Internationella brottmålsdomstolen
Den 1 juli 2002 trädde Romstadgan för den internationella brottmålsdomstolen (International Criminal Court, ICC) i kraft. Därmed kunde domstolen bli verklighet. Sverige och EU har från början varmt stött upprättandet av ICC. Det är kanske den största händelsen inom folkrätten sedan FN-stadgans tillkomst för mer än 50 år sedan, och ett viktigt steg bort från straffrihet för grova brott mot den humanitära rätten.
Domstolen har sitt säte i Haag, Nederländerna. Invigningen skedde i mars 2003, då också de arton domarna svors in. Tre månader senare tillträdde åklagaren Luis Moreno Ocampo från Argentina.
Varför har man inrättat en internationell brottmålsdomstol?
Det har tidigare saknats en permanent internationell brottmålsdomstol som kan bemöta bristande åtgärder på nationell nivå och komma till rätta med den straffrihet som har förekommit för folkmord, brott mot mänskligheten och krigsförbrytelser. I stället har tillfälliga tribunaler med begränsade mandat använts till exempel för brott mot humanitär rätt i före detta Jugoslavien och i Rwanda. Tanken på en permanent internationell brottmålsdomstol väcktes redan 1919 i samband med fredsförhandlingarna efter det första världskrigets slut.
Över vilka brott kan domstolen döma?
Domstolen har mandat att döma över brotten folkmord, brott mot mänskligheten och krigsförbrytelser. Mandatet gäller endast brott begångna efter Romstadgans upprättande den 1 juli 2002. Domstolen kan ställa en person till rätta i fem fall.
- Om gärningen har ägt rum i en stat som är part till Romstadgan.
- Om gärningen har ägt rum i en stat som lämnat in en särskild förklaring att staten godtagit domstolens jurisdiktion.
- Om den som anklagats för brottet är medborgare i ett land som är part till Romstadgan.
- Om den som anklagas för brottet är medborgare i ett land som lämnat in en särskild förklaring att staten godtagit domstolens jurisdiktion.
- Om säkerhetsrådet hänskjutit en situation till domstolen.
Hur kommer ett mål inför domstolen?
Domstolen kan ta sig an misstänkta brott på tre olika sätt. En medlemsstat kan hänskjuta en situation till domstolen där ett eller flera brott förefaller ha begåtts. På motsvarande sätt kan FN:s säkerhetsråd hänskjuta misstänkta brott till domstolen. Även åklagaren kan inleda undersökningar på eget initiativ.
Hur ser relationen mellan ICC och nationella domstolar ut?
ICC ska vara ett komplement till de nationella domstolarna och endast ta vid när en nationell domstol inte fullgör sin uppgift på ett tillbörligt sätt. Om brottet utreds eller har utretts av en stat som är villig och har förmåga att själv utreda och lagföra brott kan ICC inte ingripa. Den huvudsakliga avsikten med domstolen är att bekämpa den straffriheten som hittills i stor utsträckning förekommit beträffande denna typ av brott. Detta görs genom att i första hand sporra länderna att själva utreda och lagföra brott och i andra hand tillhandahålla den internationella instansen med hjälp av ICC.
