OECD:s arbete mot korruption

I OECD finns sedan år 1997 en konvention om bekämpande av bestickning av utländska offentliga tjänstemän i internationella affärsförhållanden. 36 länder har anslutit sig till konventionen.

Förutom OECD-länderna har Argentina, Brasilien, Bulgarien, Chile, Estland och Slovenien biträtt konventionen mot bestickning.

Granskning av de länder som undertecknat konventionen

En arbetsgrupp inom OECD övervakar tillämpningen av konventionen, diskuterar i sammanhanget särkilt viktiga substansfrågor och har kontakter med utanförstående länder i syfte att stimulera deras arbete mot korruption.

Övervakning av konventionens genomförande sker i två steg. Först granskas om medlemmarnas lagar står i överensstämmelse med konventionens bestämmelser. Därefter granskas hur genomförandet sker i praktiken.

Bland särskilt viktiga substansfrågor kan nämnas korruption genom dotterbolag och agenter och korruption i offentlig upphandling.

Sverige granskades i juni år 2005. De rekommendationer som arbetsgruppen utfärdade till Sverige finns att läsa i fas 2-rapporten, se länk i högerspalten.

Konventionen kräver kriminalisering av bestickning, dvs. det aktiva korruptionsbrottet men inte det passiva, dvs. tagande av muta. I Sverige är både brottstyperna kriminaliserade, se brottsbalken 17:7 och 20:2.

Asiatiska och ryska samarbetspartners

Verksamhet till förmån för länder som inte undertecknat OECD:s konvention drivs bl.a. genom ett anti-korruptionsinitiativ som tagits av Asiatiska Utvecklingsbanken och OECD, "Anti-Corruption Action Plan for Asia and the Pacific", och Anti-Corruption Network for Eastern Europe and Central Asia. Ryssland ingår i det senare nätverket. För Ryssland finns även ett bilateralt program.

På basis av konventionen har riktlinjer för korruptionsbekämpning införts i OECD:s riktlinjer för multinationella företag.

OECD:s exportkreditgrupp har antagit en handlingsplan om bekämpande av bestickning i statsstödd exportfinansiering. Handlingsplanen har nyligen skärpts.