Estland

Sveriges förbindelser med Estland

Relationerna mellan Sverige och Estland är utmärkta och täta på alla nivåer, och ett nära samarbete sker på många områden, både bilateralt och nordisk-baltiskt. Över 1300 svenskrelaterade företag är aktiva i Estland och Sverige (40 procent) står tillsammans med Finland (22 procent) för merparten av de utländska direktinvesteringarna. Sverige är Estlands tredje största handelspartner.

Sverige är representerat i Estland med ambassad i Tallinn, två honorärkonsulat i Narva och Tartu samt Sveriges Exportråd i Tallinn. Estland är representerat med ambassad i Stockholm samt med fem honorärkonsulat i Göteborg, Eskilstuna, Visby, Malmö och Karlskrona. Dessutom finns också sverigeesternas och estlandssvenskarnas intresseorganisationer med centrum i Estniska huset (Eesti Maja) på Wallingatan i Stockholm.

Estland idag

Estland är en modern IT-nation som sedan 2004 är medlem i såväl Nato som EU. Landet har under de senaste åren upplevt en stadig utveckling där den genomsnittliga ekonomiska tillväxten från 2000 legat över 8 procent per år. Den globala finanskrisen har dock medfört en kraftigt negativ tillväxt. 2009 beräknas den ekonomiska tillväxten ha fallit med 14,7 procent. Exporten minskade samma år med ca en femtedel som ett resultat av krympande internationell efterfråga.

Sedan Estland återupprättade sin självständighet 1991 har den politiska och ekonomiska omvandlingen varit omfattande. Estland är idag en parlamentarisk demokrati med stabila och väl fungerande institutioner. Det har rått en bred samstämmighet om en utvecklingsstrategi som främjar ekonomisk tillväxt. En av de nu viktigaste prioriteringarna är att byta valuta till euron. Under våren 2010 kommer EU göra en bedömning om Estland kan gå med fullt ut i eurozonen 1 januari 2011.

Trots den politiska stabilitet som råder finns det alltjämt viss rörlighet i partisystemet och partisammanslagningar och nybildningar är inte ovanliga, liksom att parlamentariker byter parti. Estland styrs mer eller mindre regelmässigt av koalitionsregeringar. Regeringskoalitionen efter parlamentsvalet i mars 2007, under ledning av premiärminister Andrus Ansip, höll fram till maj 2009 då Socialdemokraterna avgick efter oenighet i budgetfrågor. Idag styrs Estland av en minoritetsregering bestående av Reformpartiet och IRL. Presidentval (som är indirekt) hölls hösten 2006 och till president valdes då Toomas Hendrik Ilves.

Av Estlands 1,34 miljoner invånare är cirka 400 000 rysktalande. Ungefär hälften av dessa bor i Tallinnområdet och den andra hälften i nordöstra Estland. Runt 200 000 av den rysktalande befolkningen är estniska medborgare, 108 000 ryska medborgare och 102 000 saknar medborgarskap. För estniskt medborgarskap krävs godkända kunskaper i estniska samt om landets grundlag. Permanent bosatta personer har rätt att rösta i lokalval.

Relationen med Ryssland är av flera skäl av central betydelse för Estland och är ofta kringgärdad av olika politiska problem. Exempelvis ledde oroligheterna efter borttagningen av den s.k. Bronssoldaten, i april 2007 till politiska spänningar som även spillde över till det ekonomiska området. Bland annat omdirigerades viss transit från Estland. Politiska konsultationer om framför allt praktiskt samarbete har emellertid ägt rum under 2009 vilket visar på vissa framsteg i relationen länderna emellan.

Kort historisk bakgrund

Estland blev självständigt 1918. 1939 hade landet nått en levnadsnivå jämförbar med Finlands och Sveriges. 1940 ockuperades landet av Sovjetunionen, 1941 av Nazityskland och 1944-1991 på nytt av Sovjetunionen. Estlands moderna historia är mot denna bakgrund på många sätt levande och aktuell fortfarande i dag. I landets äldre historia finns mycket som knyter an till Sverige och svensk historia, inte minst från perioden 1561-1710 då Estland tillhörde Sverige, en epok som har ett för många svenskar oväntat gott rykte i Estland. Under 1900-talet har inte minst den stora flyktingvågen av 25 000 ester och 7 000 estlandssvenskar till Sverige 1944 skapat särskilda band mellan våra länder.