Grundlagarna

Grundlagarna är svårare att ändra än andra lagar. De kan bara ändras eller upphävas genom att riksdagen fattar två likalydande beslut. Mellan besluten ska val till riksdagen ha hållits. Inga andra lagar eller förordningar får strida mot grundlagarna.

Riksdagen har under 2010 beslutat om en grundlagsreform vid två tillfällen, före och efter riksdagsvalet i september. Grundlagsändringarna berör regeringsformen, tryckfrihetsförordningen och yttrandefrihetsförordningen och träder i kraft den 1 januari 2011. Det innebär även följdändringar i andra lagar.

Regeringsformen

Grunddragen i det svenska statsskicket framgår av regeringsformen. Där slås bland annat fast att all offentlig makt i Sverige utgår från folket samt att folkstyrelsen bygger på fri åsiktsbildning och allmän och lika rösträtt. Där finns vidare regler bland annat om hur riksdag och regering utses och arbetar, och om vilka grundläggande fri- och rättigheter som medborgarna har gentemot det allmänna.

Successionsordningen

Att Sverige ska ha en kung eller drottning som statschef slås fast i regeringsformen, men vem som ska inneha tronen regleras i successionsordningen, som kom till år 1810. Fram till år 1979 hade Sverige manlig tronföljd. Då beslutade riksdagen att även en kvinna skulle kunna ärva tronen.

Enligt successionsordningen måste regeringen godkänna den person som en prinsessa eller prins ska gifta sig med.

Tryckfrihetsförordningen

Den senaste tryckfrihetsförordningen antogs 1949, men Sverige grundlagsfäste tryckfriheten redan år 1766 som första land i världen. Tryckfriheten innebär rätt att framställa och sprida tryckta skrifter utan föregående censur och andra hinder. Ett annat inslag i tryckfrihetsförordningen är medborgarnas rätt att ta del av allmänna handlingar, den så kallade offentlighetsprincipen.

Yttrandefrihetsgrundlagen

Yttrandefrihetsgrundlagen antogs 1991 och är Sveriges yngsta grundlag. Den omfattar medier som TV, film och tekniska upptagningar och innehåller precis som tryckfrihetsförordningen bestämmelser om rätt att sprida information och om förbud mot censur.

Riksdagsordningen

Utöver grundlagarna finns riksdagsordningen, som har en särställning mellan grundlag och vanlig lag. För att ändra den krävs endast ett riksdagsbeslut, men detta måste fattas med kvalificerad majoritet (minst tre fjärdedelar av de röstande och mer än hälften av ledamöterna). I riksdagsordningen finns detaljerade bestämmelser om riksdagen och dess arbetsformer.

EU och grundlagarna

Som medlem i Europeiska unionen omfattas Sverige också av EU-rätten, vilket betyder att lagar som stiftats gemensamt i EU i regel står över medlemmarnas nationella lagar. Vid EU-inträdet fick Sverige därför göra ett par mindre justeringar i grundlagarna. Bland annat infördes en bestämmelse i regeringsformen som anger att riksdagen kan överlåta beslutanderätt till EG (numera EU) så länge som EG (EU) har ett fri- och rättighetsskydd motsvarande det som ges i regeringsformen och i den europeiska konventionen om skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna.