Militärt försvar

Sveriges försvar ska stå starkt rustat för att kunna försvara landet, men också bidra till stabilitet i omvärlden. Det kräver ett försvar som är anpassat till dagens hotbild och det snabba händelseförlopp med vilket konflikter uppstår och avgörs. Det kräver ett användbart och tillgängligt insatsförsvar. Därför går det svenska försvaret mot en ny inriktning och blir ett insatsförsvar.

Symbol för den svenska militären

I propositionen "Ett användbart försvar" (2008/09:140), som antogs av riksdagen år 2009, lade regeringen den principiella inriktningen för arbetet med att uppnå ett mer användbart och tillgängligt försvar. Ett försvar som till skillnad från den gamla modellen omedelbart kan sättas in, varhelst det behövs.

Bakgrunden till omdaningen av vårt försvar är att det gamla invasionsförsvaret inte uppfyller de krav på tillgänglighet som dagens säkerhetspolitik kräver.

Enligt den säkerhetspolitiska analysen bedöms invasionshotet mot Sverige från främmande makt som osannolikt inom överskådlig tid. Ändå är det just invasionshotet som vårt gamla försvar organiserats utifrån. Detta försvar som tjänat oss väl i en annan tid behöver därför stöpas om för att i ny form ta sig an dagens utmaningar.

Sverige ser i sin säkerhetspolitik en stark koppling till omvärldens säkerhet och skeenden, därför läggs tonvikten vid vårt samarbete med andra. Samverkan inom Norden liksom i EU, Nato och FN är således en central del i vår säkerhetspolitik.

Försvarssamarbeten över landsgränser och i politiska organisationer är den bästa garanten för bibehållen fred och säkerhet i vårt land. Följaktligen deltar Sverige i internationella insatser runtom i världen, då ökad stabilitet långt borta också ökar chansen till bevarad fred här hemma.

Strukturomvandlingen pågår

Försvarsmakten och de så kallade stödmyndigheterna genomför nu ett omfattande förändringsarbete, där organisationen ges en helt ny grund och struktur.

Planen är att insatsförsvaret ska vara sjösatt till år 2019.
Den kanske största förändringen är att vårt försvar nu helt och hållet består av frivilliga soldater och sjömän.

Värnplikten avskaffades (i fredstid) år 2010 som ett led i att göra försvaret tillgängligt och användbart.
Värnplikten gällde bara i Sverige, vilket betydde att användbarheten hos dem som utbildades vid våra regementen blev begränsad. De som ville gå vidare inom försvaret och kanske göra utlandstjänst var tvungen söka sig vidare och genomgå ny prövning.

I insatsförsvaret får Sverige istället förband som redan i utbildningsfasen består av motiverad personal, som valt att gå in i Försvarsmakten och därmed också valt att göra insats.

Det här innebär också att Försvarsmakten kunnat överge systemet med två organisationer, en där man utbildar värnpliktiga och en annan där man sätter ihop särskilda förband för utlandsuppdrag. Förband som efter insats i exempelvis Kososvo eller Afghanistan monteras ned.

Insatsförsvaret innebär ett försvar där förbanden byggs upp permanent. Soldater och officerare utbildas, övas och gör insatser tillsammans under flera år, vilket gör dem till en sammansvetsad enhet. Därigenom tillvaratas kompetens och de värdefulla erfarenheterna på ett sätt som gör förbandet till en spjutspets.

Hur ser då det nya försvaret ut?

Det nya försvaret bygger på en insatsorganisation som består av stående förband och kontraktsförband. Hemvärnet är en viktig del med sina nyinrättade nationella skyddsstyrkor.

Sammanlagt ska försvaret bestå av cirka 50 000 personer, varav 5000 är civilanställda.

Soldater, sjömän samt officerare som bemannar de stående och kontraktsförbanden uppgår till cirka 28 000 personer. Hemvärnet får cirka 5000 soldater och de nationella skyddsstyrkorna, som fokuseras till insatser i Sverige bildar ett manskap på cirka 17 000 soldater.

De stående förbanden, som främst bemannas av personal som tjänstgör på heltid, står i ständig beredskap. Det gör dem direkt tillgängliga för snabba insatser i Sverige samt i och utanför närområdet. Den här delen av personalen består av två kategorier:
- officerare som är tillsvidareanställda och
- gruppbefäl, soldater och sjömän som anställs på heltid under en period på högst 12 år.

I kontraktsförbanden är majoriteten av personalen tjänstgörande på deltid, och har sin huvudsakliga sysselsättning utanför Försvarsmakten (ett civilt jobb eller studier). De har tjänstgöringsskyldighet för utbildning, övning och insats. Innan en insats rycker de in cirka tre månader i förväg för samövning.

Insatsförsvaret ska bestå av:

Stående förband (heltid) = 16 000 personer
Varav 7000 är gruppbefäl, soldater och sjömän (GSS)
Varav 4000 är officerare
varav 5000 är specialistofficerare

Kontraktsförband (deltid) = 12 000 personer
Varav 9000 är GSS
varav 640 är officerare
varav 2000 är specialistofficerare