Utvecklad demensvård

År 2003 beräknades antalet personer med demenssjukdom uppgå till cirka 140 000 personer varav de flesta är kvinnor. Demenssjukdomarna är kroniska och leder ofta till svårt psykiskt lidande för de drabbade och deras anhöriga. Vården och omsorgen om demenssjuka svarar för en mycket stor och ökande andel av kommunernas vård- och omsorgskostnader.

En av regeringen tillsatt arbetsgrupp, Demensarbetsgruppen, har genomfört en kartläggning av demensvården i Sverige. Kartläggningen visar att det finns många goda exempel på en väl fungerande demensvård men att de särskilt utformade insatserna för demenssjuka och deras anhöriga är mycket ojämnt utvecklade. I sin rapport från oktober 2003 listar gruppen 16 förslag som i sammandrag visar vad gruppen anser vara viktigast att genomföra på kort och lång sikt för att förstärka och utveckla demensvården. Förslagen riktar sig både till huvudmännen och staten.

Demensarbetsgruppens förslag i sexton punkter:

  1. Inför demensutbildning i olika grad och omfattning på samtliga grundutbildningar inom vård och omsorg.
  2. Vårdgivarna och staten bör genom olika initiativ uppmuntra utvecklingen av spetskompetens med demenskunskap inom olika professioner.
  3. Inrätta tjänster för spetskompetens som demenssjuksköterskor eller motsvarande i kommuner och primärvård.
  4. Vårdgivarna bör erbjuda handledning till all personal i demensvården.
  5. Huvudmännen och staten bör stimulera fortbildningen av vårdbiträden och undersköterskor i demenskunskap.
  6. Samtliga kommuner i Sverige bör i samverkan med landstingen utveckla gemensamma demensvårdsplaner.
  7. Kommuner och landsting bör i samverkan starta och utveckla demensteam på så många orter som möjligt.
  8. Regeringen bör ge uppdrag till Socialstyrelsen att utveckla vägledning, nationella riktlinjer och/eller kvalitetsindikatorer för demensvården.
  9. Staten, Landstingsförbundet och Svenska Kommunförbundet skall genomföra kvalitetsutveckling i demensvården genom ett kvalitetsprojekt som man gemensamt finansierar.
  10. Regeringen bör tillsätta en särskild utredning med uppgift att överväga och ta ställning till om det fordras en särskild lagstiftning som gör det möjligt att vidta tvångsåtgärder efter noggrann prövning, etiska principer och då alla andra frivilliga utvägar prövats.
  11. Lokala riktlinjer och handlingsplaner för att undvika begränsningar och tvång bör tas fram i samtliga landsting och kommuner när ny lagstiftning finns på området.
  12. Klargör och förtydliga ansvarsfördelningen mellan kommun/landsting när det gäller hjälpmedel.
  13. Huvudmännen och staten bör på både nationell och lokal nivå uppmuntra och utveckla samverkan med anhöriga och frivilligkrafter.
  14. Staten bör genomföra en bred nationell informations- och kompetenssatsning om unga demenssjuka.
  15. Staten bör genomföra en nationell satsning på att sprida information om demenssjukdomar på olika invandrar- och minoritetsspråk.
  16. De olika forskningsfinansiärerna bör ge ökat forskningsstöd till demensområdet.

I regeringskansliet pågår ett arbete med att driva på utvecklingen mot en bättre utvecklad demensvård och bättre stöd till anhöriga till dementa.

Regeringen stödjer utvecklingsprojekt för demensvård

Regeringen stödjer ett gemensamt projekt för utveckling av demensvården med 5 miljoner kronor. Det treåriga projektet drivs och finansieras gemensamt av Socialdepartementet, Landstingsförbundet och Svenska Kommunförbundet och utgår från den slutrapport som Demensarbetsgruppen presenterat. Syftet är att nya metoder och idéer ska prövas i den dagliga demensverksamheten. De arbetsplatser som ingår i projektet ska pröva vilka förändringar i arbetssätt och arbetsmetoder som leder till förbättringar av demensvården. Projektet ska också arrangera nationella konferenser och stödja lokalt och regionalt utvecklingsarbete.

Teknik för personer med demenssjukdomar

Hjälpmedelsinstitutet och anhörigföreningarna genomför, med finansiering från Allmänna Arvsfonden, en försöksverksamhet för att öka användingen av teknik för personer med demenssjukdomar. Syftet är att förbättra stödet i det dagliga livet för ökat oberoende, trygghet och säkerhet.