Tal
14 mars 2001
Anna Lindh

Presentation i Europaparlamentet inför Stockholmstoppmötet.

Talet hölls i egenskap av ordförande i EU:s Ministerråd

Fru/herr talman! Ärade parlamentsledamöter!
I morse diskuterade vi Europas framtid. Och det är sannerligen ett nytt Europa, En ny Union som håller på att formas.

Den största förändringen är givetvis utvidgningen – där EU nu banar väg för Europas historiska återförening.

Sen har vi Framtidsdebatten som ställer frågan: 'Vilken slags Europa vill vi ha?' med sikte på det långa perspektivet inför och bortom nästa regeringskonferens.

Men det är den tredje stora förändringsprocessen vi ska diskutera nu, moderniseringen av den europeiska modellen, där Europeiska rådets möte i Stockholm 23-24 mars har en central roll.

Det handlar om full sysselsättning inom EU.

Det handlar om arbetskvalitet och livslångt lärande.

Det handlar om sociala och ekonomiska reformer.

Unionen gjorde i fjol i Lissabon ett historiskt vägväl när man tog sig an dessa frågor. De är centrala för medborgarna och därmed också för unionens politiska legitimitet.

Fortfarande går 14 miljoner människor i Europa utan jobb - ett gigantiskt slöseri med ekonomiska resurser och ett förakt mot människors kunskap och ambitioner. Ett eget jobb och en egen försörjning skapar delaktighet, trygghet och värdighet. Arbetslöshet föder osäkerhet, utslagning och främlingsfientlighet.

Vägen till full sysselsättning och ökad konkurrenskraft går över ekonomiska och sociala reformer som ökad utbildning och livslångt lärande, ökad jämställdhet och moderniserad social trygghet, stärkt välfärd och kvalitet i arbetet. Den förutsätter öppna och fungerande marknader, en sund makroekonomisk politik och ett företagsklimat som underlättar investeringar och företagsetablering, inte minst inom växande områden som IT och bioteknik.

Vi behöver en balans mellan sociala och ekonomiska reformer. Alla dessa områden är ömsesidigt beroende av varandra för att Unionen till år 2010 ska nå sina höga mål:

- att skapa världens ledande kunskapsbaserade ekonomi
-att skapa 20 miljoner nya jobb
-att kombinera konkurrenskraft och större social sammanhållning.

Europeiska rådet i Stockholm är det första i en serie av vårtoppmöten som öppet och självkritiskt ska bedöma de framsteg som gjorts och ta nya steg. Arbetet drivs både med gemenskapsrätt och med den nya öppna samordningsmetoden.

Det är viktigt att fokusera våra åtgärder inom ramen för Lissabon-processen, som många i detta hus framhållit. Vi får inte urholka den genom att tillföra alltför många nya frågor. Vi behöver inga nya processer. Stockholmsmötet bör istället peka ut vissa prioriterade områden:

I Stockholm vill vi för det första ytterligare förstärka de ambitiösa sysselsättningsmålen, som för år 2010 som ligger på 70% av hela arbetskraften och 60 % för kvinnor. Vi bör överväga att sätta upp mål redan för år 2005 och lägga till särskilda mål för sysselsättningen hos de äldre, där det finns en enorm potential - endast 38% i åldersgruppen 55-64 år arbetar idag och det är naturligtvis absurt att samtidigt som vi lever längre och blir allt friskare är de äldre ovälkomna på arbetsmarknaden.

Vi vill slå fast ett antal viktiga sociala mål för jämställdhet, mångfald och delaktighet på arbetsplatsen. 'Det goda arbetet'- att utveckla kvaliteten i arbetslivet – är både en välfärdsfråga och det bästa sättet att tillvarata medarbetarnas fulla kapacitet.

Vi vill befästa det livslånga lärandets centrala roll både för individuell utveckling och för Europas konkurrenskraft och bjuda in Kommissionen att ta fram mål också för det livslånga lärandet.

