Den lokala nivån
Sverige är indelat i 290 kommuner. I varje kommun finns en folkvald församling, kommunfullmäktige, som beslutar om kommunens egna frågor. Kommunfullmäktige utser i sin tur kommunstyrelsen som leder kommunens verksamhet.
Kommunfullmäktige fattar beslut inom ett stort antal områden: grund- och gymnasieskola, förskoleverksamhet, äldreomsorg, vägar, vatten- och avloppsfrågor, energifrågor, med mera. Kommunerna utfärdar också olika typer av tillstånd, till exempel bygglov och utskänkningstillstånd.
Verksamheten finansieras genom kommunalskatter, statsbidrag och avgifter, och regleras främst i kommunallagen. Andra viktiga lagar för kommunerna är socialtjänstlagen, plan- och bygglagen och skollagen.
Kommunfullmäktige sammanträder vanligtvis en gång i månaden och fattar alla viktigare principbeslut för kommunen. Sammanträdena är offentliga liksom protokollen från mötena. Man kan överklaga kommunala beslut genom antingen laglighetsprövning eller förvaltningsbesvär.
Kommunfullmäktige utser kommunstyrelsen. Det parti som har majoritet i fullmäktige får också majoritet i styrelsen. Kommunstyrelsen är det centrala förvaltningsorganet i kommunen. Kommunfullmäktige tillsätter också de nämnder som behövs för att fullgöra kommunens uppgifter. Nämnderna ansvarar för förvaltning och verkställande av fullmäktiges beslut. Det innebär att de har ett ansvar för den löpande verksamheten och för att genomföra enskilda fullmäktigebeslut. Nämnderna sköter också beredningen av ärenden som ska avgöras av fullmäktige. Utbildningsnämnd och socialnämnd är exempel på vanligt förekommande nämnder. Till varje nämnd hör i regel också en förvaltningsorganisation: till socialnämnden hör ett socialkontor och så vidare.
