Rosenbad

Från bad i rosor till bondepalats

Namnet Rosenbad kommer av det badhus som uppfördes av badmästaren, Christopher Thiel i början av 1680-talet vid Drottninggatan, närmast Strömmen. Drottninggatan fick för övrigt sitt namn redan 1639, antagligen för att hedra drottning Kristina.

Badhuset erbjöd, förutom vanliga bad, rosenbad, kamomillbad och liljebad som ansågs stärkande för hälsan. Badet blev snart stadens mest populära och drevs av familjen Thiel fram till 1761.

Byggnaden köptes då av familjen Bonde som senare lät riva den för att bygga sitt Bondeska palats under 1780-talet. Palatset dominerade läget vid Strömmen fram till förra sekelskiftet då det revs för att ge plats åt de nuvarande byggnaderna i kvarteret Rosenbad. Palatset kan dock fortfarande beskådas i en relief på Rosenbads fasad i hörnet Drottninggatan - Strömgatan.

En del av palatset, mot Drottninggatan, hyrdes under 1830-talet och en bit framåt av en schweizare som där drev ett av stadens första hotell: Hotel Garni - Rum för resande. I källaren öppnades det omtalade Rosenbads schweizeri.

Idag är det främst de många rosorna - i fasaden kring portar och fönster och invändigt i tak och kring pelare och entréer - som kan få oss att associera till namnet Rosenbad.

Nuvarande Rosenbad och dess arkitekt

Byggnaden Rosenbad ritades av Ferdinand Boberg (1860-1946) åt AB Rosenbad och Nordiska Kreditbanken och stod klar 1902, som en symbol för nordisk modernitet, både i arkitektur och verksamhet. Här samsades en bank, kontor, paradlägenheter, café, barer och restaurangverksamhet i originella och påkostade lokaler.

Vissa kritiker menade att Rosenbad stilmässigt inte passade in i Stockholms helhetsbild. Själv var Boberg nöjd med att ha skapat en konstnärlig effekt och att ha givit en ljus och glad ton åt ett av stadens vackraste stråk vid Strömmen. Många höll med honom. Tornens originella spetsverk och de öppna loggiorna föll många i smaken.

Ferdinand Boberg, som kallades "den moderne virtuosen" av arkitekten som senare ritade Stockholms Stadion, kom att bli en banbrytare för jugendstilen i Sverige. Under sitt liv skapade Boberg många välkända byggnader, kanske främst i Stockholm. Det började med den nya brandstationen i Gävle 1890 och fortsatte sedan i huvudstaden med Rosenbad, Prins Eugens Waldemarsudde och Thielska Galleriet på Djurgården, Centralposthuset på Vasagatan och LO-borgen vid Norra bantorget, NK-huset på Hamngatan, gasklockorna i Hjorthagen och elverket på Södermalm, som idag är moské.

Rosenbad och de övriga regeringskvarteren förvaltas av Statens fastighetsverk.