faller.".

  • Internetadress

    Fråga: Hur skriver man en Internetadress i löptext?
    Svar: När man i löptext ska återge en Internetadress sätts den inom s.k.vinkelparenteser, "Mer om Klarspråksgruppen kan man läsa på webbplatsen <www.regeringen.se/klarsprak>.".

  • irregularity/irrégularité

    Fråga: Hur översätts termen "irregularity/irrégularité"?
    Svar: Termen översätts lämpligast med "oegentlighet" (om bedrägerier och all annan olaglig verksamhet med särskild relevans på gemenskapsnivå).

  • i sin helhet, i deras helhet, i dess helhet

    Fråga: Ska det vara "i sin helhet" eller "i deras helhet" i exemplet "Regeringsrätten instämmer i kammarrättens bedömning att de i målet aktuella avgifterna "i sin helhet" uttagits i strid med gemenskapsrätten"?
    Svar: Enligt Svenska Akademiens grammatik (SAG) är uttrycket "i sin helhet" mer eller mindre lexikaliserat. Men där sägs också att även tredje personens pronomen är fullt möjligt att använda, "Boken i (sin/dess) helhet/nuvarande form är knappt värd att läsa". Ett annat exempel är "Frågorna besvarades av deltagarna i sin/deras helhet (sin=deras=frågornas). Någon rekommendation om det ena eller andra ger inte SAG. Fler liknande exempel med reflexivt attribut är : "i sin nuvarande form", "i hela sin prakt", "i sin dåvarande funktion".

Upp

J

  • Jugoslavien (f.d.)

    Fråga: Vilket är det fullständiga namnet på före detta Jugoslavien?
    Svar: Efter det att "Förbundsrepubliken Jugoslavien" (FRJ) ombildats till en ny och lösligare statsbildning är benämningen "Serbien och Montenegro". I mer officiella sammanhang rekommenderas tillägget "statsförbundet Serbien och Montenegro". Statsförbundet skrivs då med litet s.

Upp

K

  • knowledge management

    Fråga: Hur översätter man "knowledge management" till svenska?
    Svar: "Knowledge management" bör översättas med "kunskapshantering". Ibland kan en vidare översättning behövas, "kunskapshantering och kompetensförsörjning". (Källa: Statens kvalitets- och kompetensråd)

  • kommittologi

    Fråga: Vad menas med "kommittologi"? Är det ett bra uttryck?
    Svar: Uttrycket "kommittologi" (eng. comitology) bör inte användas på svenska. I stället används

    1. kommittéförfarande
    2. kommittésystem, ibland kommittébestämmelser.

    Med "kommittéförfarande" menas att kommissionen måste samråda med särskilda kommittéer när den genomför EU-lagstiftning. Kommittéerna består av experter från EU-länderna och genom dem kan kommissionen föra en dialog med förvaltningen i medlemsstaterna innan den vidtar genomförandeåtgärder. På detta sätt ser kommissionen till att åtgärderna på bästa möjliga sätt motsvarar verkligheten i vart och ett av de berörda länderna.

    Med "kommittésystem" menas de olika typer av kommittéer som kommissionen kan inrätta. Kommittéerna kan indelas i följande typer.

    · Rådgivande kommittéer: dessa avger yttranden till kommissionen, som ska ta hänsyn till dessa. Detta förfarande används i allmänhet när de ärenden som behandlas inte är politiskt känsliga.

    · Förvaltningskommittéer: om de åtgärder som kommissionen antar inte är förenliga med kommitténs yttrande ska kommissionen överlämna dem till rådet, som får fatta ett annat beslut. Detta förfarande tillämpas i synnerhet på åtgärder som gäller förvaltningen av den gemensamma jordbrukspolitiken, av fisket och av de viktigaste gemenskapsprogrammen.

    · Föreskrivande kommittéer: kommissionen får anta genomförandeåtgärder endast om medlemsstaterna i kommittén ställer sig positiva till dessa. Om inte ska den föreslagna åtgärden läggas fram för rådet. Kommissionen antar själv den föreslagna genomförandeåtgärden, om rådet inte kommer fram till något beslut. Detta förfarande tillämpas särskilt på åtgärder som gäller skyddet av människors hälsa och säkerhet samt djur- och växtskydd och vidare på åtgärder som medför ändringar av icke-väsentliga bestämmelser i grundläggande rättsakter.