I Stockholm förväntar vi oss för det andra att ta viktiga steg framåt när det gäller modernisering av Europas ekonomi.

Vi vill driva på reformeringen av de finansiella marknaderna och nå en gemensam marknad för finansiella tjänster senast 2005 och för riskkapital senast 2003. För detta krävs, som baron Lamfalussy påpekar i sin rapport, en effektivare beslutsprocess. Vi hoppas att enighet om detta kan uppnås till toppmötet.

Vi behöver fortsätta arbetet på att öppna upp marknaderna för el, gas och post samt järnvägs- och flygtrafiken.

Låt mig påpeka att öppna upp produkt- och kapitalmarknader är inget självändamål. Vi gör det därför att det – förutom tillväxt och ökad sysselsättning - även är bra för konsumenterna: lägre priser, större utbud och bättre kvalité på tjänster och varor. Här är också den externa handelspolitiken viktig – en fri och rättvis världshandel ligger i Europas konsumenters intresse.

I Stockholm måste vi för det tredje möta Europas demografiska utveckling: låga födelsetal och stigande andel äldre hotar att kraftigt öka försörjningsbördan för personer i arbetsför ålder från omkring år 2010 och framåt.

Vi behöver en omfattande översyn av pensionssystemen och en diskussion runt utformningen av barnomsorg och kanske också sjukvård och äldreomsorg. De sociala försäkringssystemen måste underlätta att förena yrkesliv och familjeliv.

Vi behöver åtgärder för ökat deltagande på arbetsmarknaden, ökad jämställdhet och ett livslångt lärande också för att möta de demografiska utmaningarna.

I Stockholm bör vi för det fjärde underlätta för ny teknologi för att skapa tillväxt och förbättra för medborgarna.

Vi vill utnyttja bioteknologins möjligheter att skapa bättre läkemedel med hänsyn tagen till dess moraliska och etiska dimensioner.

Vi vill vidareutveckla eEurope och motverka den digitala klyftan– så att IT kommer alla till del.

I Stockholm måste vi för det femte inkludera det ekologiska perspektiv som saknades i Lissabonstrategin och bygga en bro till toppmötet i Göteborg.

Vi vill att miljövänlig teknologi också ska ses som en viktig faktor för tillväxt och sysselsättning och peka på vikten av effektiv resursanvändning.

I alla dessa frågor undersöker nu ministerråden hur kandidatländerna kan knytas till processen.

Jag vill också understryka vikten av att den ekonomiska och monetära unionen utvecklas framgångsrikt. Som ordförande kommer Sverige att aktivt verka för att den introduktion av sedlar och mynt i euro som skall ske i valutaunionen i början av 2002 blir en odelad framgång. Det ligger i vårt gemensamma intresse.

Jag vill också nämna att Rysslands president Putin kommer att besöka Stockholm i anslutning till toppmötet den 23 mars för informell arbetslunch med EU:s stats- och regeringschefer. Vi förutser att diskussionen med Putin bl.a. kommer att handla om ekonomiska- och sociala frågor.

Som sedvanligt är kommer Europeiska Rådet att diskutera några aktuella utrikespolitiska frågor. Jag förutser diskussioner kring Unionens ansträngningar att bidra till en fredlig utveckling i områden som Mellanöstern, Västra Balkan och den koreanska halvön.

Fru talman,
Sysselsättning och välfärd är medborgarnas viktigaste frågor. Misslyckas vi hotar förutom stigande arbetslöshet, främlingsfientlighet och fördjupade klyftor i samhället också en förtroendekris för Unionen. Lissabon-processen är därför en förutsättning inte bara för hållbar tillväxt, full sysselsättning och social sammanhållning i Europa utan i förlängningen för trovärdigheten i hela Europasamarbetet.

I alla dessa frågor har Europaparlamentet hela tiden varit pådrivande och har genom sin unika kombination av folklig förankring och Europaövergripande ansvar en central roll också i det fortsatta arbetet. Jag ser fram emot era synpunkter!