Estland

UD:s reseinformation

Du hittar reseinformation om Estland under Externa länkar.

Visum till Estland

UD svarar inte på frågor om visum till Estland. För information om visumregler kontakta Estlands ambassad, se Externa länkar.

Sveriges förbindelser med Estland

Relationerna mellan Sverige och Estland är utmärkta på alla nivåer och ett nära samarbete sker på många områden, både bilateralt och nordisk-baltiskt. Besöksutbyten på hög nivå länderna emellan är täta, och utöver minister- och statschefsbesök sker även regelbundet utskotts- och riksdagsdelegationsbesök.

I dagsläget är 1 600 svenskägda företag aktiva i Estland. Sverige (27,5 %) står tillsammans med Finland (23 %) för merparten av de utländska direktinvesteringarna. Svenska och Sverigerelaterade banker dominerar den finansiella sektorn i Estland med drygt 80 % av marknaden. Swedbank har störst marknadsandel i landet (42 % av den totala inlåningen) och näst störst är SEB (20 %).

Den 29 augusti 1991 blev Sverige första land att öppna en ambassad i Estland efter den återvunna självständigheten. Anders Ljunggren är sedan september 2013 ambassadör vid ambassaden i Tallinn. Därutöver har Sverige honorärkonsulat i Narva och Tartu. Business Sweden finns representerat i Tallinn och Svenska Handelskammaren i Estland grundades 1991.

Estland har ambassad i Stockholm samt honorärkonsulat i Göteborg, Eskilstuna, Visby, Malmö, Karlstad, Karlskrona och Norrköping. Ambassadör i Sverige sedan 2011 är Jaak Jõerüüt. Sverigeesternas och Estlandsvenskarnas intresseorganisationer, med centrum i Estniska huset (Eesti Maja) på Wallingatan i Stockholm, finns dessutom. Huset rymmer bland annat Estnisk-Svenska Handelskammaren som etablerades 2008.

Estland idag

Sedan Estland återupprättade sin självständighet 1991 har den politiska och ekonomiska omvandlingen varit omfattande. Estland är idag en parlamentarisk demokrati med stabila och väl fungerande institutioner. Det har funnits en bred samstämmighet om en utvecklingsstrategi som främjar ekonomisk tillväxt. 2004 uppfylldes två långsiktigt viktiga mål för landet då Estland blev medlem i både EU och NATO. Estland blev 2010 medlem av OECD och den 1 januari 2011 uppnåddes ännu ett långsiktigt politiskt mål då landet anslöts till euron.

Trots den politiska stabilitet som råder finns det alltjämt viss rörlighet i partisystemet och partisammanslagningar och nybildningar är inte ovanliga, liksom att parlamentariker byter parti. Estland styrs mer eller mindre regelmässigt av koalitionsregeringar. Regeringskoalitionen efter parlamentsvalet i mars 2011 var den första sedan självständigheten att bli omvald. Den sittande koalitionsregeringen består, efter en ombildning i mars 2014, av liberala Reformpartiet och Socialdemokraterna under ledning av premiärminister Taavi Rõivas. Presidentval (som är indirekt) hölls i augusti 2011 och resulterade i att den sedan 2006 sittande presidenten Toomas Hendrik Ilves omvaldes och därmed inledde sin andra mandatperiod.

Av Estlands 1,286 miljoner invånare är cirka 380 000 ryskspråkiga. Ungefär hälften av dessa bor i Tallinnområdet och den andra hälften i nordöstra Estland. Runt 190 000 av den rysktalande befolkningen är estniska medborgare, 90 000 är ryska medborgare och 93 000 är statslösa. Över 10 000 invånare är medborgare i andra forna Sovjetstater (främst Ukraina, Vitryssland, Litauen och Lettland). För estniskt medborgarskap krävs godkända kunskaper i estniska samt om landets grundlag. Permanent bosatta personer har rätt att rösta i lokalval.

