Demokratiutredningen

Utgångspunkten för utredningens arbete var varje medborgares rätt till full delaktighet i samhället. Utredningen hade i uppdrag att summera och värdera de senaste årens demokratiutredningar och demokratiforskning för att bedöma om ytterligare undersökningar och forskning borde initieras. Utöver analyser och beskrivningar skulle utredningen även lämna konkreta förslag inom behövliga områden. En viktig del i arbetet var att stimulera det offentliga samtalet kring demokratin så att det svenska folkstyret utvecklades.

Utredningens arbete koncentrerades till följande fyra områden:

• Internationaliseringen av ekonomin. Ekonomi och demokrati i samspel.
• Sverige i Europeiska unionen.
• Nya informations- och kommunikationsmönster, informationstekniken och det nya medielandskapet.
• Förändringarna i den offentliga sektorn samt utveckling inom folkrörelserna.

Demokratiutredningen överlämnade sitt slutbetänkande "En uthållig demokrati! Politik för folkstyret på 2000-talet" (SOU 2000:1) till dåvarande statsrådet Britta Lejon den 15 februari 2000, och därmed avslutades utredningens arbete. Mellan 1997 och 2000 tog utredningen fram en stor mängd skrifter och annat material som kan vara underlag för den fortsatta dialogen om folkstyrelsens arbetsformer och arbetssätt.

Utredningen anordnade en mängd offentliga seminarier runt om i landet. Till seminarierna bjöds forskare och idédebattörer in för att bidra med sin kunskap och sina värderingar kring de frågor som utredningen tyckte var värdefulla att samtala kring. Den omfattande demokratiforskning som finns vid universitet och högskolor ställdes därmed till förfogande för alla med intresse för demokratifrågor.

För att ytterligare stimulera till debatt lade utredningen upp en egen webbplats, den första versionen av Demokratitorget. Här gavs möjlighet att föra en fri debatt kring demokratin.

Rådslaget

Med Demokratiutredningens slutbetänkande som grund genomfördes ett nationellt rådslag om demokrati och delaktighet under andra halvåret 2000. Slutbetänkande skickades till ett stort antal myndigheter, kommuner, landsting och organisationer, totalt 924 instanser, samt till 501 slumpmässigt utvalda medborgare.

Det främsta syftet med rådslaget var att regeringen skulle få in synpunkter på Demokratiutredningens analyser, resonemang och förslag samt att stimulera debatten om den svenska folkstyrelsens utveckling.

Totalt inkom 380 remissvar. Dessutom inkom ett 40-tal synpunkter via Demokratitorget. Många kommuner och landsting har även haft en särskild fullmäktigeberedning för att bereda remissvaren. På en del håll gick man ut med egna lokala rådslag och besökte skolor m.m.