EU-ordlista

E

  • Enhällighet

    Innebär att alla parter måste vara överens för att ett beslut ska kunna fattas.

  • EU:s tre pelare

    EU:s verksamhet kan illustreras med tre pelare. Den första pelaren rymmer framför allt de fyra friheterna den fria rörligheten inom EU för varor, tjänster, personer och kapital. I första pelaren ingår även Ekonomiska och monetära unionen, EMU. Den andra pelaren består av den gemensamma utrikes- och säkerhetspolitiken (GUSP). Den tredje pelaren innehåller frågor om polissamarbete samt straffrättsligt samarbete.

  • EUT

    Europeiska unionens officiella tidning. I EUT publiceras bland annat den gemensamma lagstiftningen.

Upp

F

  • Fördrag

    Ett avtal mellan medlemsländernas regeringar. Det innehåller grundläggande regler som utgör ramarna för mer detaljerade gemensamma regler som utarbetas inom EU-samarbetet.

  • Förlikningskommittén

    Består av representanter från ministerrådet och Europaparlamentet. Kommittén anlitas om det uppstår oenighet mellan de två institutionerna inom ramen för medbeslutandeförfarande. Uppgiften är att nå enighet om en text som kan godtas av båda sidor.

  • Förordning

    Rättsakt i EG-rätten som gäller alla medlemsländer, företag, myndigheter och medborgare. Förordningar gäller som lag direkt i medlemsländerna såsom de är skrivna, vilket betyder att de inte får omvandlas till andra lagar eller bestämmelser i medlemsländerna.

  • Förstainstansrätten

    Underinstans till EG-domstolen. Har bland annat hand om konkurrensärenden och tvister mellan EU-anställda och deras arbetsgivare. Består av en domare från varje medlemsstat.

Upp

G

  • GAERC

    Rådet för allmänna frågor och yttre förbindelser (General Affairs and External Relations Council).

  • GD

    Generaldirektorat. Europeiska kommissionens är organiserat i generaldirektorat för olika fackområden, på ett sätt som liknar departementsindelningen i ett regeringskansli.

  • Generaladvokat

    I EG-domstolen tjänstgör åtta generaladvokater. De är medlemmar av domstolen men är inte närvarande vid domarnas överläggningar. I varje mål lägger en generaladvokat fram ett offentligt, opartiskt och motiverat yttrande med förslag till beslut. Generaladvokatens yttrande publiceras tillsammans med domstolens dom.

  • GJP

    Gemensamma jordbrukspolitiken (på engelska Common Agricultural Policy, CAP).

  • Grannskapspolitik

    EU:s grannskapspolitik syftar till att upprätta särskilda förbindelser med EU:s grannländer i öster, i södra Kaukasus och söder om Medelhavet, som inte kan bli medlemmar i EU. Huvudsyftet med grannskapspolitiken är att främja demokrati, frihet, välstånd, säkerhet och stabilitet.

  • Grönbok

    Officiellt kommissionsdokument där de första idéerna om eventuella åtgärder på gemenskapsnivå presenteras.

  • GUSP

    EU:s gemensamma utrikes- och säkerhetspolitik. Kallas även för EU:s andra pelare.

  • Gymnich

    Informellt möte mellan EU:s utrikesministrar. Hålls en gång per halvår och ägnas en allmän diskussion om övergripande utrikespolitiska frågor. Uppkallat efter den by utanför Bonn där det första mötet ägde rum.

Upp

H

  • Harmonisering

    Term som i EU-sammanhang syftar på ändring av nationell lagstiftning så att den överensstämmer med EU:s regelverk.

  • Herdebrev

    Brev som Europeiska rådets ordförande skickar till sina kollegor i den andra EU-länderna inför ett toppmöte. Innehåller förslag till diskussionspunkter.

