Det offentliga Sverige
I Sverige finns tre politiska nivåer. På nationell nivå är riksdagen det politiska beslutsorganet. På lokal och regional nivå finns kommuner respektive landsting. Dessa är likställda i grundlagen, men skiljer sig åt i uppgifterna de har och utifrån vilket geografiskt område de ansvarar för. Utöver dessa tre tillkommer den europeiska nivån: EU.
Vart fjärde år är det allmänna val till riksdag, kommun och landsting. Till EU-parlamentet hålls val vart femte år. Nästa valår är 2014 då både val till riksdag, kommun och landsting samt till EU-parlamentet inträffar.
Som invånare i Sverige betalar man normalt skatt till nationell, regional och kommunal nivå. Det bestäms på varje nivå hur skatterna ska fördelas och vilka skattesatser som ska gälla, det vill säga hur mycket som ska betalas i skatt.
Nationell nivå
På nationell nivå representeras befolkningen av riksdagen, som har den lagstiftande makten. Initiativ till nya lagar tas oftast av regeringen, som också genomför riksdagens beslut. Till sin hjälp har regeringen ett regeringskansli med ett antal departement samt cirka 350 statliga myndigheter.
Regional nivå
Sverige är indelat i 21 län. I varje län finns en statlig regional myndighet, länsstyrelsen. Vissa statliga myndigheter har också verksamhet på regional och lokal nivå.
Det finns 20 landsting. Dessa leds av en folkvald församling. Landstingens huvudsakliga uppgift är sjukvård. Länen och landstingen omfattar samma geografiska områden (med undantag av Gotland) och de brukar därför ses som den regionala nivån.
Lokal nivå
Sverige är indelat i 290 kommuner. I varje kommun finns en folkvald församling, kommunfullmäktige, som beslutar om kommunens egna frågor.
Europeisk nivå
Med EU-inträdet 1995 fick det svenska samhället ytterligare en styrnivå: den europeiska. Som medlem omfattas Sverige av EU:s regelverk och deltar i beslutsprocessen när nya gemensamma regler ska utarbetas och beslutas. Sverige företräds av regeringen i Europeiska unionens ministerråd, som är EU:s högsta beslutande organ.