  • kommun

    Fråga: Hur refererar man till en kommun som kallar sig "stad"?
    Svar: Det finns ingen uttrycklig skrivregel för detta, och det beror på i vilket sammanhang benämningen "kommun" eller "stad" används. Det finns dock inga städer i juridisk mening. Därför bör man i formella sammanhang använda benämningen "kommun" och inte särskilja de kommuner som kallar sig stad.

  • kritisk (mot eller till)

    Fråga: Heter det kritisk "mot" eller kritisk "till"?
    Svar: Det går bra med både "mot" och "till".

  • kön

    Fråga: Vilket ord ska användas för det engelska ordet "gender"?
    Svar: I de flesta sammanhang rekommenderas användning av orden "kön" (med precisionerna "kulturellt kön", "socialt kön"), "könsroll". I politiska sammanhang kan "jämställdhet" vara en bra svensk motsvarighet till "gender". Några exempel: "gender issues" blir "jämställdhetsfrågor", "gender equality" blir "jämställdhet mellan kvinnor och män", "gender perspective" blir "jämställdhetsperspektiv", "gender disparities" blir "bristande jämställdhet". Facktermen "genus" bör endast användas i forskarvärlden.

Upp

L

  • l'acquis eller akin

    Fråga: Ska man använda ordet "l'acquis" i svenska texter?
    Svar: Skriv inte "l'acquis" eller "akin" i svenska texter. Skriv "EG:s regelverk" eller "EU:s regelverk" i stället.

  • landsting

    Fråga: Heter det "landsting" eller "regioner"?
    Svar: Rent juridiskt finns det inga "regioner" i Sverige, det finns bara "landsting" (men väl landsting med vissa statliga uppgifter). Så i officiella sammanhang är Västra Götaland och Skåne inget annat än "landsting".
    Fråga: Hur gör man ett adjektiv av "landsting"?
    Svar: Som adjektiv måste "landstingskommunal" användas.

  • lobbning eller lobbying

    Fråga: Heter det "lobbying" eller "lobbning"?
    Svar: Skriv gärna "lobbning" i betydelsen "organiserad verksamhet för att påverka politiker". Verbet är "lobba" och den person som påverkar är en "lobbare" (hellre än "lobbyist").

Upp

M

  • mainstreaming

    Fråga: Vad betyder "mainstreaming"?
    Svar: Undvik det engelska ordet "mainstreaming". Det är inte bara svårt att stava, uttala och böja på svenska, utan har också en vidare betydelse på engelska. "Mainstream" betyder "huvudströmning(ar), ledande riktning" och är inte snävt avgränsat till jämställdhet. Språkvården rekommenderar att man gör en omskrivning och uttrycker vad som avses, t.ex. "jämställdhetsfrågor ska ingå som en självklar del", "sätta jämställdheten i fokus", "alltid beakta jämställdhetsfrågor", "få in jämställdhetsaspekten", "integrering av ett jämställdhetsperspektiv". Försvenskningen "jämtegrering" bör undvikas.

  • mejl, mejla

    Fråga: Kan man skriva "mejl", "mejla"?
    Svar: Enligt Svenska datatermgruppen bör man använda "e-post" i stället för eng. "e-mail". Själva meddelandet kan kallas "e-brev" eller "e-meddelande". Som verbuttryck använder man "skicka, sända (med/via) e-post" eller "e-posta". Ett vardagligare uttryck är "mejl", "mejla".

  • mellanfolklig eller mellanstatlig

    Fråga: Vad är det för skillnad mellan "mellanfolklig" och "mellanstatlig"?
    Svar: Svensk ordbok anger en viss skillnad. "Mellanfolklig" definieras med "som avser relationer mellan folken i olika länder". För "mellanstatlig" anger man "som rör relationerna mellan stater". Trots detta anses båda vara synonymer till "internationell", vilket antagligen måste anses vara ett ord med lägre precisionsgrad. Det finns alltså en viss förskjutning i betydelsen mellan orden, och "mellanstatlig" är en bättre översättning av "inter-governmental". Därmed inte sagt att "mellanfolklig" och "mellanstatlig" inte kan fungera som synonymer i många sammanhang.

