Rio+20 FN:s konferens om hållbar utveckling
Den 20-22 juni 2012 äger FN:s konferens om hållbar utveckling rum i Rio de Janeiro, Brasilien.
FN:s generalförsamling beslutade 2010 att en FN-konferens om hållbar utveckling (även kallad Rio+20) ska äga rum i Brasilien 2012. Konferensens tema är grön ekonomi inom ramen för hållbar utveckling och fattigdomsbekämpning, samt det institutionella ramverket för hållbar utveckling, det vill säga hur regler och organisation ska se ut när det gäller hållbar utveckling.
Mötet i Rio de Janeiro väntas samla närmare 50 000 representanter från regeringar, parlament, städer, organisationer i det civila samhället, multilaterala organisationer och näringsliv. Regeringens förhoppning är att Rio+20 leder till tydliga politiska åtaganden och mål som engagerar många olika aktörer i Sverige och globalt.
Människan i centrum för hållbar utveckling
De senaste åren har antalet människor som lämnat ett liv i fattigdom ökat markant. Ekonomisk tillväxt har lett till fler arbetstillfällen och ökade finansiella resurser till utbildning och hälsa. Samtidigt har tillväxten också inneburit miljö- och klimatförändringar med negativa konsekvenser för människan. Utmaningen ligger i att främja en tillväxt som är inkluderande och hållbar för alla människor och för framtida generationer.
En utgångspunkt i regeringens arbete med hållbar utveckling är individens rättigheter och behov. Individens möjligheter att hävda sina rättigheter och förbättra sina levnadsvillkor, inom ramen för ett hållbart nyttjande av jordens resurser, är grundläggande för att bygga ett hållbart samhälle och bekämpa fattigdomen.
Medborgare och organisationer måste kunna kräva av sina regeringar att de för en långsiktigt hållbar politik. Demokrati och institutionella ramverk, mänskliga rättigheter och jämställdhet ses därför som förutsättningar för hållbar utveckling. Tillgång till arbete och marknad, samt till sociala tjänster, som sjukvård och utbildning, är viktiga byggstenar.
Innovation och brett engagemang
Framsteg för hållbar utveckling kräver ett brett engagemang av många olika aktörer, såväl nationella och lokala beslutsfattare som näringsliv, organisationer i det civila samhället. Företag har möjlighet att mobilisera resurser för investeringar och främja nödvändig innovation, teknikutveckling, arbetstillfällen och ett ansvarsfullt företagande.
Regeringen vill även bättre ta tillvara unga människors behov, perspektiv och förslag på lösningar för att åstadkomma verklig förändring. Det civila samhällets förmåga att bredda deltagandet, föra agendan framåt och hålla beslutsfattare ansvariga för politiska åtaganden har en avgörande betydelse.
Fokusområden för Rio+20
Hållbar utveckling omfattar tre dimensioner som är starkt sammanlänkade: den sociala, den ekonomiska och den miljömässiga. En utgångspunkt i regeringens arbete inför konferensen är att dessa dimensioner ska behandlas som integrerade. Regeringen kommer särskilt att uppmärksamma följande frågor inom ramen för en grön ekonomi och för hållbar utveckling och att bekämpa fattigdomen vid Rio+20:
- Hållbar urbanisering
- Marknadsutveckling som inkluderar näringslivets roll, hållbart jordbruk, skog och fiske samt handel
- Rätt prissättning och värdet av ekosystemtjänster
- Tillgång till och ett hållbart nyttjande av energi och vatten
FN:s arbetssätt och metoder i fokus
För att genomföra de åtaganden som görs i Rio behöver FN:s arbetssätt och metoder stärkas. De tre dimensionerna av hållbar utveckling måste finnas med i alla aspekter av FN:s arbete. Regeringen kommer att ta upp de här frågorna under konferensens andra tema: det institutionella ramverket för hållbar utveckling. Där är det även viktigt att öksa samordningen mellan miljökonventionerna, bland annat för att frigöra administrativa resurser som istället kan användas när konventionerna tillämpas.
Förberedelser i EU
EU:s prioriteringar täcker en bredd av frågor som Sverige anser vara viktiga att diskutera inför och under konferensen. De inspel som EU, medlemsländer, intressegrupper och organisationer skickat in till FN används nu för att under våren förhandla fram ett slutdokument från konferensen.
Flera departement deltar
Utrikesdepartementet koordinerar Sveriges förberedelser inför konferensen. Detta sker i nära samarbete med Miljödepartementet, Landsbygdsdepartementet, Näringslivsdepartementet, Utbildningsdepartementet, Socialdepartementet, Finansdepartementet och Arbetsmarknadsdepartementet.
Kontaktpersoner på UD, Enheten för utvecklingspolitik (UP):
Martin Mossberg, departementssekreterare, 08-405 32 87
Amanda Olsson, departementssekreterare, 08-405 56 79
Från Stockholm 1972 till Johannesburg 2002
Stockholmskonferensen 1972 om den mänskliga miljön, blev det första stora globala miljömötet i FN:s regi. Tjugo år efter Stockholmskonferensen genomfördes ett möte om miljö och utveckling i Rio de Janeiro 1992, då Agenda 21 - ett handlingsprogram för det tjugoförsta århundradet - antogs. Det toppmötet gav internationellt erkännande till principen om att all utveckling ska vara hållbar, vilket innebär att ekonomiska, sociala och miljömässiga faktorer ska vägas samman när beslut fattas. Sverige har varit aktivt i att följa upp och vidareutveckla de beslut som fattades. Alla svenska kommuner har till exempel beslutat om en lokal Agenda 21.
Sverige var också ett av de ledande medlemsländerna i förberedelsearbetet inför världstoppmötet om hållbar utveckling i Johannesburg 2002. Uppföljningsarbetet efter det mötet sker i FN:s kommission för hållbar utveckling, CSD, i en tvåårig arbetscykel. CSD:s arbetsprogram är fastlagt till år 2017.
Den 23-25 april i år hålls en konferens i Stockholm till 40-årsminnet av 1972 års Stockholmskonferens, Stockholm+40, som lyfter angelägna frågor inför Rio+20 (se vidare länk).
