Sveriges förbindelser med Kina

Relationerna till Kina är i dag ett viktigt inslag i Sveriges utrikespolitik. Sverige har ett omfattande utbyte med Kina och en intensiv politisk dialog om bland annat internationella frågor och mänskliga rättigheter. Sverige har även tagit flera initiativ inom handelsfrämjande och utvecklingssamarbete, samtidigt som vi har ett aktivt utbyte inom kultur, utbildning och forskning. I april 2008 besökte statsminister Fredrik Reinfeldt Kina tillsammans med handelsminister Ewa Björling och miljöminister Andreas Carlgren. Fokus under besöket låg på klimat och hållbar utveckling men även mänskliga rättigheter och handelspolitik diskuterades. Sverige deltog framgångsrikt i världsutställningen i Shanghai 2010 och lockade fler än 3,5 miljoner besökare till den svenska paviljongen med temat "Spirit of Innovation". I oktober samma år genomfördes det 13:e toppmötet mellan EU och Kina, vilket sammanföll med firandet av 35 år av diplomatiska relationer.

Genom vidgade kontaktytor, ekonomiskt utbyte, samarbetsprojekt och ökad bredd i de mellanfolkliga förbindelserna fortsätter Sverige att stödja framväxten av ett kinesiskt civilsamhälle, vilket på sikt även främjar demokratiseringen och respekten för de mänskliga rättigheterna.

Sverige upprättade, som första västland, diplomatiska förbindelser med Folkrepubliken Kina redan 1950. Våra kontakter går dock tillbaka ända till Ostindiska kompaniets dagar på 1700-talet.

Kina i dag

Kina är en enpartistat och saknar fria val. Politisk opposition är inte tillåten. Samtidigt har de senaste trettio årens reformpolitik inneburit en omfattande samhällsutveckling i Kina som i dag är en mycket betydelsefull ekonomi och medlem av WTO. Levnadsstandarden har höjts för stora grupper och hundratals miljoner människor lyfts ur fattigdom. Den personliga valfriheten och individens möjligheter att bestämma över sitt liv är avsevärt större än under någon tidigare period.

Även rättssystemet genomgår en förändringsprocess. Ett stort arbete läggs ner på att få lagstiftningen mer i överensstämmelse med internationell standard. Samtidigt råder dock fortfarande mycket stora brister i fråga om rättssäkerheten och skyddet för de mänskliga rättigheterna.

Kort historisk bakgrund

Den sista kejsardynastin i Kina (Qingdynastin) fick sitt slut 1912, då republik infördes. Från slutet av 1920-talet uppstod en maktkamp mellan nationalister och kommunister. Under 30-talet kom Japan att gradvis inta allt större områden av landet, och 1937 invaderade man i full skala. Efter Japans kapitulation och andra världskrigets slut utbröt åter inbördeskriget, som slutade med att kommunisterna 1948-49 fick övertaget, och nationalisterna flydde till Taiwan.

Folkrepubliken Kina utropades formellt den 1 oktober 1949. Jordbruket kollektiviserades och det privata ägandet upphörde. De politiska kampanjerna avlöste varandra, riktade bland andra mot "kontrarevolutionärer", och de planekonomiska experimenten under det stora språnget ledde till flera år av svält. Under kulturrevolutionen 1966-76 bedrevs en hård ideologisk likriktning. Från 1978 genomfördes en politisk kursändring, som har inneburit att Kina öppnat sig mot omvärlden och gradvis genomfört en utveckling mot marknadsekonomi.

I och med reformprocessen öppnade sig Kina gradvis mot omvärlden. Den kraftiga ekonomiska tillväxten och det omfattande handelsutbytet med omvärlden gör att Kina har en roll som en global stormakt. Landet spelar en speciellt viktig roll i regionen, men har också en ökande närvaro i Afrika och Latinamerika. 1971 övertog Folkrepubliken Kinas plats i FN, som tidigare innehades av regimen på Taiwan. Den ständiga platsen i FN:s säkerhetsråd ger Kina en stark position i alla globala säkerhetsfrågor.