  • mer eller fler, mera eller flera

    Fråga: När används "fler" och "mer"? Går det lika bra med "flera" och "mera"?
    Svar: "Fler" används vid antal och "mer" vid mängd. Man säger alltså: "Jag har fler enkronor än Kjell" men "Jag har mer pengar än Kjell". Om man vill betona att det finns en mängd människor på en plats och ser det hela som en mängd är det naturligt med "mer", alltså "Det var mer än 500 personer där". Men ibland vill man betona antalet: "Det var fler deltagare på första mötet än på andra".

    När det gäller "fler" eller "flera", "mer" eller "mera" är det så att båda formerna i båda fallen är korrekta. I nuvarande upplagan av SAOL kan man ändå notera att "flera" står före "fler" men att "mer" står före "mera".

    I valet mellan "fler" och "flera" gäller att "flera" alltid används när det betyder "många": "Han läser flera böcker i veckan". Vid jämförelser kan det däremot växla: "Han läser fler(a) böcker än Ulla".

    I valet mellan "mer" och "mera" gäller att "mer" används i somliga fasta fraser, t.ex. "mer och mer", medan "mera" används i andra, t.ex. "med mera". Annars växlar bruket, med den skillnaden att "mer" är mer skriftspråkligt: "Det var mer än 500 personer på konserten". Ett mer talspråkligt intryck ger: "Det var mera än 500 personer på konserten".

  • metropolitan territory

    Fråga: Hur ska "metropolitan territory" översättas till svenska (i EG-rättsakter)?
    Svar: "Moderland" eller "huvudland". Exempelvis ska ett avtal tillämpas på moderlandet Frankrike men inte på Martinique.

  • miljoner och miljarder (förkortningar)

    Fråga: Hur förkortar man "miljoner kronor" och "miljarder kronor"?
    Svar: Miljoner kronor förkortas "mnkr" och miljarder kronor "mdkr". Förkortningarna "mn" och "md" skrivs fristående om de används med andra mått- och enhetsbeteckningar: "mn euro", "md euro".

  • mobbning

    Fråga: Heter det "mobbning" eller "mobbing"?
    Svar: Skriv "mobbning".

  • monitor

    Fråga: Hur översätter man "monitor" till svenska?
    Svar: Översätt engelskans "monitor" med "(freds)övervakare". Använd inte det svenska "monitor" som personbeteckning.

    "Det råder enighet inom EU om att tillfälligt utöka missionen i Makedonien med ca 35 monitorer". Ett pressmeddelande med sådan lydelse får läsarna att studsa och undra om de inte längre förstår svenska.

    I äldre tider fanns det "monitörer" eller "monitorer" i undervisningen. Det var elever som fick fungera som hjälplärare. I nutidssvenskan är en "monitor" en (tv-)skärm eller annan teknisk utrustning. Däremot finns det inte något stöd för att använda "monitor" som personbeteckning i dagens svenska enligt Svenska språknämnden. Det engelska "EU-monitor" bör alltså översättas med "EU:s fredsövervakare", "en fredsövervakare från EU" eller liknande.
    (Källa: Riksdagens språkbrev)

Upp

N

  • nationalitetskod (för Sverige)

    Fråga: Vad har Sverige för nationalitetskod före postnumret i adresser?
    Svar: SE.

  • Ni, ni, Du, du

    Fråga: Vilket tilltal ska man använda, "du" eller "ni"?
    Svar: Myndigheter kan skriva "du" (hellre än "Du") eller "Ni" i beslut och liknande skrivelser till en enskild medborgare. När myndigheten riktar sig till flera, kan man välja tilltalet "ni" eller "Ni". Till juridiska personer kan man också skriva "ni" eller "Ni". I allmän information riktad till en stor grupp medborgare är tilltalet numera i regel "du".

  • nobelpris

    Fråga: Ska det vara "Nobelpris" eller "nobelpris"?
    Svar: Enligt Svenska Akademiens ordlista går det bra att skriva både "Nobelpris" och "nobelpris".

  • nollnolltalet

    Fråga: Vad ska vi kalla det första årtiondet av 2000-talet med ett kortare uttryck?
    Svar: Det bör heta "00-talet", som utläses och även kan skrivas "nollnolltalet".

  • notarius publicus

    Fråga: Hur skrivs pluralformen av uttrycket "notarius publicus" (tjänsteman med uppgift att bl.a. bestyrka avskrifter)?
    Svar: Uttrycket böjs inte i plural. Man kan kringgå problemet genom att använda omskrivningar, "minst en notarius publicus", "fler än en biträdande notarius publicus".

Upp

O

  • officiellt besök

    Fråga: Vilken är skillnaden mellan "statsbesök" och "officiellt besök"?
    Svar: Statschefer, det vill säga regenter som kejsare, kungar, regerande drottningar och presidenter, gör "statsbesök". Statsministrar och premiärministrar gör "officiellt besök" i främmande länder. Läs mer i TT-språket! Adressen är <www.tt.se/sprak/>.

  • område (inom eller på)

    Fråga: Heter det "inom" eller "på" ett område?
    Svar: Som så ofta när man blir tveksam i fråga om prepositioner, är alternativen likvärdiga. Enligt Svenskt språkbruk kan man välja mellan "inom" och "på" ett område.

  • option

    Fråga: Kan man använda ordet "option" i betydelsen "alternativ" på svenska?
    Svar: Det engelska ordet "option" (uttalat på svenska) har i EU-sammanhang (svensk EU-jargong) börjat användas i betydelsen "alternativ". Option finns på svenska bara i betydelsen "(företrädes)rätt att välja mellan olika möjligheter (t.ex. om ett avtal ska fortsätta att gälla)" och används särskilt om "rätten att teckna, köpa eller sälja visst värdepapper" (Svensk ordbok). I Svenska Akademiens ordlista förklaras ordet som "företrädesrätt"; "förhandsrätt"; "rätt till fritt val (av medborgarskap m.m.)".

    På både franska och engelska har "option" en vidare betydelse, nämligen "alternativ". Den betydelsen finns ännu inte i svenska ordböcker. Ordet "option" kan bytas ut mot t.ex. "alternativ", "alternativa förslag", "alternativa rekommendationer".

  • ordförande

    Fråga: Hur böjs ordet "ordförande"?
    Svar: Det heter i obestämd form "en ordförande", "flera ordförande" och i bestämd form "ordföranden", "ordförandena". Ord av n-genus som slutar på -ande har ingen ändelse i plural, precis som ord som slutar på -are, t.ex. "en arbetare", "flera arbetare". Ordet "anförande" som är av t-genus, böjs däremot "ett anförande", "anförandet", "flera anföranden", "anförandena", precis som andra ord av t-genus som slutar på vokal, t.ex. "ett dike", "flera diken".

  • organ eller organisation?

    Fråga: Vad är skillnaden mellan "organ" och "organisation"?
    Svar: När det gäller skillnader mellan "organ" och "organisation" anger Svensk ordbok att "organ" är en organisation som beslutar eller framför åsikter i samhälleliga frågor och "organsiation" är större, samordnad grupp med viss målsättning. "Organisation" skulle alltså egentligen vara det överordnade begreppet och alla organ är organisationer men inte nödvändigtvis tvärtom. Sannolikt används orden ofta huller om buller utan större precision. "Organ" är ofta den bästa översättningen för "body" eller liknande, "organisation" för samma ord på engelska.

  • outsourcing

    Fråga: Kan man använda begreppet "outsourcing" i texter på svenska eller bör man översätta det?
    Svar: Skriv "utläggning på entreprenad", "lägga ut på entreprenad", "leja ut" eller något liknande och inte "outsourcing", "outsourc(e)a".

Upp

P

  • pc

    Fråga: Hur skriver man "pc" i plural?
    Svar: Förkortningen "pc" (personal computer) har pluraländelsen "-ar", "pc:ar".

  • PM

    Fråga: Hur böjer man "PM"?
    Svar: "PM" kan vara både n-ord och t-ord (en eller ett PM). Förkortningen böjs dock i regel som ett t-ord: "PM:et", "flera PM". Helst skriver man ut hela ordet : "en promemoria", "promemorian", "promemorior", "promemoriorna".

