Grundlagarna

Hur Sverige ska styras framgår av regeringsformen, som är en av Sveriges fyra grundlagar. De övriga är tryckfrihetsförordningen, yttrandefrihetsgrundlagen och successionsordningen.

Grundlagarna är svårare att ändra än andra lagar. De kan bara ändras eller upphävas genom att riksdagen fattar två likalydande beslut. Mellan besluten ska val till riksdagen ha hållits. Inga andra lagar eller förordningar får strida mot grundlagarna.

Regeringsformen

Grunddragen i det svenska statsskicket framgår av regeringsformen. Där slås bland annat fast att all offentlig makt i Sverige utgår från folket samt att folkstyrelsen bygger på fri åsiktsbildning och allmän och lika rösträtt. Det finns även regler om hur riksdag och regering utses och arbetar, och om vilka grundläggande fri- och rättigheter medborgarna har.

Successionsordningen

Att Sverige ska ha en kung eller drottning som statschef slås fast i regeringsformen. Men vem som ska inneha tronen regleras i successionsordningen som kom till år 1810. Fram till år 1979 hade Sverige manlig tronföljd. 1979 beslutade riksdagen att statschefens äldsta barn, oavsett kön, skulle vara det som ärvde tronen.

Enligt successionsordningen får en prins eller prinsessa inte gifta sig om inte regeringen har samtyckt till det. En prins eller prinsessa som gifter sig utan regeringens samtycke förlorar rätten att ärva tronen.

Tryckfrihetsförordningen

Den senaste tryckfrihetsförordningen antogs 1949, men Sverige grundlagsfäste tryckfriheten redan år 1766, som första land i världen. Tryckfriheten innebär bland annat rätt att framställa och sprida tryckta skrifter utan föregående censur och andra hinder. Ett annat inslag i tryckfrihetsförordningen är medborgarnas rätt att ta del av allmänna handlingar.

Yttrandefrihetsgrundlagen

Yttrandefrihetsgrundlagen antogs 1991 och är Sveriges yngsta grundlag. Den omfattar medier som TV, film och tekniska upptagningar och innehåller precis som tryckfrihetsförordningen bestämmelser om rätt att sprida information och om förbud mot censur.

Riksdagsordningen

Utöver grundlagarna finns riksdagsordningen, som har en särställning mellan grundlag och vanlig lag. För att ändra den krävs endast ett riksdagsbeslut, men detta måste fattas med kvalificerad majoritet, det vill säga minst tre fjärdedelar av de röstande och mer än hälften av ledamöterna. I riksdagsordningen finns detaljerade bestämmelser om riksdagen och dess arbetsformer.

EU och grundlagarna

Som medlem i Europeiska unionen omfattas Sverige också av EU-rätten, vilket betyder att lagar som stiftats gemensamt i EU i regel står över Sveriges nationella lagar. Vid EU-inträdet fick Sverige därför göra ett par justeringar i grundlagarna. Bland annat infördes en bestämmelse i regeringsformen som anger att riksdagen kan överlåta beslutanderätt till EU så länge som EU har ett fri- och rättighetsskydd motsvarande det som ges i regeringsformen samt i Europarådets konvention om skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna.