Utveckling och genomförande

EU:s tillväxtstrategi: Lissabonstrategin

Vid EU-toppmötet i Lissabon år 2000 beslöt stats- och regeringscheferna att ställa upp ett nytt strategiskt mål till år 2010: EU ska bli världens mest konkurrenskraftiga och dynamiska kunskapsbaserade ekonomi med hållbar ekonomisk tillväxt, fler och bättre arbetstillfällen och en högre grad av social sammanhållning. Under det svenska ordförandeskapet våren 2001 beslutade Europeiska rådet att utvidga ambitionen från Lissabonmötet till att också omfatta en hållbar ekologisk utveckling. Numera rymmer alltså Lissabonstrategin tre delar där ekonomiska reformer, sysselsättnings- och sociala frågor samt miljöfrågor ses som ömsesidigt beroende av varandra. Vid varje vårtoppmöte inom EU sker en utvärdering och uppföljning av denna målsättning. Stats- och regeringscheferna sammanställer varje år slutsatser där de anger nödvändiga åtgärder för att driva arbetet i rätt riktning. Den inre marknaden utgör en motor för tillväxt och sysselsättning i EU och har därför en central roll att spela när det gäller att uppnå målsättningarna i Lissabonstrategin.

Översyn av den inre marknaden

I november 2007 lämnade kommissionen sitt bidrag till översynen av den inre marknaden. Kommissionens översynspaket innehåller förslag till sektorsinitiativ (både lagstiftning och icke-lagstiftning) samt förslag till ett nytt arbetssätt för den inre marknaden. Översynen syftar till att förbättra kommunikationen med medborgarna och att lyfta fram fördelarna och resultaten av EU:s arbete. Lättillgänglig information och begripliga bestämmelser är därför viktiga. För att förbättra tillgången till information förbereder kommissionen en samlad webbsida för alla EU:s online-tjänster som hjälper företag och enskilda med vägledning om den inre marknaden. Översynen syftar även till att förbättra den inre marknaden, frigöra dess, i vissa delar, outnyttjade potential, och att anpassa den till nya utmaningar som till exempel globaliseringen, den ökande innovationstakten och förändringarna i sociala förhållanden och miljön.

Resultattavlan för den inre marknaden

Resultattavlan för den inre marknaden publiceras årligen av kommissionen. Den presenterar en bild av utvecklingen på den inre marknaden, både när det gäller utvecklingen av de rättsliga aspekterna (till exempel genomförande av inremarknadsdirektiv i nationell rätt, kommissionens överträdelseärenden mot medlemsländerna) och hur länderna, dess företag och konsumenter, har dragit nytta av den inre marknaden ur ett ekonomiskt perspektiv. Det är mycket viktigt att genomföra direktiven i nationell rätt då det skapar lika villkor och sund konkurrens på den inre marknaden.

Nätverk av kontaktpunkter

För att på ett effektivt sätt undanröja handelshinder och andra problem på den inre marknaden har kommissionen etablerat ett nätverk av kontaktpunkter i alla medlemsländer dit enskilda och företag kan vända sig för att få hjälp. I Sverige är Kommerskollegium kontaktpunkt för företag och enskilda som stöter på problem på den inre marknaden. Kommerskollegium är också nationellt centrum för SOLVIT, en databas inrättad i juli 2002, som syftar till att effektivisera handelshinderarbetet. Kommissionen har även tagit fram ett informationsverktyg mellan myndigheter i medlemsländerna i centrala frågor på den inre marknaden, Internal Market Informationsystem (IMI).

Utredning om hur svensk lagstiftning påverkar EU:s inre marknad

I mars 2008 utsåg handelsminister Ewa Björling Jörgen Hettne till särskild utredare för att genomföra en horisontell översyn av hur svensk lagstiftning påverkar EU:s inre marknad för varor och tjänster, den så kallade Inremarknadsutredningen (se länk i högerspalten). Syftet med utredningen är att kartlägga och beskriva hur svenska bestämmelser på ett horisontellt plan påverkar den fria rörligheten för varor och tjänster inom EU:s inre marknad. Utredaren ska även lämna förslag på förenklingar, förbättringar och kompletteringar av gällande regelverk. Utredaren ska redovisa sitt uppdrag till regeringen senast den 15 maj 2009.