  • policy

    Fråga: Vad heter "policy" i plural?
    Svar: Det är tveksamt om man ska använda "policy" i plural. Skriv i stället "en myndighets eller ett företags policy i olika frågor" eller använd ord som "riktlinjer", "principer", "politik" eller "inriktning". Teoretiskt kan man tänka sig pluralformen "policyer" (jämför "jury", "juryer").

  • politiskt (sakkunnig)

    Fråga: Heter det "politiskt sakkunnig" eller "politisk sakkunnig"?
    Svar: Det heter "politiskt sakkunnig", om man ska uttrycka på vilket sätt någon är sakkunnig. "Politiskt" är ett adverb som beskriver adjektivet sakkunnig.

  • position

    Fråga: Kan man använda ordet "position" på svenska när man talar om vad t.ex. Sverige har för hållning i en viss fråga?
    Svar: Det är lämpligare att använda "ståndpunkt", "hållning", "inställning" eller "ställningstagande".

  • preambel eller ingress?

    Fråga: Ska man skriva "preambel" eller "ingress" om EU-rättsakters inledning?
    Svar: På svenska heter det "ingress"!

  • preposition

    Fråga: Vilken preposition ska jag använda?
    Svar: Som så ofta när man blir tveksam i fråga om prepositioner, är alternativen likvärdiga. Enligt Svenskt språkbruk kan man välja mellan "inom" och "på" ett område. Detsamma gäller "kritisk till" och "kritisk mot". När det gäller "överblick" i betydelsen sammanfattning kan man välja mellan överblick "av" eller överblick "över", utgångspunkt "i" eller utgångspunkt "från", "från" en viss synpunkt eller "ur" en viss synpunkt. Ordet förslag kan följas av flera olika prepositioner beroende på sammanhang: förslag "om" något (i betydelsen gällande) , "Förslaget om ensamma flyktingbarn", förslag "på" något (i betydelsen som rekommenderar), "Rädda barnen välkomnar förslag på strängare straff", förslag "till" något (om ett mer konkret uppslag på hur ett problem kan lösas), "Ett förslag till lösning är att ...".

  • procenttecken

    Fråga: Skrivs siffror och procenttecken ihop?
    Svar: Nej, gör ett mellanslag mellan siffra och procenttecken, 12 %.

  • punkt (efter förkortning i meningens slut)

    Fråga: När en mening avslutas med en förkortning, måste man då ha dubbla punkter?
    Svar: Nej, det räcker med en punkt för att markera förkortningens och meningens slut, "Stödet varierar beroende på om personen har kommit över en viss ålder m.m.".

  • punkter i examenstitlar

    Fråga: Punkter eller inte i examenstitlar?
    Svar: Förkortningar i form av avbrytning markeras med punkt. Avbrytning innebär att man utelämnar ordets slutparti. Man skriver alltså "jur.kand." (juris kandidat), "fil.mag." (filosofie magister), "med.lic." (medicine licentiat). Förkortningar i form av sammandragningar (första och sista bokstaven i ordet) har däremot inte punkt. Skriv alltså "tekn.dr" (teknologie doktor).

Upp

Q

  • qualification

    Fråga: Hur översätter man lämpligen "qualification" till svenska?
    Svar: "Qualification" har flera betydelser på engelska, vilket man också kan se av den definition som används inom OECD: 'unit of outcome of learning and its recognition'.

    Uttrycket står för bland annat "kunskap" och "ett skriftligt bevis på kunskap". "Kvalifikation" är den motsvarighet som brukar användas på svenska, och den bör fungera utom i de fall när man (även) avser ett utbildningsbevis eller dylikt. Då får man precisera sig, t.ex. "kvalifikationer och intyg".
    Källa: Terminologicentrum TNC

Upp

R

  • Regeringskansliet (stor eller liten bokstav)

    Fråga: När ska man använda stor bokstav och när ska man använda liten?
    Svar: "Regeringskansliet" skrivs med stor bokstav eftersom det är namnet på en myndighet. Namnen på de olika departementen skrivs också med stor bokstav (t.ex. "Justitiedepartementet") eftersom de av de flesta uppfattas som egennamn, är ensamma i sitt slag i landet och har hela landet som sitt verksamhetsfält. När det gäller myndighetsnamn som sammanfaller med en personbeteckning, t.ex. "justitiekanslern", använder man stor bokstav om man menar myndigheten och liten om man syftar på personen.
    Titlar på böcker, skrifter och betänkanden skrivs med stor bokstav, men bara i första ordet. Undantag: författningar, traktater, konventioner.

