Sverige i utländska medier - mars 2002

Efter den schweiziska folkomröstningen om FN-medlemskap i början av mars publicerade det ryska veckobladet Kommersant Vlast en längre artikel med rubriken "Europeiska neutrariteter", där författaren gör en jämförelse mellan fem neutrala länders utrikespolitik, bl a Sveriges och Finlands. Tidningen konstaterar att de båda grannländerna efter Sovjetunionens fall blev medlemmar av EU och började fundera över om de egentligen behövde fortsätta vara neutrala - och drog helt motsatta slutsatser. "Finland försöker med alla medel göra sig av med sitt komplex av att befinna sig i Europas ödemarker och anser att bästa sättet att göra detta är att gå med i Nato (...) Sverige har ett helt annat förhållande till neutraliteten. Enligt de senaste opionionsundersökningarna är 65% av svenskarna emot ett medlemskap i Nato."

Även Luxemburger Wort hade en artikel om samma fem neutrala europeiska länder (Sverige, Finland, Österrike, Irland och Schweiz) med rubriken "Neutraliteten, ett naggat tabu", där man konstaterar att neutraliteten är på väg att överges i de fem länderna. Neutralitetspolitiken passar varken efter kalla krigets slut eller i ett utvidgat EU resp Nato. Genom att delta i militära operationer som leds av Nato (t ex i Bosnien och Kosovo) har de neutrala länderna successivt gett avkall på neutraliteten.

I en intervju i finländska Hufvudstadsbladet med rubriken "Handikapp att stå utanför Nato" menar Carl Bildt att det är ett handikapp för Finland och Sverige att stå utanför de beslutande strukturerna i Nato. Han anser att Sverige bör gå med men inte nu: "Nu vill jag prioritetera den europeiska försvarsdebatten och en uppbyggnad av den europeiska kapaciteten. Men i detta ligger med största sannolikhet ett Nato-medlemskap i ett perspektiv på fem år."

"Öppenhet är en vän, inte en fiende" är rubriken på en artikel i sydafrikanska Mail & Guardian, där en medarbetare besökt Statsrådsberedningens registrator och kunnat läsa statsministerns korrespondens med bl a Nelson Mandela och Thabo Mbeki. "Som kontrast föreställer jag mig att promenera in på, exempelvis 10 Downing Street och be att få läsa Mr Blairs korrespondens", skriver journalisten.

Le Figaro économie refererar resultatet av en studie om "den europeiska VD:n". Två kommenterande sidoartiklar beskriver skillnaden mellan Nord- och Sydeuropa med Sverige och Spanien som exempel. I artikeln från Stockholm beskrivs hur den lutherska kulturen alltjämt genomsyrar företagandet i Skandinavien: "Här är ingenting gratis, i det kollektiva omedvetna lever idén vidare om att man erövrar lyckan genom arbete". Detta får som resultat, skriver tidningen vidare, att även om man föds in i ett företag så måste man bevisa sin kompetens, annars söks företagsledningen utanför familjen (H&M och Ikea får exemplifiera). Om ett misstag begås ställs VD:n snabbt vid den offentliga skampålen. ABB-affären tas som ett "talande exempel på detta där Percy Barnevik inom loppet av 48 timmar försvann från affärsvärlden, nedbruten av all smutskastning."

Offentliggörandet av att den sydafrikanska sångerskan Miriam Makeba tilldelats Polarpriset rönte en hel del uppmärksamhet i sydafrikanska medier med rubriker som "Sverige ger Sydafrikas mest älskade sångerska utmärkelse på 70-årsdagen" och "Toppris till Mamma Afrika". Priset har även föranlett flera inslag i TV och radio, där man framhållit att det är en stor ära för Sydafrika att ha genererat en sångerska som nu hamnar i den illustra skaran av Polarpristagare.

En av många artiklar i brittiska medier om "företaget Svennis" är publicerad i The Independent med rubriken Till salu: Sven, en unik sorts engelsk hjälte (och mer intressant än Drottningen). I en kolumnistkommentar konstateras att "Han är inte längre den coola fotbollskillen som arbetar på sina egna villkor. Han är också en försäljare av produkter, en krämare som låter sig lockas av den som bjuder högst".