Produktsäkerhet

I Sverige tar arbetet med produktsäkerhet sin utgångspunkt i produktsäkerhetslagen. Den omfattar både varor och tjänster. Flera myndigheter övervakar att lagen efterlevs, bland andra Konsumentverket. När det gäller frågan om varors säkerhet är barn en prioriterad målgrupp. Myndigheten har också tagit fram en strategi för tjänstesäkerhet som fokuserar på olika typer av fritids- och idrottsaktiviteter. Konsumentverket har dessutom utarbetat en vägledning för systematiskt säkerhetsarbete med konsumenttjänster.

Utöver Konsumentverket samarbetar Myndigheten för samhällsskydd och beredskap med olika myndigheter för att skaffa bred kunskap om olyckor och säkerhetsarbete. Socialstyrelsen å sin sida samlar nationell statistik om skador. Även andra svenska myndigheter arbetar med säkerhetsfrågor, bland andra Kemikalieinspektionen och Elsäkerhetsverket.

Arbetet på EU-nivå

Det europeiska samarbetet med produktsäkerhet är välutvecklat och hänger samman med den fria rörligheten för varor och tjänster på EU:s inre marknad. Ett effektivt arbete med produktsäkerhet stärker också Europas konkurrenskraft. En kommitté med experter från alla EU-länder möts regelbundet för att diskutera olika frågor. EU-kommissionen samordnar också ett särskilt varningssystem där medlemsstaterna snabbt kan informera om farliga produkter - RAPEX.

Till skillnad från i Sverige finns inom EU inga allmänna regler om konsumenttjänsters säkerhet, men frågan har under senare år fått större uppmärksamhet.

Marknadskontroll

Alla EU:s medlemsstater är skyldiga att bedriva marknadskontroll. Med marknadskontroll avses alla åtgärder som en myndighet vidtar för att säkerställa att varorna på marknaden uppfyller gällande krav.

Konsumentverket utövar marknadskontroll över en rad konsumentprodukter, till exempel leksaker och personlig skyddsutrustning. Därutöver finns andra myndigheter som är ansvariga för kontrollen av konsumentprodukter inom sina respektive kompetensområden. Myndigheternas arbete med marknadskontroll bedrivs både genom förebyggande information, kontroller på försäljningsställen, dialog med näringsidkare och förbud och andra beslut. Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll, SWEDAC, samordnar marknadskontrollarbetet i Sverige.

Standardisering

Standardisering innebär att företag och andra intressenter inom en bransch enas om gemensamma regler för hur en produkt eller ett system bör utformas. Standarder kan bidra till lönsammare produktion och handel, ökad säkerhet och bättre skydd för hälsa och miljö.

EU:s medlemsstater beslutar gemensamt om regler som gäller till exempel säkerhets- och kvalitetskrav på de varor som rör sig fritt inom EU. Det finns en rad EG-direktiv som rör enskilda produktkategorier, såsom leksaker, maskiner och fritidsbåtar. Tidigare skulle i princip alla tekniska bestämmelser ingå i produktdirektiven och de var därför mycket detaljerade. Enligt den så kallade nya metoden, som tillkom 1985, anger produktdirektiven endast väsentliga säkerhetskrav som ställs på produkten. Det är därefter de europeiska standardiseringsorganens uppgift att utarbeta harmoniserade standarder med närmare tekniska specifikationer för produkterna.

Allt mer arbete läggs ned på att utarbeta globala och europeiska standarder istället för separata nationella lösningar. Det praktiska arbetet med att utforma standarder sker i tekniska kommittéer och arbetsgrupper som administreras av standardiseringsorganen. I kommittéerna finns företrädare för tillverkare, användare och myndigheter.