Folkrätt: krigets lagar
Inom Regeringskansliet har Utrikesdepartementet det övergripande ansvaret för folkrätt. Försvarsdepartementet ansvarar för det nationella införandet av den internationella humanitära rättens regler i Sverige, dvs. den del av folkrätten som är tillämplig vid väpnad konflikt.
Den internationella humanitära rätten är de regler som blir tillämpliga i en väpnad konflikt, oavsett hur konflikten har uppkommit. Det saknar betydelse om en av staterna eller båda staterna anser att det råder krigstillstånd. Humanitär rätt är tillämplig om det pågår en väpnad konflikt, det vill säga om staterna använder väpnat våld mot varandra. Den humanitära rätten gäller även när interna strider i en stat pågår under en längre tid. Beroende på vilken typ av väpnad konflikt som råder, internationell, mellanstatlig eller inom en stats territorium, gäller olika delar av den humanitära rätten. Syftet med reglerna är att göra krigföringen så human som möjligt för att på så sätt begränsa lidandet för civila och icke stridande.
Krigets lagar
Den humanitära rättens regler kallas ibland krigets lagar och omfattar även vissa regleringar rörande vapenanvändning. I en väpnad konflikt är även de mänskliga rättigheterna tillämpliga, även om en stat i vissa fall kan göra undantag från vissa regler.
Krigets lagar är också ett samlingsnamn på de konventioner som tillkommit för att reglera just situationen väpnad konflikt.De delar av den humanitära rätten som syftar till att skydda personer som inte deltar i striderna är de fyra Genèvekonventionerna från 1949 (första Genèvekonventionen angående förbättrande av sårades och sjukas behandling vid stridskrafterna i fält, andra Genèvekonventionen angående förbättrande av behandlingen av sårade, sjuka och skeppsbrutna tillhörande stridskrafterna till sjöss, tredje Genèvekonventionen angående krigsfångars behandling samt fjärde Genèvekonventionen angående skydd för civilpersoner under krigstid) med två tillhörande tilläggsprotokoll från 1977 (första Tilläggsprotokollet om skydd för offren i internationella väpnade konflikter och andra Tilläggsprotokollet om skydd för offren i icke-internationella väpnade konflikter).
Genèvekonventionerna innehåller som sagt humanitära skyddsregler (skydd av civila, krigsfångars behandling m.m.) och ska tillämpas i varje förklarat krig eller annan väpnad konflikt, som uppstår mellan två eller fler av de höga fördragsslutande parterna, även om en av dem icke erkänner, att krigstillstånd föreligger.
De delar av den humanitära rätten som syftar till att vid väpnad konflikt förbjuda eller reglera användandet av vissa vapen och i vissa fall ange hur soldater får föra strid är bl.a. Haagkonventionerna från 1907, 1993 års Kemvapenkonvention och 1997 års konvention om förbud mot anti-personella minor (Ottawakonventionen).
Härutöver finns bland annat Haagkonventionen om skydd för kulturegendom i händelse av väpnad konflikt jämte tilläggsprotokoll från 1954.
Organ inom Regeringskansliet som befattar sig med folkrättsliga frågor
Totalförsvarets folkrättsråd
1991 upprättades under Försvarsdepartementet totalförsvarets folkrättsråd. Rådet ska följa utvecklingen inom den internationella humanitära rätten. Rådet ska vidare ansvara för samordning och utveckling inom totalförsvarets myndigheter varvid särskilt undervisnings- och informationsfrågor ägnas uppmärksamhet. Rådet ska slutligen ta initiativ för att främja utveckling, spridning och tillämpning av folkrättens regler inom totalförsvaret.
Totalförsvarets folkrättsråd har ledamöter från Utrikesdepartementet, Försvarsmakten, Krisberedskapsmyndigheten, Statens Räddningsverk, Totalförsvarets pliktverk, Försvarshögskolan och Svenska Röda Korset. Rådet ger ut en skriftserie med diverse folkrättsliga teman.
Vapenprojekt-delegationen
Delegationen för folkrättslig granskning av vapenprojekt (Vapenprojekt-delegationen) är en myndighet under Försvarsdepartementet vars uppgift är att granska vapenprojekt ur en folkrättslig synvinkel dvs. bedöma huruvida vapnet strider mot humanitärrättsliga regler. Granskningen ska ske i enlighet med vad som sägs i 1977 års tilläggsprotokoll 1 till Genèvekonventionerna angående skydd för krigets offer. Delegationen ska även följa vad som sker med vapenprojekt av större vikt som har granskats av delegationen. Delegationen, som leds av Försvarsdepartementet, består av högst åtta ledamöter från Utrikesdepartementet, Försvarsdepartementet, Försvarsmakten, Totalförsvarets forskningsinstitut och Försvarets materielverk. Regler för delegationen och dess arbete finns i förordningen (1994:536) om folkrättslig granskning av vapenprojekt.
Folkrättsdelegationen
Folkrättsdelegationen är en delegation under Utrikesdepartementets ledning vars uppgift bl.a. är att identifiera ämnen inom den internationella humanitära rätten som Sverige kan driva internationellt.
Arbetsgruppen för mänskliga rättigheter
Arbetsgruppen för mänskliga rättigheter är en arbetsgrupp med deltagare från flera departement. Gruppen stod bakom skrivelsen En nationell handlingsplan för de mänskliga rättigheterna, vilken överlämnades till riksdagen i januari 2002.
Arbetsgruppen, som leds av Justitiedepartementet och Utrikesdepartementet, ska följa upp handlingsplanen samt se till att den utvärderas. Gruppen utgör även ett forum för information och diskussion om det internationella MR-arbetet samt ska vid behov medverka i samordning och planering inför förhandlingar i internationella fora.
Inom ramen för detta arbete har Regeringskansliet tagit fram en hemsida om mänskliga rättigheter, regeringens webbplats för mänskliga rättigheter. Hemsidans syfte är att sprida information om mänskliga rättigheter och om regeringens arbete på detta område. På hemsidan finns också viss information om den humanitära rätten.