  • Hög representant för den gemensamma utrikes- och säkerhetspolitiken

    Post som skapades i och med Amsterdamfördraget, och som innehas av generalsekreteraren för Europeiska unionens råd. Kallas ofta även "EU:s utrikespolitiske talesman". Den höge representanten har som uppgift att bistå ordförandeskapet i frågor som rör den gemensamma utrikes- och säkerhetspolitiken, och är en av parterna i Trojkan.

Upp

I

  • IGC

    Intergovernmental Conference. Se regeringskonferens.

  • Inre marknaden

    EU-ländernas gemensamma marknad med fri rörlighet över gränserna för personer, varor, tjänster och kapital.

  • INTERREG

    Territoriellt samarbete. För att stärka den ekonomiska och sociala utvecklingen och för att främja den territoriella sammanhållningen mellan Europas länder finansierar EU ett antal program för gränsöverskridande samarbete. Samlingsnamnet för dessa är Europeiskt Territoriellt Samarbete. Programmen kan delas in i gränsregionala (samarbete i gränsregioner), transnationella (samarbete i större regioner över statsnivå) och interregionala (samarbete mellan regioner i hela EU).

Upp

K

  • Kandidatländer

    De länder som ansökt om medlemskap i EU och fått medlemsansökan godkänd.

  • Kommissionen

    Se Europeiska kommissionen.

  • Kommittéväsende

    Kommittéer som bistår och deltar i kommissionens arbete med att utarbeta förslag, verkställa beslut och förbereda införlivandet av rättsregler i medlemsländerna.

  • KUSP

    EU:s kommitté för utrikes- och säkerhetspolitik. Består av diplomater från medlemsländerna och har till uppgift att rekommendera olika slags EU-insatser för att hantera kriser och förebygga konflikter.

  • Kvalificerad majoritet

    Kvalificerad majoritet kräver dels 255 röster av 345, dels en majoritet, eller i vissa fall två tredjedelar, av antalet medlemsländer samt, om ett medlemsland begär det, att länder som representerar 62% av EU:s befolkning skall stå bakom förslaget. Röstfördelningen är följande:
    Tyskland, Frankrike, Italien och Storbritannien 29
    Spanien och Polen 27
    Rumänien 14
    Nederländerna 13
    Belgien, Tjeckien, Grekland, Ungern och Portugal 12
    Bulgarien, Österrike och Sverige 10
    Danmark, Irland, Litauen, Slovakien och Finland 7
    Cypern, Estland, Lettland, Luxemburg and Slovenien 4
    Malta 3

  • Köpenhamnskriterierna

    Villkor som ett land måste uppfylla för att kunna bli medlem i EU, bland annat respekt för mänskliga rättigheter och en fungerande marknadsekonomi.

Upp

L

  • Legalitetsprincipen

    Innebär i EU-sammanhang att de gemensamma institutionerna ska utöva sina befogenheter på de villkor och för de ändamål som har fastställt i fördragen.

  • Lissabonfördraget

    Undertecknades av EU:s stats- och regeringschefer 2007, och träder i kraft om  och i så fall när  samtliga medlemsstaters parlament godkänt fördraget. Sveriges riksdag godkände Lissabonfördraget den 20 november 2008.
    Lissabonfördraget ändrar i EU:s nuvarande fördrag. Exempel på förändringar är att fler beslut i ministerrådet omfattas av kvalificerad majoritet istället för enhällighet, att Europeiska rådet får en vald ordförande, och att Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna blir juridiskt bindande.

  • Lissabonstrategin

    EU:s tillväxtstrategi, även känd som Lissabonprocessen, som inleddes av Europeiska rådet i Lissabon år 2000. Syftet är att på bred front möta de ekonomiska, sociala och miljöutmaningar som EU står inför. Inom ramen för Lissabonstrategin har EU-länderna beslutat om en rad gemensamma mål till år 2010 för att med gemensamma krafter stärka EU:s konkurrenskraft och tillväxt, öka sysselsättningen och den sociala sammanhållningen samt säkra en hållbar utveckling.

