Försvarsdepartementets ansvarsområden

Försvarsdepartementet ansvarar för två huvudsakliga politikområden: Försvar och samhällets krisberedskap.
De är båda omfattande och rymmer många olika verksamhetsområden. Försvarsdepartementets ansvar är att bistå regeringen i såväl utformandet som förverkligandet av de politiska besluten inom ovanstående områden. Nedan finns en presentation som ger en översiktlig bild av vad försvar och samhällets krisberedskap inbegriper.

• Krisberedskap

  Krisberedskap är förmågan att, genom den organisation och de strukturer som skapas före, under och efter en kris, kunna förebygga och hantera krissituationer. Det pågår ett kontinuerligt arbete med att förebygga hot och risker samt förberedelser som ska stärka krisberedskapsförmågan.
  

• Skydd mot olyckor

  Skydd mot olyckor är del av krisberedskapen och omfattar åtgärder för att förebygga olyckor och begränsa konsekvenserna av olyckor. Med olyckor menas både olyckor vållade av människor och naturolyckor där människor, egendom eller miljö kan skadas. Skydd mot olyckor är ett område som främst syftar till att förebygga och hantera vardagens olyckor. De olika räddningstjänsterna är här den viktigast aktören.

• Militära försvaret

  Försvaret omfattar den verksamhet som bedrivs av Försvarsmakten och de så kallade stödmyndigheterna, dvs. Rekryteringsmyndigheten, Materielverket, Försvarsexportmyndigheten och Försvarets forkningsinstitut.

• Försvarsmakten ansvarar för Sveriges militära försvar och ska därigenom ha en ändamålsenlig organisation som klarar den uppgiften. Det innebär bland annat:
  - rekrytering av soldater och sjömän,
  - adekvat utbildning till rekryter och officerare
  - upprätthållandet av en bred försvarsförmåga, (armén, marinen och flygvapnet, men också underrättelsekapacitet m.m.)

• Försvarsmakten ska också ha beredskap och förmåga att kunna genomföra internationella insatser. Försvarspolitiken sträcker sig även utanför vårt lands gränser och syftar till att kunna bistå andra länder i sin kamp för fred och stabilitet.

• Sveriges säkerhetspolitik

  Sveriges säkerhet byggs solidariskt tillsammans med andra. Hot mot fred och säkerhet avvärjs i gemenskap och samverkan med andra länder och organisationer. I enlighet med denna doktrin deltar Sverige aktivt i olika internationella samarbeten inom försvarsområdet. Vi står fortfarande utanför Nato men samarbetar istället i det Nato-relaterade Partnerskap för fred, PFF. Inom EU finns den gemensamma säkerhets- och försvarspolitiken, GSFP, som stipulerar försvarssamarbetet mellan EU-länderna.
  Sverige är också mycket engagerat i det nordiska försvarssamarbetet (Nordefco), där Norden utvecklat ett djupt samarbete för att stärka såväl den nationella som den nordiska säkerheten. Detta samarbete inkluderar i vissa delar även Baltikum.

• Internationell verksamhet

  Det internationella engagemanget är en av de viktigaste uppgifterna inom det svenska försvaret. Genom internationella fredsfrämjande och humanitära insatser bidrar vi till en säkrare omvärld.

• Fredsfrämjande insatser

  Sveriges engagemang i internationella fredsfrämjande insatser syftar ytterst till att bidra till att upprätthålla internationell fred, och säkerhet och därmed underlätta för en rättvis och hållbar global utveckling. Svenskt deltagande i fredsfrämjande insatser handlar i förlängningen också om att främja vår nationella säkerhet och svenska intressen: Ökad säkerhet i vår omvärld ökar även säkerheten på hemmaplan.

• Nordiskt försvarssamarbete

  De nordiska länderna har, sedan länge ett mycket nära och väl fungerande samarbete på försvars- och krisberedskapsområdet. Samarbetet är byggt på ett ömsesidigt förtroende, vilket gör det unikt och tillåter att även frågor av känslig karaktär diskuteras. De nordiska länderna är överens om att vi har mycket att vinna genom erfarenhetsutbyte, samverkan, gemensamma lösningar och gemensamt agerande.
  

• Kvinnor i konfliktområden

  I krigsregioner har mannen av tradition en särställning och kvinnans rättigheter och betydelse för stabilitet i ett land förbises. År 2000 upprättade därför FN "Resolution 1325". Den angriper problemet och kräver att kvinnors situation i konflikter ska beaktas särskilt och att de involveras i arbetet med att skapa fred och återuppbygga landet.

• Europas försvarspolitik

  EU har sedan 2001 en gemensam säkerhets- och försvarspolitik. Den syftar till att utveckla unionens förmåga att förebygga och hantera kriser och konflikter utanför EU:s gränser. Detta görs via gemensamma miltära insatser men också civila humanitära räddningsinsatser.

• Folkrätt: krigets lagar

  Försvarsdepartementet ansvarar för det nationella införandet av den internationella humanitära rättens regler i Sverige, det vill säga den del av folkrätten som är tillämplig vid väpnad konflikt.
  

• Underrättelsefrågor

  Underrättelsetjänst bedrivs till stöd för svensk säkerhets, utrikes- och försvarspolitik. Underrättelsetjänsten bidrar till att stärka Sveriges långsiktiga utrikes- och säkerhetspolitiska handlingsfrihet och vår försvarspolitiska förmåga.