Tal Rosenbad Stockholm 17 april 2009
Sven Otto Littorin, Arbetsmarknadsminister

Arbetsmarknadsminister Sven Otto Littorins tal på seminariet God arbetsmiljö - en framgångsfaktor

Vi är alla rörande överens om att en arbetsplats med dålig arbetsmiljö är kostsam för individen, för samhället och för verksamheten. Det är en självklarhet. Men hur lönsam är en god arbetsmiljö? Och vad skulle det innebära om företag och offentliga verksamheter hade en utgångspunkt i att se arbetsmiljön som en konkurrensfaktor, lika viktig att utveckla som produkter och tjänster?

Även om vi inte fått svar på dessa frågor har vi ändå fått med oss en hel del att tänka på och jag vill tacka ledamöterna i kunskapsrådet och utredare Bertil Remaeus för en mycket intressant och lärorik förmiddag.

Man kan konstatera att det med relativt enkla medel och utan stora kostnader för företagen bör gå att åstadkomma goda resultat med vinster både för individen och verksamheten. Som forskarna påpekat så återstår dock mycket forskning för att få fram kunskap om de olika faktorernas betydelse. Arbetsmiljöns positiva betydelse ur produktivitetssynpunkt är ett relativt nytt forskningsområde, liksom dess betydelse ur ett hälsobefrämjande perspektiv.

Självklart är det viktigt för företagen att på förhand relativt säkert kunna avgöra vilka investeringar som är mest lönsamma, finns någon faktor som är mer betydelsefull att satsa på eller krävs en bredare satsning? Regeringen har därför avsatt 9 miljoner kronor till forskning inom området arbetsmiljö och lönsamhet där syftet är just att få ett bättre grepp över hur sambanden ser ut. Medlen har lysts ut av IFAU. Kunskapen kan vara ett stöd till verksamheterna men också till regeringens bedömningar av statliga insatser inom området.

Utöver denna satsning på forskning, vad har regeringen hittills gjort sedan seminariet i augusti 2007, då vi för första gången redovisade inriktningen i arbetet med att förnya arbetsmiljöpolitiken?

I februari 2008 presenterades promemorian Arbetsmiljön och utanförskapet - en tankeram för den framtida arbetsmiljöpolitiken. Förutom en bred genomgång av området, anges ett antal principiella utgångspunkter för vidare diskussion och överväganden.

I september 2008 tillsattes det arbetsmiljöpolitiska kunskapsrådet som ni precis fått en presentation av. Kunskapsrådet tillsattes mot bakgrund av att det finns ett behov av att på ett samlat sätt få kunskap om aktuella forskningsrön inom relevanta områden. Genom detta kan bättre förutsättningar skapas för en effektiv arbetsmiljöpolitik som vilar på vetenskaplig grund.

I november 2008 tillsattes utredningen om marknadsorienterade styrmedel inom arbetsmiljöområdet. Ni har idag fått en redovisning av utredningens delbetänkande som blev offentligt så sent som igår. Utredningen tillsattes utifrån tanken att arbetsmiljöns potential för ökad konkurrenskraft måste kunna tas till vara genom att lyfta fram och förstärka de verksamhetsmässiga och ekonomiska drivkrafterna av en god arbetsmiljö.

I budgetpropositionen 2009 gavs ökade resurser till kunskapsförmedling och kunskapsutveckling på arbetsmiljöområdet. Bland annat genomförs en informationssatsning på Arbetsmiljöverket som innefattar förstärkning och utveckling av deras verksamhet med inriktning på information och kunskapsspridning. Vi vill att fler arbetsplatser ska stimuleras till ett effektivt arbetsmiljöarbete och att de nås av den kunskap som finns hos verket. Särskilt viktigt är också att även de minsta arbetsplatserna, där också de största riskerna för allvarliga olycksfall finns, nås av informationsinsatser. Det är viktigt att Arbetsmiljöverkets kunskapsförmedling håller hög kvalitet och utgår från aktuellt kunskapsläge. Genom informationssatsningen kan forskningsrön inom viktiga arbetsmiljöområden ges ökad spridning och komma till praktisk nytta. En viktig del i satsningen är att lyfta fram arbetsmiljöfrågornas potential från bland annat produktivitets- och konkurrenssynpunkt. (20 miljoner kronor 2009, 30 miljoner kronor 2010 och 30 miljoner kronor för 2011.)

Nyligen fattade regeringen beslut om att ge Arbetsmiljöverket i uppdrag att genomföra en kunskaps- och informationssatsning för att främja jämställdhet och motverka hot och våld i arbetslivet. Uppdraget löper på två år. (14 miljoner kronor.)

Vidare får Arbetsmiljöverket, i egenskap av Sveriges "förbindelsekontor" enligt utstationeringsdirektivet, en viss förstärkning. Verket informerar utländska företag och företagare om vilka arbets- och anställningsvillkor som gäller vid utstationering till Sverige samt samarbetar med förbindelsekontor i andra EU- och EES-länder. Förstärkningen innebär att denna information kan vidareutvecklas, bli bättre och nå fler. (3 miljoner kronor 2009, 5 miljoner kronor 2010 och 7 miljoner kronor 2011.)

