Militärt försvar
Sveriges försvar ska stå starkt rustat för att kunna försvara landet, men också bidra till stabilitet i omvärlden. Det kräver ett försvar som är anpassat till dagens hotbild och det snabba händelseförlopp med vilket konflikter uppstår och avgörs. Det kräver ett användbart och tillgängligt insatsförsvar. Därför går det svenska försvaret mot en ny inriktning och blir ett insatsförsvar.
I propositionen "Ett användbart försvar" (2008/09:140), som antogs av riksdagen år 2009, lade regeringen den principiella inriktningen för arbetet med att uppnå ett mer användbart och tillgängligt försvar. Ett försvar som till skillnad från den gamla modellen omedelbart kan sättas in, varhelst det behövs.
Försvaret ska kunna användas här och nu, och i ökad utsträckning bidra till såväl Sveriges säkerhet som stabilitet i omvärlden. Genom ökad operativ tillgänglighet
och flexibilitet kommer försvaret bättre kunna möta kriser och konflikter,även då de uppstår med kort varsel.
Det militära försvaret ska enskilt och tillsammans med andra försvara Sverige och främja vår säkerhet, både i Sverige, i närområdet och utanför närområdet. Hela Sverige ska försvaras.
Sveriges försvar blir starkare med fler användbara och tillgängliga förband. Vi bygger ett tillgängligt, användbart och rörligt svenskt insatsförsvar, avsett för insatser med samma förband i Sverige, i närområdet och utanför närområdet.
Vår beredskap anpassas kontinuerligt till den rådande hot- och risknivån i vårt närområde. Flyg- och jöstridskrafter, inklusive ubåtar,övervakar såväl hav som luftrum och kan snabbt anpassas i förhållande till behov både i Sverige och i närområdet. De nationella skyddsstyrkor
som utvecklas i Hemvärnet får bättre utbildning och materiel jämfört med dagens hemvärn och utgör en viktig del av Sveriges försvar.
Bataljonsstridgrupper möjliggör snabbhet
De bataljonsstridsgrupper som blir kärnan i arméstridskrafterna är mer lättrörliga än idag, flexibla och kommer att ha hög operativ effekt. De kan, liksom marin- och flygstridskrafter, snabbt användas för insats i
Sverige, i närområdet och utanför närområdet.
Försvaret ska kunna användas här och nu, och i ökad utsträckning bidra till såväl Sveriges säkerhet som stabilitet i omvärlden. Genom ökad operativ tillgänglighet
och flexibilitet kommer försvaret bättre kunna möta kriser och konflikter,även då de uppstår med kort varsel.
Hur ser då det nya försvaret ut?
Det nya försvaret bygger på en insatsorganisation som består av stående förband och kontraktsförband. Hemvärnet är en viktig del med sina nyinrättade nationella skyddsstyrkor.
Sammanlagt ska försvaret bestå av cirka 50 000 personer, varav 5000 är civilanställda. Soldater, sjömän samt officerare som bemannar de stående och kontraktsförbanden uppgår till cirka 28 000 personer. Hemvärnet får cirka 5000 soldater och de nationella skyddsstyrkorna, som fokuseras till insatser i Sverige bildar ett manskap på cirka 17 000 soldater.
De stående förbanden, som främst bemannas av kontinuerligt tjänstgörande personal, står i ständig beredskap, vilket gör dem direkt tillgängliga för snabba insatser i Sverige samt i och utanför närområdet. Kontinuerligt tjänstgörande personal består av två kategorier:
- officerare som är tillsvidareanställda och
- gruppbefäl, soldater och sjömän som anställs på heltid under en period på högst 12 år.
I kontraktsförbanden är majoriteten av soldaterna tidvis tjänstgörande och har sin huvudsakliga sysselsättning utanför Försvarsmakten. De har tjänstgöringsskyldighet för utbildning, övning och insats. Innan en insats rycker de in cirka tre månader i förväg för samövning.
