Diplomatiskt ABC

A

  • Ackreditering

    Det är den procedur då en ambassadör från en sändande stat överlämnar sin fullmakt (se Kreditivbrev) till den mottagande statens statschef. Enligt huvudregeln har en ambassadör i och med detta tillträtt sin befattning.

  • Agremang

    Innan en ambassadör utnämns, ber man den mottagande staten att godkänna den person man har föreslagit till posten; man ber om samtycke. Normalt brukar kandidaten godkännas. I annat fall behöver den mottagande staten inte motivera sitt beslut.
    (franska: agrément = samtycke)

  • Aide-mémoire

    Det är oftast en sammanfattning av ett meddelande, som framförs muntligen till en tjänsteman vid ett annat lands ambassad eller i det andra landets utrikesministerium. Sammanfattningen lämnas till tjänstemannen och är en bekräftelse på det som sagts. Aide-mémoire används ibland istället för en note (se Note), då man vill tona ner den mer högtidliga prägel som en note har.

  • Ambassad

    Det är den diplomatiska representation som har högst rang. En ambassad leds normalt av en ambassadör. Under honom eller henne kan det finnas en minister, ett eller flera ambassadråd, en eller flera ambassadsekreterare på olika nivåer, som då kallas förste, andre och tredje ambassadsekreterare. Det kan också finnas specialattachéer, till exempel en lantbruksattaché eller en försvarsattaché. Tillsammans representerar de den handläggande, diplomatiska personalen. Det är den personal som självständigt förhandlar eller rapporterar i ett ärende. Där finns också assistenter, så kallad administrativ och teknisk personal, som är utsända eller lokalanställda.

Upp

B

  • Beskickning

    Det är en diplomatisk representation, vanligtvis en ambassad.

  • Besök

    Diplomatiska överläggningar sker ofta i samband med besök av stats- eller regeringschefer, utrikesministrar eller fackministrar av olika slag. Statsbesök är ett officiellt besök av en statschef. Statschefen åtföljs ofta av utrikesministern eller någon annan medlem av regeringen. Stats-, utrikes- eller fackministrar avlägger officiella besök eller arbetsbesök. Officiella besök är något mer formella och sker oftast efter en inbjudan från en annan stats regering.

  • Bilateral

    Det är något som berör två stater (jämför Multilateral).

  • Blåbok

    Det är en officiell bok, i vilken det till exempel kan beskrivas hur vissa förhandlingar gått till. I Sverige används beteckningen blåbok mest för de årliga sammanfattningarna av FN:s generalförsamling (jämför Vitbok).

Upp

C

  • Chargé d'affaires

    Det kan vara en beskickningschef av lägre rang, som inte är ackrediterad hos statschefen utan hos utrikesministern. Det kan också vara en diplomat, som fungerar som chef då den ordinarie beskickningschefen inte är närvarande.
    (franska: en som fått i uppdrag att sköta vissa angelägenheter)

  • Chiffer/Krypto

    Det är ett kodat telegram, som inte är skrivet i klartext. Man brukar tala om chiffertelegram eller kryptotelegram.

  • Consensus

    Brukar kallas enhällighetsprincipen och innebär att ett beslut bara kan fattas om det råder enighet, att alla måste vara överens.

Upp

D

  • Delegation

    Det kan vara en tillfälligt sammansatt grupp av personer, som vid ett tillfälle företräder sitt land vid en viss konferens eller förhandling. Det kan också vara en representation, som ständigt finns vid en internationell organisation. Ett exempel på det är Sveriges ständiga representation vid FN.

  • Démarche

    Det är ett skriftligt eller muntligt påpekande från en regering till en annan. Det innehåller ofta en uppmaning om att vidta en viss åtgärd.
    (franska: inskridande)

  • Depesch

    Det är en rapport som normalt skrivs av en ambassadör och är ställd till utrikesministern.
    (franska: dépecher=skynda)

  • Depositarie

    Originaltexten till en internationell överenskommelse lämnas, eller deponeras, hos ett land eller en organisation. Landet eller organisationen kallas då depositarie. Hos depositarien lämnas också bevisen för att ett avtal har blivit godkänt av de regeringar som är bundna av överenskommelsen.

  • Diplomatisk kurir

    Det är en person som har hand om diplomatisk post eller en sändning som innehåller sådan post. Kurirsäckar är plomberade, förseglade, och får absolut inte öppnas eller hållas kvar av tullen.

  • Dossier

    Det är handlingar som hör till samma ärende och som arkiveras tillsammans. Inom utrikesförvaltningen används ett enhetligt dossiersystem som är indelat efter respektive avdelning.

  • Doyen (man) Doyenne (kvinna)

    Det står för den beskickningschef, som varit längst i tjänst på en viss stationeringsort. Vid de tillfällen då den diplomatiska kåren har gemensamma intressen att bevaka, är det hon eller han som för kårens talan. Denna person representerar också diplomatiska kåren i vissa officiella sammanhang. Med den diplomatiska kåren menas de diplomatiska företrädarna för alla ambassader på tjänstgöringsorten.
    (latin: chef för tio)

Upp

E

  • En clair

    Ett telegram som inte är kodat.
    (franska: i klartext)

  • Envoyé

    Så kallas en chef för en diplomatisk representation av lägre rang, som då oftast är en legation.
    (franska: en som är utsänd)

  • Exekvatur

    Det är den mottagande statens erkännande av en utländsk konsul, som därmed kan bedriva sin verksamhet.
    (latin: må han utöva!)

  • Exterritorialitet

    Förr ansågs en beskickning åtnjuta immunitet och privilegier därför att den låg på den sändande, inte mottagande, statens territorium. Den var exterritoriell.

Upp

H

  • Hemlig

    Det är en sekretessbelagd handling och den ska ha en stämpel där det står "hemlig". I hemligstämpeln ska det stå vilken eller vilka lagar som stöder sekretessen. Hemligstämpeln av en handling är en uppmaning att kontrollera om handlingen kan lämnas ut eller inte.

Upp

I

  • Immunitet

    Den som är befriad från det mottagande landets jurisdiktion har immunitet. Det kan till exempel innebära att diplomater inte kan dömas för brott. Personalen vid en ambassad har olika grad av immunitet. Den som har fullständig straffrättslig immunitet kan inte straffas för något brott som begåtts i det mottagande landet. Men det innebär ändå att man måste lyda det mottagande landets lagar.

Upp

K

  • Konsulat

    Det är en utlandsrepresentation, som har som sin viktigaste uppgift att ta hand om konsulära ärenden. Det kan till exempel gälla att utfärda pass eller att hjälpa personer som hamnat i en nödsituation. Konsulatet finns oftast i någon annan stad än i landets huvudstad. På karriärkonsulaten leds arbetet av utsänd personal. På honorärkonsulat är det privatpersoner som har ansvar för konsulatet. En honorärkonsul får ingen lön, utan har accepterat arbetet mer som ett hedersuppdrag. Konsulat kan kallas generalkonsulat, konsulat, vicekonsulat eller konsularagentur.

  • Konvention

    Så kallas vissa överenskommelser, som oftast har ingåtts mellan flera stater.

  • Kreditivbrev

    Det är en fullmakt utfärdad av ett lands statschef för en ambassadör, som är utsedd att representera landet. Kreditivbrevet lämnas till statschefen i det mottagande landet när den nye ambassadören börjar sin tjänst (se Ackreditering). Samtidigt brukar ett så kallat rappellbrev lämnas. Det är en handling som bekräftar att den avgående ambassadören slutar sin tjänst.
    (italienska: credenza = tilltro)

Upp

L

  • Legation

    Det är en diplomatisk representation av lägre rang. Chefen för en legation brukar oftast vara en envoyé. Sverige har numera ingen legation, men fram till slutet av 40-talet var det vanligt att mindre länder lät sig representeras av en legation istället för en ambassad.

Upp

M

  • Memorandum

    Det är ett meddelande från en stat till en annan. Ofta innehåller det uppgifter om inställningen i en viss fråga. Uttrycket används också om vissa typer av överenskommelser mellan två länder.
    (latin: något som bör kommas ihåg)

  • Minister

    Det var ursprungligen titeln på en beskickningschef av lägre rang, men är numera titeln på en ambassadtjänsteman, som är av högre rang än ett ministerråd och ett ambassadråd.

  • Ministeriell note

    Se Note.

  • Ministerråd

    En titel på en diplomatisk tjänsteman, som är av högre rang än ett ambassadråd och lägre än en minister.

  • Multilateral

    Något som berör flera stater (jämför Bilateral).

Upp

N

  • Note

    Det är ett skriftligt meddelande som har en viss form. Det skickas antingen från en utländsk ambassad till landets utrikesdepartement, eller tvärtom. Den vanligaste formen av note är tredjepersonsnote, som också kallas verbalnote. En sådan note undertecknas inte och istället för en signatur används en stämpel. I stämpeln görs en parafering (se Parafera) av beskickningschefen eller den tjänsteman som är ansvarig för noten. En note kan också vara en skrivelse till det mottagande landets utrikesminister och har undertecknats av beskickningschefen. Denna form av note kallas ministeriell note och används för viktigare meddelanden till regeringen i det land där beskickningschefen är ackrediterad (se Ackreditering). Den används framförallt när överenskommelser har gjorts skriftligen.

  • Nuntie

    Så kallas Vatikanens (påvens) sändebud.

Upp

O

  • Okränkbarhet

    Diplomater tillhör dem som är okränkbara till sin person. En diplomat får till exempel inte anhållas av polisen eller fråntas sin frihet på något annat vis, till exempel genom fängelse. Det heter att den mottagande staten ska visa en okränkbar person tillbörlig aktning. Med andra ord ska en sådan person behandlas med stor respekt. Det mottagande landet ska också göra allt det kan för att skydda personen mot angrepp eller sådant som skulle minska dennes frihet. Även beskickningars lokaler och diplomaters privatbostäder är okränkbara.

