Polisutbildningen

Säkerhetspolischef Anders Danielsson har haft i uppdrag att se över polisutbildningen och lämna förslag till hur den bör reformeras. I sitt slutbetänkande föreslår han att polisutbildningen reformeras och att dagens grundutbildning till polis ersätts med en högskoleutbildning.

Polisutbildningen i dess nuvarande utformning tillkom 1998 och bedrivs vid Polishögskolan i Solna samt som uppdragsutbildning vid Umeå universitet och Växjö universitet. Utbildningen omfattar två års heltidsstudier. Efter examen kan eleverna söka praktik som aspirant vid en polismyndighet. Efter sex månaders godkänd praktik anställs praktikanten som polis.

Säkerhetspolischef Anders Danielsson har haft i uppdrag att se över och lämna förslag till hur polisutbildningen bör reformeras, för att säkerställa att poliser och polisorganisationen motsvarar de krav som samhället ställer på verksamheten och de förhållningssätt som ska styra arbetet.

Slutbetänkandet "Framtidens polisutbildning"

I april 2008 överlämnade utredningen slutbetänkandet "Framtidens polisutbildning", i vilket utredaren konstaterar att de krav som kommer att ställas på framtidens poliser och brister i den nuvarande polisutbildningen sammantaget medför att polisutbildningen bör reformeras. Den framtida polisutbildningen ska syfta till att den som genomgått utbildningen ska behärska de arbetsuppgifter som ryms inom den så kallade akutverksamheten. Grundutbildningen bör vara densamma för alla studerande. I den delen som inte kan hänföras till akutverksamheten - den mer kvalificerade brottsförebyggande verksamheten - finns däremot ett behov av spetskompetens.

Dagens grundutbildning till polis bör enligt utredningen ersättas med en högskoleutbildning, bland annat på grund av att polisyrket kräver en utbildning som vilar på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet. Genom att göra polisutbildningen till en högskoleutbildning skapas också en naturlig grund för forskning och forskarutbildning på polisområdet. En högskoleutbildning bör också gynna strävandena att skapa en poliskår som på ett bättre sätt än i dag speglar befolkningen i fråga om kön och etnisk mångfald.

Utredningen anser att polisutbildningen bör anordnas av universitet och högskolor under Utbildningsdepartementet. Utbildningen föreslås vara treårig och bör leda till en ny högskoleexamen, polisexamen. Utbildningen ska innehålla två praktikperioder om en termin vardera, vilka bör förläggas till någon polismyndighet.

För den föreslagna polisutbildningen bör enligt utredningen gälla särskilda krav på laglydnad, körkort för personbil, studier i svenska och samhällskunskap på gymnasienivån samt vissa medicinska krav. Vissa av de nuvarande antagningskraven, såsom krav på svenskt medborgarskap, fysiska krav, de personliga egenskaperna samt svenskprovet bör emellertid slopas.

Utredningen föreslår att polisens behov av specialister tillgodoses genom en ettårig högskoleutbildning med en särskild examen, specialistpolisexamen. För tillträde till utbildningen ska krävas en tidigare högskoleexamen, antingen i form av en polisexamen eller en annan examen med exempelvis samhällsvetenskaplig, juridisk, ekonomisk eller teknisk inriktning. De tillträdeskrav som föreslås gälla för polisutbildningen på grundnivå gör sig inte gällande för specialistutbildningen. Däremot bör samma krav på laglydnad gälla även för tillträde till specialistutbildningen.

Betänkandet har remissbehandlats.

Delbetänkandet "Framtidens polis"

I juni 2007 lämnade utredningen ett delbetänkande, i vilket man redovisar den del av uppdraget som innebär att kartlägga och analysera hur kraven på polisverksamheten och på poliserna kan komma att förändras jämfört med i dag, samt hur de behov och förväntningar som finns på polisorganisationen i fråga om etnisk mångfald, jämställdhet, polisverksamhet i glesbygd och storstad samt en breddad rekrytering ser ut.

Utredningen bedömer att det under den närmaste framtiden knappast kommer att ske några större förändringar av brottsligheten. Den grova och organiserade brottsligheten kommer sannolikt att internationaliseras ytterligare, och en allt större del av brottsligheten kommer på ett eller annat sätt att relateras till Internet och andra elektroniska kommunikationssystem. Anmälningar om s.k. offerlösa brott och våldsbrott kommer att öka.

Utredningen utgår från att verksamheten som styrs av akuta händelser kommer att fortsätta att utgöra kärnan i det polisiära uppdraget. Man ser att en allt äldre befolkning och glesare glesbygd kan förväntas sätta trygghetsfrågor alltmer i fokus. En fortsatt segregation i storstadsområdena ställer krav på ett långsiktigt och effektivt brottsförebyggande. Internationaliseringen kommer att kräva att svensk polis kan agera i en internationell miljö, och teknikutvecklingen medför att polisen måste bekämpa nya typer av brottslighet. I det mer långsiktiga brottsförebyggande arbetet måste polisen arbeta med kunskapsbaserat och ta till sig den forskning som finns. Vad gäller den grova och organiserade brottsligheten kommer en tydligare specialisering att krävas.

I betänkandet konstaterar utredningen också att polisen måste ha förankring i befolkningen. De polisanställda får inte såvitt avser exempelvis kön och etnisk bakgrund på ett tydligt sätt avvika från befolkningen i stort.