Förenta nationerna (FN)

Organisering av jämställdhetsarbetet i FN

Jämställdhetsarbetet i FN består dels i att integrera jämställdhet i FN:s policy och programverksamhet och dels i att genomföra särskilda åtgärder för att främja jämställdhet.

FN:s nya organ för jämställdhet och kvinnors ställning, UN Women, trädde i kraft den 1 januari 2011 och har till uppgift att leda arbetet med jämställdhetsintegrering och att utveckla FN:s normativa och operativa verksamhet på nationell nivå i de länder som efterfrågar stöd.

FN:s grundläggande internationella instrument för att stärka kvinnors rättigheter och jämställdhet är bl.a. konventionen om avskaffande av all slags diskriminering av kvinnor (CEDAW 1979), deklarationen om avskaffande av våld mot kvinnor (1993) samt deklarationerna och handlingsprogrammen från FN-konferensen om befolkning och utveckling (1994) och fjärde FN-konferensen om kvinnor i Peking (1995) och deras respektive uppföljningar. Vidare utgör även de internationella utvecklingsmålen på jämställdhetsområdet inklusive Millenniedeklarationen och millennieutvecklingsmålen viktiga utgångspunkter. FN:s säkerhetsråd har behandlat kvinnors roll i konflikt och post-konfliktsituationer i en rad resolutioner som har betydelse för jämställdhet till exempel resolutionerna 1325, 1820, 1888 och 1889. Övervakandet av hur staterna genomför sina åtaganden och vidareutvecklingen av jämställdhetsarbetet sker främst i CEDAW-kommittén och FN:s Kvinnokommission (CSW) men även i uppföljningen av en rad andra FN konventioner där jämställdhet spelar en roll.

FN:s Kvinnokommission

FN:s Kvinnokommission (Commission on the Status of Women, CSW) äger rum två veckor varje år i FN. Enligt kommissionens arbetsprogram för åren 2010-2014 behandlas två teman varje år, vilka utgår ifrån Pekingplattformen.

På det 55:e mötet, som ägde rum under 2011, var det prioriterade temat "Kvinnors och flickors tillgång till och deltagande i utbildning, yrkesträning, vetenskap och teknologi, inklusive kvinnors lika tillgång till full sysselsättning och rimliga arbetsvillkor" (Access and participation of women and girls to education, training, science and technology, including the promotion of women's equal access to full employment and decent work). Ett andra tema som togs upp för diskussion i plenum var frågan om arbetet med att eliminera alla former av våld mot flickor.

Sverige deltar aktivt vid Kvinnokommissionens årliga möten med en delegation bestående av jämställdhetsministern, statssekreterare, tjänstemän och frivilligorganisationer.

I de förhandlingar som äger rum under Kvinnokommissionen, med syfte att anta slutsatser och resolutioner, förhandlar Sverige inom EU-kretsen. I samband med Kvinnokommissionens möten brukar Sverige arrangera seminarier på något av de teman som är aktuella vid sessionen.

FN:s Kvinnokonvention

FN:s konvention om avskaffandet av all slags diskriminering av kvinnor (CEDAW) trädde i kraft i Sverige 1981. Kvinnokonventionen, som den också kallas på svenska, innehåller 16 rättighetsartiklar som den svenska staten har förbundit sig att följa.

Den övervakningskommitté som är knuten till konventionen (CEDAW-kommittén) granskar de rapporter om tillämpningen av konventionens bestämmelser som stater ska lämna in vart fjärde år.

I september 2006 överlämnade Sverige en sammanslagen sjätte och sjunde rapport till CEDAW-kommittén. Granskningen av rapporten skedde i februari 2008. Sveriges nästa rapport ska lämnas in till övervakningskommittén i september 2014.

Ett tilläggsprotokoll till Kvinnokonventionen trädde i kraft i december 2000. Protokollet handlar om att ge enskilda individer eller grupper av individer klagorätt till konventionen. Sverige ratificerade protokollet i april 2003.