Utredningen om utvärdering av förbudet mot köp av sexuell tjänst

Den 2 juli 2010 överlämnades betänkandet "Förbud mot köp av sexuell tjänst. En utvärdering 1999-2008" (SOU 2010:49) till regeringen. Utredningen har letts av justitiekansler Anna Skarhed.

Utredningens uppdrag har varit att utvärdera tillämpningen av förbudet mot köp av sexuell tjänst och de effekter förbudet har fått sedan det trädde i kraft 1999. Utredningen har undersökt hur bestämmelsen fungerar i praktiken och vilka effekter förbudet har haft för förekomsten av prostitution och människohandel för sexuella ändamål i Sverige. En utgångspunkt för arbetet har varit att köp av sexuell tjänst fortfarande ska vara kriminaliserat.

Utredningens slutsatser

Utvärderingen visar att förbudet mot köp av sexuell tjänst har haft avsedd effekt och utgör ett viktigt instrument för att förebygga och bekämpa prostitution och människohandel för sexuella ändamål.

Utredningen konstaterar att prostitutionen i Sverige, till skillnad från i jämförbara länder, sedan förbudet infördes i vart fall inte har ökat.

Gatuprostitutionen i Sverige har sedan förbudet infördes 1999 halverats. Denna minskning får anses vara en direkt följd av kriminaliseringen av sexköp.

När det gäller prostitution där den inledande kontakten tas via Internet är omfattningen av sådan prostitution större i våra grannländer. Det finns ingenting som tyder på att det skulle ha skett en större ökning av prostitutionen på Internet i Sverige än i dessa jämförbara länder. Detta talar mot att förbudet skulle ha medfört att gatuprostitutionen i Sverige bytt arena till Internet.

Ingenting tyder heller på att omfattningen av sådan inomhusprostitution som inte marknadsförs genom annonser i tidningar och på Internet, till exempel prostitution på massagesalonger, sexklubbar och hotell samt i restaurang- och nattklubbsmiljöer skulle ha ökat under senare år. Det finns inte heller några uppgifter som tyder på att prostituerade som tidigare utnyttjats i gatumiljön numera finns i inomhusprostitution.

Utredningen konstaterar vidare att det är svårt att bedöma den exakta omfattningen av människohandel för sexuella ändamål i Sverige. Etableringen av denna typ av kriminalitet anses dock ha betydligt mindre omfattning här än i andra jämförbara länder. Enligt Rikskriminalpolisen är det uppenbart att förbudet mot köp av sexuell tjänst fungerar som en barriär för människohandlare och kopplare som överväger att etablera sig i Sverige.

Utredningen visar således att kriminaliseringen av köp av sexuell tjänst har bidragit till att bekämpa prostitution och människohandel för sexuella ändamål.

Vidare konstaterar utredningen att förbudet mot köp av sexuell tjänst också har en normativ effekt. Det har skett en markant förändring av inställningen till köp av sexuella tjänster som i tiden sammanfaller med kriminaliseringen av sexköp. Det finns numera ett starkt stöd för förbudet mot köp av sexuell tjänst i Sverige. Förbudet har visat sig ha en avskräckande effekt på sexköpare. Utredningen har inte kunnat finna att kriminaliseringen negativt drabbat de personer som utnyttjas i prostitution.

Utredningens undersökning av hur förbudet tillämpats visar att polis och åklagare, efter en inledande period med viss osäkerhet, numera anser att tillämpningen fungerar i huvudsak väl. Det står emellertid klart att effektiviteten i tillämpningen är beroende av vilka resurser som sätts in och vilka prioriteringar som görs inom rättsväsendet.

Utredningens förslag

Utredningen betonade nödvändigheten av ett fortsatt och uthålligt socialt arbete för att förebygga och bekämpa prostitution och människohandel för sexuella ändamål och föreslog att det skulle inrättas ett nationellt centrum med uppgift att leda arbetet mot prostitution och människohandel för sexuella ändamål. Vidare föreslog utredningen att straffmaximum för köp av sexuell tjänst skulle höjas från fängelse i sex månader till fängelse i ett år. Utredningen gjorde vidare bedömningen att en person som utnyttjas i prostitution kan vara att anse som målsägande vid köp av sexuell tjänst. Frågan måste dock avgöras i varje enskilt fall. Utredningen ansåg inte att undantag borde göras från kravet på dubbel straffbarhet för att därigenom göra det möjligt för svensk domstol att döma för sexköpsbrott begångna utomlands.

Lagändring träder i kraft 1 juli

Den 12 maj 2011 beslutade riksdagen att bifalla en proposition från regeringen med förslag om skärpt straff för köp av sexuell tjänst (prop. 2010/11:77). Den 1 juli 2011 höjs således straffmaximum för köp av sexuell tjänst från fängelse i sex månader till fängelse i ett år. Syftet med skärpningen är att skapa utrymme för en mer nyanserad bedömning av straffvärdet vid allvarliga fall av köp av sexuell tjänst.