Internationellt klimatarbete
Utsläppen av växthusgaser påverkar klimatet oavsett var på jorden de sker. Inget land kan lösa klimatproblemen på egen hand. Internationellt samarbete krävs därför för att minska utsläppen och förhindra allvarliga konsekvenser av klimatförändringarna. Sverige arbetar för att minska sin negativa klimatpåverkan och deltar aktivt i de internationella klimatförhandlingarna.
Foto: Gunnar Seibold
FN:s ramkonvention om klimatförändringar (UNFCCC) och det tillhörande Kyotoprotokollet (KP) är grunden för det internationella samarbetet på klimatområdet. Den första åtagandeperioden för KP löper ut 2012. Förhandlingarna inriktas för närvarande på att enas om vilka internationella regler som ska gälla efter 2012 och på längre sikt. Den stora utmaningen i arbetet är att komma överens om hur åtaganden och ansvar för utsläppsminskningar, anpassning till klimatets förändring och finansiering av åtgärder ska fördelas
Temperaturökning under två grader målet för samarbetet
Sveriges mål i de internationella klimatförhandlingarna är att komma överens om ett globalt, rättsligt bindande ramverk som innebär att världens länder tar på sig tydliga utsläppsåtaganden för att den globala temperaturökningen ska kunna hållas under två grader Celsius.
Samarbetet i EU lägger grunden för arbetet
Sverige tror på det multilaterala samarbetet genom FN och driver på för ett globalt rättsligt bindande ramverk. EU är plattformen för den svenska internationella klimatpolitiken och företräder medlemsstaterna i de internationella klimatförhandlingarna. Sverige arbetar för att EU fortsatt ska vara pådrivande i de förhandlingarna och anser att EU ska vara berett att ingå en andra åtagandeperiod under Kyotoprotokollet som ett led i arbetet mot ett globalt ramverk där alla stora ekonomier tar på sig åtaganden om utsläppsbegränsningar.
Flera frågor centrala för framgång
Sverige driver också på för att världens länder ska höja sina mål om begränsningar i sina utsläpp och anser att det är viktigt att ländernas insatser går att följa upp genom ett transparent rapporteringssystem. Ett pris på koldioxid bör även skapas på andra håll i världen genom skatter eller handel med utsläppsrätter. Anpassning till ett förändrat klimat är också viktigt. Sverige satsar därför majoriteten av sin klimatfinansiering 2010-2012 till anpassningsprojekt.
Kompletterande processer kan bidra
Som ett komplement till Sveriges ansträngningar i FN:s klimatförhandlingar arbetar regeringen globalt med frågan om kortlivade klimatpåverkande luftföroreningar, så kallade SLCP (Short Lived Climate Pollutants). Eftersom dessa ämnen är kortlivade ger utläppsminskningar effekt på klimatet redan efter ett eller ett par decennier. Åtgärder för att minska utsläppen av kortlivade klimatgaser kan därför bidra till att minska gapet mellan tvågradersmålet och parternas åtaganden.
Samtidigt som de internationella klimatförhandlingarna inriktats på att minska utsläppen så att temperaturökningarna kan begränsas, pågår en omfattande subventionering av användning och utvinning av fossila bränslen. En utfasning av subventionerna skulle innebära ett mycket effektivt bidrag till minskade utsläpp. G20-länderna som innefattar många länder med de största utsläppen, har deklarerat att de ska verka för en sådan utfasning. Sverige ingår i en grupp länder, Friends of Fossil Fuel Subsidy Reform - FFFSR, som löpande verkar för att avsikterna fullgörs och reformerna blir av.