Upp

P

  • Parafera

    Det är när man bekräftar med en signatur att en avtalstext är "autentisk och slutgiltig", vilket innebär att texten rätt återger vad man kommit överens om under de förhandlingar som förts.

  • Persona non grata

    Den diplomatiska immuniteten får som följd att en utländsk diplomat som begått brott inte kan lagföras i det mottagande landet. Det mottagande landet kan dock förklara diplomaten för persona non grata, vilket innebär att det sändande landet uppmanas att återkalla diplomaten. Någon anledning behöver inte uppges. Om den sändande staten skulle vägra att kalla hem den diplomat, som inte är önskvärd, kan den mottagande staten i fortsättningen låta bli att erkänna diplomaten som en medlem av en beskickning.
    (latin: icke önskvärd person)

  • Privilegier

    Det är olika förmåner som bland annat diplomater får i det mottagande landet. Det kan till exempel vara befrielse från skatt eller tullavgifter.

  • Protokoll

    Oftast betyder protokoll något som är skrivet efter ett sammanträde och som sammanfattar vad som sagts där. I diplomatiska sammanhang kan det också betyda följande:

    A) regler för umgänget mellan stater, till exempel folkrättsliga regler om diplomatiska förbindelser eller vissa ceremonier i samband med besök eller förhandlingar,
    B) avdelning inom utrikesministerium som har hand om protokollära frågor, ärenden som gäller personalen vid utländska beskickningar och svarar för organisationen vid vissa officiella besök,
    C) samordningar,
    D) viss typ av internationell överenskommelse.

Upp

R

  • Rapport

    Så kallas oftast sådana skrivelser med analyser om utvecklingen inom olika sakområden i verksamhetslandet, som skickas från en beskickning hem till UD.

  • Ratificera

    Ordet används för att beteckna att regeringen fattar beslut om att godkänna ett avtal med en annan stat eller organisation. Men det kan också betyda att regeringen bekräftar att man har godkänt ett avtal genom att avtalet lämnas över till den som är depositarie (se Depositarie). Avtalet, de signaturer och annat som bekräftar godkännandet kallas för ratifikationsinstrument. Ett sådant godkännande kräver oftast att riksdagen först måste godkänna avtalet.

  • Representation

    se Delegation.

  • Resolution

    Så kallas ett beslut i multilaterala organisationer, till exempel FN:s generalförsamling.

Upp

S

  • Sekretess

    I dagligt tal brukar sekretess vara detsamma som hemligt. I en av Sveriges grundlagar, tryckfrihetsförordningen, finns den så kallade offentlighetsprincipen. Den innebär att allmänna handlingar som finns hos en myndighet är offentliga, om de inte skyddas av sekretess. Reglerna för sekretess finns i offentlighets- och sekretesslagen och offentlighets- och sekretessförordningen.

    Inom utrikesförvaltningen skyddas många handlingar av olika typer av sekretess. Det kan vara sekretess som finns av hänsyn till andra stater eller till enskilda personers ekonomiska och sociala förhållanden. Men den kan också finnas där för att skydda Sveriges säkerhet och beredskap. En sekretessbelagd handling bör förses med hemligstämpel.

  • Sidoackreditering

    Så kallas en ackreditering av en beskickningschef i annat land än i det land han eller hon är stationerad. Till exempel är Sveriges ambassadör i Chiles huvudstad Santiago de Chile sidoackrediterad i Lima, Peru.

  • Signatärmakt

    Så kallas en stat som undertecknar en internationell överenskommelse.

  • Skyddsmakt

    Det är en stat, som tar på sig uppdraget att skydda en annans stats intressen i ett tredje land, vanligen i fall då den andra staten inte har några diplomatiska förbindelser med det tredje landet eller tillfälligt dragit bort sin beskickningspersonal därifrån. Sverige är till exempel skyddsmakt för USA i Nordkorea. Det innebär att Sveriges representation i Nordkoreas huvudstad Pyongyang vid behov sköter ärenden, ofta humanitärt och konsulärt skydd samt administrativa uppgifter, som rör USAs intressen i Nordkorea.

  • Sändebud

    Det är detsamma som beskickningschef.

Upp

T

  • Traktat

    Det brukar vara det allmänna namnet på överenskommelser med stater eller internationella organisationer.

Upp

U

  • Ultimatum

    Det är ett skarpt formulerat meddelande från en stat till en annan, där mottagaren uppmanas att åtgärda något. För det mesta kopplas kraven till ett hot om bestraffning.
    (latin: det yttersta)

Upp

V

  • Verbal note

    Se Note.

  • Vitbok

    Det är en officiell dokumentsamling. I Sverige ges till exempel publikationen Utrikesfrågor ut, senast 2000.
    (från engelskans "white book")

Upp