Mot bakgrund av ökade EU-åtaganden, ökar regeringen även resurserna till marknadskontroll och standardiseringsarbete.

Redan inledningsvis gjorde vi tydligt att arbetet med en förnyad arbetsmiljöpolitik måste ske i nära samråd med arbetsmarknadernas parter. Vi har därför haft ett antal partsamråd i ämnet på olika nivåer. Direkt efter detta seminarium kommer jag att träffa parterna för nya samtal.

Sammanfattningsvis har de insatser som vi hittills genomfört haft till syfte att dels ge en fördjupad förståelse av området och beskriva inriktningen av det fortsatta arbetet, dels utveckla samrådet med arbetsmarknadens parter, dels ge fördjupat kunskapsunderlag till regeringen respektive till arbetsplatserna, dels öka kunskapsspridningen om arbetsmiljöns betydelse till arbetsplatserna och dels minska riskerna för arbetsrelaterade sjukdomar och olycksfall.

Vilka utgångspunkter har vi då för det fortsatta arbetet med arbetsmiljöfrågorna och hur går vi vidare?

Som jag sa inledningsvis har det hela tiden funnits två huvudinriktningar, nämligen att arbetsmiljöpolitiken ska bidra till den samlade jobbpolitiken och att den ska lyfta fram arbetsmiljöns potential för ökad konkurrenskraft. Dessa inriktningar ligger fast även i det fortsatta arbetet. Vi ska även fortsättningsvis ha en utgångspunkt i att förbättringar i arbetsmiljön utgör en positiv potential för arbetsgivaren i fråga om förbättrad verksamhet. Men ökade insatser behövs för att arbetsmiljöförbättringar också ska få positiv effekt när det gäller att öka deltagandet i arbetslivet för de som idag står utanför.

En god arbetsmiljö har stor betydelse för att minska utanförskapet genom utslagning på grund av arbetsrelaterad ohälsa, men det finns också en minst lika viktig aspekt nämligen att möjliggöra att personer som har någon form av psykiskt eller fysiskt funktionshinder kan ges möjlighet att få ett jobb utifrån sina förutsättningar. En god arbetsmiljö innebär en öppenhet för mångfald och möjlighet till utveckling. Självklart påverkas förutsättningarna för detta av den rådande lågkonjunkturen. I en situation där det är eller upplevs som sannolikt att det kommer att vara svårt att få tag på personal så är detta i sig en utmärkt drivkraft för att utveckla förmågan att ta vara på alla personella resurser.

I en situation när inte konkurrensen om arbetskraft finns lika starkt är det troligare att arbetsgivaren i högre grad avstår från att anställa personer med en mer svårbedömd arbetsförmåga. Detta skulle vara allvarligt eftersom vi vet att den demografiska utvecklingen talar för en framtida brist på arbetskraft. Sannolikt är att de insatser som nu genomförs i en lågkonjunktur kan ge hög avkastning tillbaka för företagen när konjunkturen vänder. De samhälleliga kostnaderna för ett ökat permanent utanförskap till följd av nedskärningar är enorma. Frågan om arbetsmiljöns betydelse för att minska utanförskapet är något som kräver ytterligare belysning.

När det gäller arbetsmiljöns koppling till ökad konkurrenskraft kan konstateras att flera av de genomförda insatserna har en inriktning som förstärker kunskapen och förutsättningarna för att utveckla arbetsmiljöns positiva potential.

Jag fick igår ta del av delbetänkandet från styrmedelsutredningen. I betänkandet finns förslag, som ni precis fått redovisade, på att införa en tillsynsmodell utformad efter den danska modellen med märkning av arbetsställen. Systemet, där goda arbetsplatser synliggörs, är tilltalande genom sin enkelhet. Det har jag sagt förut och jag säger det igen.

Vi vill fortsätta arbetet med att lyfta fram en god arbetsmiljö som en viktig konkurrensfaktor för verksamheterna. Vi tror också att det danska systemets funktion att rikta uppmärksamheten mot arbetsmiljön är värdefullt.

Jag funderar på att man i mer begränsad skala skulle kunna pröva en form av den danska modellen. Tanken är att utveckla och pröva metoden för att få ett fördjupat underlag för senare ställningstagande om ett fullskaleinförande.

Jag överväger därför att ge Arbetsmiljöverket ett uppdrag att närmare utforma ett förslag på hur ett sådant pilotprojekt skulle kunna utformas.

Styrmedelsutredningen kommer att arbeta vidare med övriga delar i sitt uppdrag. Slutbetänkandet redovisas i oktober. Betänkandena kommer att remissbehandlas i vanlig ordning.

Vi vill fortsätta och har ambitionen att inte släppa arbetsmiljön som en viktig fråga. Arbetsmiljöfrågorna är inte mindre viktiga i en lågkonjunktur. Erfarenheterna från tidigare lågkonjunktur visar att det innebär stora förändringar inom verksamheterna inte bara i form av nedskärning utan också krav på effektivitetsförbättringar och utveckling av produktionsmetoder. Allt detta ställer stora krav på kunskap om hur förändringsarbete bäst ska genomföras för att inte riskera negativa effekter på personalens hälsa. Att värna en bra arbetsmiljö kommer långsiktigt att gynna verksamheterna så att man står bättre rustad när konjunkturen vänder.

Tack!