Nato kvalitetsstämplar Sveriges nya försvar

PARP-värderingen och Natos slutsatser

Sammantaget kan konstateras att den nya inriktningen av det svenska försvaret ligger helt i linje med vad som generellt förordas inom Nato rörande framtida europeisk förvarsförmåga. Detta har tydligt framgått av de möten som genomförts i Natokretsen med enskilda allierade inom ramen för alliansens egen försvarsplaneringsprocess - möten där Sverige och vissa andra PFF-länder har möjlighet att delta som observatörer.

Natos expertis konstaterar i slutsatserna att "Även om Försvarsmakten i extrema fall fortfarande kommer att vara beroende av en mobilisering av reserver, med understöd av hemvärnet, torde Sveriges nyutvecklade operativa stridskrafter besitta en operativ förmåga och stridsduglighet som i första hand avskräcker från anfall och om det misslyckas kan försvara landet mot alla utom ytterst ihärdiga och utdragna angrepp."

Nato konstaterar också att "När det gäller nationellt försvar vidmakthåller Sveriges mark- (inbegripet hemvärnet), marin- och flygstridskrafter, med understöd av Försvarsmaktens organisation för logistik, en betydande kapacitet för ett självständigt och samordnat agerande, utan understöd från andra."

Bakgrund

Planning and Review Process( PARP) inrättades 1994 och Sverige deltar sedan 1995. Därmed utgör denna sedan flera år en integrerad del av Sveriges samarbete med Nato inom ramen för Partnerskap för fred (PFF). Arbetet följer en tvåårscykel vilken avslutas med PARP-värderingen (PARP-assessment).

Syftet är att tillhandahålla en grund för partnerländer att identifiera och utvärdera förmågor och förband som kan ställas till förfogande för multinationell tränings- och övningsverksamhet samt för insatser internationellt tillsammans med länder som är medlemmar i Nato.

Med uppsättandet av en insatsorganisation för insatser i Sverige, i närområdet och utanför närområdet försvinner den tidigare tydliga uppdelning mellan förband för nationellt försvar och registerförband för internationella insatser. Med den säkerhetspolitiska inriktningen att säkerhet byggs i samverkan med andra ställs bl.a. nya krav på militär interoperabilitet - en interoperabilitet vilken PARP-processen är central för. Samtliga förband i insatsorganisationen måste kunna verka tillsammans med andra - både de stående och de kontrakterade förbanden men till del även hemvärnet. På sikt, och efterhand som förbanden fylls upp med frivillig personal, bör därför också alla förband i insatsorganisationen som ska ha förmågan att kunna genomföra insatser även utanför svenskt territorium anmälas som registerförband till Nato.

Sverige har i år tillfrågats om det finns ett intresse av Natos internationella stabs utarbetade slutsatser. Detta ska ses i ljuset av ambitionen från Lissabontoppmötet i november 2010 att utveckla och fördjupa Natos partnerskap med icke-medlemmar. Slutsatserna formuleras av försvarsplaneringsexpertisen vid Natohögkvarteret. Slutsatserna är Natos egen bedömning av det svenska försvaret. De bedömer inte bara vad Sverige uppnår i förhållande till sin egen ambition till internationellt samarbete inklusive insatser utan ger också en bredare bedömning rörande utvecklingen av svensk försvarsförmåga generellt. Sverige bedöms i detta fall mot vad man inom Nato anser sig kunna förvänta av ett land av Sveriges storlek.

Som ett led i implementeringen av den nya säkerhetspolitiken, manifesterad i den svenska solidaritetsförklaringen, och av den nya inriktningen för försvaret är det naturligt med en större öppenhet rörande arbetet för att stärka förmågan att verka tillsammans med andra. Därför välkomnar Sverige att Nato lägger sina slutsatser till PARP-värderingen. Genom PARP-värderingen och dess slutsatser ges en unik möjlighet att ta del av en oberoende bedömning av det svenska försvaret.

PARP är en frivillig process vilken vänder sig till PFF-länder och sträcker sig över en period om två år. Den tvååriga cykeln följer ett politiskt styrdokument vilket anger inriktningen för planeringsperioden (5-7 år). Under processen tillhandahåller deltagande partnerländer uttömmande information kring kommande försvarsplanering, finansiell planering, nationella militära förmågor, planer på deltagande i internationella insatser m.m. Denna information sammanställs som svar på en enkät vilken utformas av Nato vartannat år. Baserat på informationen utformas förslag till partnerskapsmål. Dessa mål syftar till att stärka förmågan att arbeta tillsammans med andra länder enligt de standarder som finns i Nato. Efter såväl bilaterala som multilaterala konsultationer godkänns en rapport i form av PARP-värderingen.

I PARP-värderingen ges en utförlig beskrivning av försvaret i allmänhet och en mer detaljerad beskrivning av de förband och förmågor som avses ställas till förfogande för insatser och övningar internationellt (de så kallade registerförbanden). Vidare redovisas de Partnerskapsmål som överenskommits.

PARP-processen är en parallell process för PFF-länder till den försvarsplaneringsprocess (Defence Planning Process - DPP) vilken alla Natoallierade genomgår. Den huvudsakliga skillnaden ligger i att medlemsländerna värderas mot deras uppfyllande av de gemensamma försvarsåtagandena inom Nato medan det i PARP-värderingen görs en bedömning av PFF-landets prestation i förhållande till partnerskapsmål och nationella målsättningar samt att landets generella förmågor redovisas.