Mellan 2000 och 2007 upplevde Estland en stadig ekonomisk utveckling med genomsnittlig ekonomisk tillväxt på över 8 % per år. Finanskrisen slog dock hårt mot landet som erfor en skarp nedgång i tillväxt, ökad arbetslöshet och tillfällig deflation. För helåret 2009 föll BNP med 14 %. Den allvarliga ekonomiska situationen ledde till svåra strukturella reformer och återhållsam budgetpolitik.

De åtstramande åtgärderna fick önskad effekt. Estland anslöts till euron 2011 och ekonomin har återigen börjat växa. Landet har i dagsläget sund balans i sina statsfinanser med låg statsskuld och stora budgetreserver, men bedriver ändå en restriktiv budgetpolitik. Framförallt oroas Estland av det ekonomiska läget i omvärlden, då landet till stor del är beroende av utrikeshandel och exporterar främst till Nordeuropa, med Sverige som största exportmarknad.

Estland har genom konsekvent politik inriktat sig allt mer på att främja utveckling inom IT. Man har nu välutvecklad e-förvaltning och en IKT-sektor utgörande cirka 9 % av BNP, som man ambitiöst vill fördubbla till 2020. Industrin är exportorienterad och fokuserar främst på mjukvaruinnovation.

Ledstjärnan för Estland på det säkerhets- och försvarspolitiska området har varit anpassningen till NATO-medlemskapet. Estland månar starkt om den transatlantiska länken och vill vara en aktiv medlem i NATO. Man är angelägen om att utveckla internationellt samarbete inom cybersäkerhet, och 2008 etablerades NATO Co-operation Cyber Defence Centre of Excellence i Tallinn.

Relationen med Ryssland är av flera skäl av central betydelse för Estland och är ofta omgärdad av olika politiska problem.

Östersjö- och nordisk-baltiskt samarbete är andra viktiga utrikespolitiska frågor för Estland. Sedan 2000 är Estland tillsammans med de nordiska och övriga baltiska länderna medlem i NB8. Estland är nöjt med samarbetet och vill att det utökas ytterligare inom bland annat områden som den digitala marknaden och cybersäkerhet. Under 2014 är Estland ordförande i såväl Östersjöstaternas råd som Helsingforskonventionen samt samordnande inom NB8.

Inom EU råder generellt stor samsyn mellan Estland och Sverige. Hjärtefrågor för Estland är Östersjöstrategin, den inre - och i synnerhet den digitala - marknaden, liksom grannskapspolitiken, inklusive Östliga partnerskapet som ger ett politiskt ramverk för samarbetet mellan länderna i närområdet och deras integration till EU. Vikten av en väl koordinerad och sammanhållen EU-strategi där EU talar med en röst på den globala arenan betonas, och gemensamma åtgärder för att möta den ekonomiska och finansiella krisen är en hög prioritet. Även energi- och klimatfrågan är viktig för Estland.

Kort historisk bakgrund

Estland blev självständigt 1918. År 1939 hade landet nått en levnadsnivå jämförbar med Finlands och Sveriges. 1940 ockuperades landet de facto av Sovjetunionen och införlivades i unionen som Sovjetrepublik. Därefter intogs landet 1941 av Tyskland och 1944-1991 på nytt av Sovjetunionen.

Under ockupationerna följde tvångsrekryteringar, förtryck och många deportationer. Estlands moderna historia är mot denna bakgrund på många sätt levande och aktuell fortfarande i dag. I landets äldre historia finns mycket som knyter an till Sverige och svensk historia, inte minst från perioden 1561-1710 då Estland tillhörde Sverige - en epok som har ett för många svenskar oväntat gott rykte i Estland. Under 1900-talet har inte minst den stora flyktingvågen av 7 000 Estlandssvenskar och 25 000 ester till Sverige under andra världskrigets slutskede skapat särskilda band mellan våra länder. 1991 blev Estland åter självständigt.