    Avdelningar eller enheter (t.ex. "granskningsenheten") skrivs med liten bokstav. Även "regeringen" och "riksdagen". Utskotten i riksdagen skrivs med liten bokstav.
    Namn på lagar och andra förordningar skrivs med liten begynnelsebokstav.
    Kortformer av regionala och lokala myndigheter skrivs också med liten bokstav: "länsstyrelsen", "tingsrätten".

    I flerordiga namn skrivs bara första ordet med stor begynnelsebokstav: "Europeiska unionen". Kortformen skrivs med liten bokstav: "unionen". Läs mer om stor och liten bokstav i Myndigheternas skrivregler (Ds 2004:45) kapitel 5.

  • respektive

    Fråga: Hur används "respektive"?
    Svar: Ordet "respektive" betyder "var och en särskilt", "var (och en) för sig", "i angiven ordning". Exempel: "De återvände till sina respektive arbetsplatser" (= var och en till sin arbetsplats), "NN och ON, ordförande respektive sekreterare ..." (= NN, ordförande, och ON, sekreterare).

    Ordet "respektive" används också med betydelsen "eller", "eller också", men vi rekommenderar att man skriver "eller", eftersom det är både kortare och klarare. Exempel: "För studenten är det bättre om han respektive hon helt får ägna sig åt studierna" (skriv "han eller hon").

    Stryk ordet "respektive" om det inte fyller någon funktion i meningen. Exempel (ur Wellanders Riktig svenska): "Solopartierna ställer stora krav på sina respektive innehavare" (skriv "på sina innehavare").

  • riksmötesåret

    När vi nu går in i ett nytt riksmötesår och ett nytt läsår, går vi tillbaka till det gamla skrivsättet med sex siffror, t.ex. "proposition 2000/01:12".

  • riktmärkning (riktmärka, riktmärke)

    Fråga: Vad bör "benchmarking" heta på svenska?
    Svar: Använd exempelvis "riktmärkning" i stället för "benchmarking". Det engelska uttrycket "benchmarking" betyder att saker och ting jämförs med varandra sedan man enats om en måttstock. "Riktmärkning" ("riktmärka", "riktmärke") kan uttrycka både ambitioner och mål men också mer neutralt 'måttstock, referens'. Beroende på sammanhang och innebörd kan även andra uttryck användas: "prestandamätning", "prestandajämförelse", "framgångsanalys", "nyckeltalsmätning", "jämförelse", "måttstock", "utvärderingsprov", "referens(punkt)", "konkurrentanalys".

Upp

S

  • Serbien och Montenegro (f.d. Jugoslavien)

    Fråga: Vilket är det fullständiga namnet på före detta Jugoslavien?
    Svar: Efter det att "Förbundsrepubliken Jugoslavien" (FRJ) ombildats till en ny och lösligare statsbildning är benämningen "Serbien och Montenegro". I mer officiella sammanhang rekommenderas tillägget "statsförbundet Serbien och Montenegro". Statsförbundet skrivs då med litet s.

  • singular eller plural (den eller de)

    Fråga: Får man underförstå singularformen i konstruktioner som "den eller de berörda kommittéerna"?
    Svar: Ja, det är tillåtet att underförstå singularformen av adjektiv och substantiv i sådana konstruktioner. Exempel: "Den eller de medlemsstater som har invändningar mot detta förslag, kan ...", "den eller de kommittéer som avses i artikel 5 ska informeras".

  • ska, skall

    Fråga: Kan man använda "ska" i stället för "skall"?
    Svar: Ja, i alla officiella texter från Regeringskansliet som offentliggörs från och med riksmötets öppnande den 18 september 2007 bör man skriva "ska" i stället för "skall".

  • statsbesök

    Fråga: Vilken är skillnaden mellan "statsbesök" och "officiellt besök"?
    Svar: Statschefer, det vill säga regenter som kejsare, kungar, regerande drottningar och presidenter, gör "statsbesök". Statsministrar och premiärministrar gör "officiellt besök" i främmande länder. Läs mer i TT-språket! Adressen är <www.tt.se/sprak/>.