  • Lojalitetsprincipen

    Innebär i EU-sammanhang att varje medlemsland ska vidta alla de åtgärder som krävs för att uppfylla de förpliktelser som följer av gemenskapens fördrag eller av åtgärder som en EU-institution har vidtagit.

Upp

M

  • Mellanstatlighet

    Ett begrepp för att beskriva karaktären på avtal eller organ som flera länder deltar i. Mellanstatlighet innebär att beslutsmakten stannar hos medlemsländerna och att enhällighet krävs för beslut. I EU-sammanhang är det framför allt den gemensamma utrikes- och säkerhetspolitiken samt det polisiära och straffrättsliga samarbetet som kännetecknas av mellanstatlighet, medan frågor inom ramen för EG i huvudsak är överstatliga. Jämför Överstatlighet.

  • MEP

    Member of the European Parliament. Ledamot i Europaparlamentet.

  • Mertens

    Mertensgruppen består av företrädare från medlemsländernas EU-representationer i Bryssel. Har till uppgift att förbereda möten som ska hållas i Coreper I. Gruppen är uppkallad efter sin första ordförande. Mertensmöten sker normalt dagen före Coreper I-möten.

  • Miljöblomman

    Symbol för EU:s miljömärkning. Miljöblomman utdelas av behöriga nationella myndigheter på grundval av gemensamt fastställda kriterier för olika grupper av produkter.

  • Miljögarantin

    Artikel (95.4) i EG-fördraget som möjliggör för enskilda medlemsländer att under vissa förutsättningar ha mer långtgående miljöregler på den inre marknaden än de som beslutas på EU-nivå.

  • Minimilagstiftning

    Innebär att det inom EU finns en lägsta gräns som bestäms gemensamt men att varje medlemsland nationellt kan ha mer långtgående regler.

  • Ministerrådet

    Se Europeiska unionens råd.

  • Maastrichtfördraget

    Se EU-fördraget.

Upp

N

  • Nicefördraget

    Ändringar i EU:s grundläggande fördrag som antogs av Europeiska rådet i Nice i december 2000.

  • Närhetsprincipen

    Se subsidiaritetsprincipen.

Upp

O

  • OLAF

    Europeiska byrån för bedrägeribekämpning. Har sitt säte i kommissionen.

  • Ordförandeskap

    EU:s 27 medlemsländer turas halvårsvis om att vara ordförande i EU:s ministerråd och leda EU-arbetet framåt. Sverige har ordförandeskapet under andra halvåret 2009.

Upp

P

  • Parlamentet

    Se Europaparlamentet.

  • Primärrätt

    Begreppet avser EU:s grundläggande fördrag.

Upp

R

  • Regeringskonferens

    Fördragsöverläggningar mellan medlemsländernas regeringar om hur EU-samarbetet ska utvecklas och förändras.

  • Rekommendationer

    Rättsakter som utfärdas av ministerrådet och som, till skillnad från andra rättsakter, inte är rättsligt bindande.

  • Revisionsrätten

    Granskar EU-institutionernas ekonomiska förvaltning. Revisionsrätten består av 25 ledamöter utsedda för sex år på förslag av regeringarna. Den avger en årlig rapport om granskningen till Europaparlamentet och ministerrådet.

  • RIF-rådet

    Ministerrådet för rättsliga och inrikes frågor samt räddningstjänst.

  • Romfördraget

    Se EG-fördraget.

  • Rådet

    Se Europeiska unionens råd.

  • Rådet för allmänna frågor och yttre förbindelser

    Möten mellan främst EU:s utrikesministrar (General Affairs and External Relations Council, GAERC). Vid utrikesministrarnas möten finns frågor inom olika politikområden, inte bara de som gäller utrikes- och säkerhetspolitik, på dagordningen.

  • Rådsarbetsgrupp (RAG)

    Arbetsgrupp i ministerrådet på tjänstemannanivå. Rådsarbetsgrupperna förbereder mötena i Coreper, vilka i sin tur förbereder rådets möten. För närvarande finns omkring 300 arbetsgrupper inom olika sakområden.

