Frågor och svar om bistånd

Den svenska utvecklingspolitiken kan sägas vila på två ben. Samstämmighetspolitiken (politiken för global utveckling) handlar om att alla politikområden ska dra åt samma håll, med målet om en rättvis och hållbar global utveckling. Utvecklingssamarbetet (biståndet), har målet att skapa förutsättningar för fattiga människor att förbättra sina levnadsvillkor. Dessa delar måste samverka och stötta varandra för att resultat ska uppnås. Därutöver finns den särskilda reformpolitiken för Öst- och Centraleuropa. Här hittar du svar på vanliga frågor om Sveriges bistånd.

Hur mycket ger Sverige i bistånd?

En procent av Sveriges bruttonationalinkomst (BNI) går till bistånd. 2014 motsvarar det 38,4 miljarder kronor.

Cirka 31,8 miljarder kronor används för verksamhet inom utgiftsområde 7 Internationellt bistånd. Cirka 6,5 miljarder avser verksamhet inom andra delar av statens budget som kan definieras som bistånd i enlighet med internationella riktlinjer från OECD:s biståndskommitté DAC. Det handlar bl.a. om vissa kostnader för mottagande av asylsökanden och det svenska bidraget till EU:s gemensamma bistånd som finansieras genom EU:s reguljära budget.

Mer information om det svenska biståndet hittar du under global utveckling och bistånd samt på Sida:s webbplats.

Upp

Hur väljer Sverige samarbetsländer?

Hösten 2006 beslutade regeringen att Sverige skulle minska antalet samarbetsländer. Man satte igång en så kallad landfokusprocess, som i augusti 2007 resulterade i ett beslut om att Sverige skulle ha utvecklingssamarbete med ett 30-tal länder. För dessa länder upprättas nu särskilda samarbetsstrategier.

Tidigare hade Sverige samarbetsavtal med ett 70-tal länder. För många av dessa fasas nu biståndet ut under en treårsperiod.

Det bistånd som går genom enskilda organisationer och som humanitärt stöd berörs inte av landfokuseringen.

Upp

Vad innebär Sveriges politik för global utveckling?

Politiken för global utveckling antogs av riksdagen 2003. I mars 2008 lade den borgerliga regeringen sin första skrivelse om denna politik och markerade därmed en nystart för genomförandet av politiken.

Kärnan i politiken är att alla politikområden måste dra åt samma håll - att de inte får motverka varandra utifrån målet om en rättvis och hållbar global utveckling. Fattiga människors perspektiv och ett rättsperspektiv är utgångspunkter i politiken.

Regeringen har identifierat sex globala utmaningar som ska vara fokus för den globala politiken under mandatperioden.

Upp

Vad är Milleniedeklarationen och millenniemålen?

Milleniedeklarationen antogs år 2000 av världens stats- och regeringschefer utifrån insikten att det behövs en helhetssyn på utveckling och fattigdomsbekämpning. Utifrån deklarationen antogs åtta mätbara och tidsbundna mål med det övergripande målet att halvera antalet människor som lever på mindre än en dollar om dagen till år 2015.

Upp