Upp

T

  • tankstreck

    Fråga: När används tankstreck och hur får man fram det på datorn?
    Svar: Tankstreck används i följande fall. Runt inskjutna satser eller satsdelar med mellanslag före och efter för att framhäva inskottet, i punktuppställningar, i betydelsen "från ... till", "mellan ... och", samt "mot". Tankstreck används också för att uttrycka förhållandet mellan två saker och när ett längre textparti utelämnas. Läs mer om tankstreck i Myndigheternas skrivregler (Ds 2004:45), avsnitt 10.8.

    För att få fram tankstreck på datorn, tryck ner Ctrl-tangenten + minustangenten (högst upp och längst ut på det numeriska tangentbordet).

  • telefon

    Fråga: Hur förkortas "telefon"?
    Svar: Ordet "telefon" förkortas "tfn" (utan punkt eftersom det är en sammandragning).

  • tidsplan

    Fråga: Heter det "tidplan" eller "tidsplan"?
    Svar: Skriv "tidsplan".

  • total quality management

    Fråga: Hur översätts "total quality management"?
    Svar: "Total quality management" (TKM) bör översättas till "offensiv kvalitetsutveckling". Det svenska uttrycket har myntats av professorerna i kvalitetsteknik vid Luleå tekniska universitet och vid Chalmers i Göteborg. Med "offensiv kvalitetsutveckling" avses att man ständigt strävar efter att uppfylla, och helst överträffa, kundernas behov och förväntningar till lägsta kostnad genom ett kontinuerligt förbättringsarbete som alla är engagerade i och som är inriktat på organisationens processer. Synonyma uttryck är "totalkvalitet", "kundorienterad verksamhetsutveckling" och "kvalitetsdriven versamhetsutveckling".

  • trafficking

    Fråga: Hur översätts "trafficking" till svenska?
    Svar: Språkvården föreslår att man i stället för det engelska ordet "trafficking" använder det svenska ordet "människohandel" med preciseringarna "kvinnohandel", "sexhandel", "könshandel" eller "sexslavhandel" för den form av människohandel som innebär att kvinnor från t.ex. Östeuropa lockas till Västeuropa och sedan tvingas till prostitution. "Trafficking" är olämpligt av flera skäl: betydelsen är oklar, det är svårt att stava det och den bestämda formen "traffickingen" är konstig på svenska. På engelska betyder "trafficking" (olaglig) handel, och man måste därför specificera vad handeln rör sig om, t.ex. "drug trafficking".

  • tredjeland

    Fråga: Ska man skriva "tredje land" eller "tredjeland"?
    Svar: Skriv ihop till ett ord, "tredjeland", "ett tredjeland", "tredjeländer(na)". Ordet har i EU-sammanhang en vidsträckt användning och behöver kunna böjas.

Upp

U

  • urban sprawl

    Fråga: Kan man använda uttrycket "urban sprawl" på svenska?
    Svar: Använd inte den engelska termen i svenska texter. Skriv ("oplanerad" eller "okontrollerad") "stadsutbredning" eller "förortsutbredning" i stället. Ibland kan också "förortisering" passa bra.

  • utgången av

    Fråga: Kan man skriva "Gäller till utgången av 2001"?
    Svar: Skriv hellre "Gäller t.o.m. den 31 december 2007". Även om texten blir lite längre framträder budskapet tydligare.

Upp

V

  • var och en

    Fråga: Hur skrivs genitiv av "var och en"?
    Svar: "Vars och ens".

Upp

Å

  • år

    Fråga: "År" eller inte "år" framför årtal?
    Svar: I regel bör man inte sätta ut ordet "år" framför själva årtalet. Skriv ordet "år" bara om tydligheten kräver det, som i följande två undantag.
    · Undvik att inleda en mening med siffror. Skriv därför "År 2002" hellre än "2002" i början av en mening.
    · Undvik att låta två tal stå intill varandra i en mening, t.ex. så här: "Industrin satsade 2002 515 miljoner kronor". För tydlighetens skull bör man hellre ändra ordföljden, så här: "År 2002 satsade industrin 515 miljoner kronor".

Upp