  • Rättsakt

    Används i EU-sammanhang som benämning för regler (motsvarande lagar) som ingår i sekundärrätten, det vill säga i huvudsak förordningar, direktiv och beslut.

Upp

S

  • Schengensamarbetet

    Samarbete som syftar till att avskaffa gränskontroller för personer mellan de deltagande länderna, samtidigt som skyddet vid den inre gränsen stärks. Sverige deltar fullt ut i Schengensamarbetet sedan mars 2001. I Schengensamarbetet ingår Norge, Island, Schweiz och alla EU-medlemsstater utom Bulgarien, Cypern, Irland, Rumänien och Storbritannien.

  • Sekundärrätt

    De rättsakter i EG-rätten som utarbetas och beslutas av de gemensamma institutionerna. Den sekundära EG-rätten besår av förordningar, direktiv, beslut, rekommendationer och yttranden.

  • Sociala dimensionen

    Ett allmänt begrepp för EU:s samarbete i sociala frågor och arbetsmarknadsfrågor.

  • SOLVIT

    Ett nätverk för att undanröja handelshinder på den inre marknaden utan att den drabbade behöver starta utdragna rättsprocesser. I Sverige ligger SOLVIT under Kommerskollegium.

  • Strukturfonder

    EU:s regionalpolitiska stöd. Består av fyra strukturfonder: Regionalfonden, Socialfonden, Jordbruksfonden och Fonden för fiskets utveckling. Syftet med fonderna är att minska de ekonomiska och sociala skillnaderna mellan medlemsländer och mellan regioner.

  • Subsidiaritetsprincipen

    Principen innebär att EU ska vidta åtgärder endast om dessa är mer effektiva än de som kan vidtas på nationell, regional eller lokal nivå. Kallas ibland för närhetsprincipen.

  • Särskilda jordbrukskommittén (SJK)

    Förbereder ärenden som rör den gemensamma jordbrukspolitiken för ministerrådsmötena. Jämför Coreper.

Upp

T

  • Target

    Betalningssystem i de medlemsländer som ingår i euroområdet. Innebär att gränsöverskridande betalningar kan göras samma dag inom hela EU.

  • TEN

    Transeuropeiska nät. Infrastrukturprojekt inom områdena transport, telekommunikation och energi.

  • Toppmöte

    Se Europeiska rådet.

  • Triolog

    Förberedande samtal inför förlikningsförfarande mellan representanter från rådet, Europaparlamentet och kommissionen. Kallas också trepartsmöten. Se vidare förlikningskommittén.

  • Trojkan

    Trojkan företräder unionen i internationella sammanhang som gäller den gemensamma utrikes- och säkerhetspolitiken (GUSP). Består av det medlemsland som innehar ordförandeskapet i rådet, EU:s höge representant för den gemensamma utrikes- och säkerhetspolitiken samt kommissionen. Utöver dem inbjuds ofta det medlemsland som står på tur att inneha ordförandeskapet att medverka.

  • Tullunion

    Ett arrangemang mellan flera länder om att slopa tullar mellan sig och tillämpa gemensamma tulltaxor mot utomstående. EU är en tullunion.

Upp

U

  • Unionsfördraget

    Se EU-fördraget.

  • Unionsmedborgarskap

    Varje person som är medborgare i ett av EU:s medlemsländer är också unionsmedborgare. Innebär en rättighet resa och bosätta sig fritt inom unionen och rätt att på samma villkor som en nationell medborgare kandidera och rösta i kommunala val och i val till Europaparlamentet där han eller hon är bosatt. En unionsmedborgare som är eller vistas utanför EU har rätt till diplomatiskt beskydd och konsulärt stöd från ett annat EU-land, om hans eller hennes land inte är representerat där.

  • Utrikespolitisk talesman

    Se Hög representant för den gemensamma utrikes- och säkerhetspolitiken.

Upp

V

  • Valutaunionen

    Innebär att de länder som deltar har en gemensam valuta och en gemensam centralbank. Se även EMU.

Upp